Jepa Lamberts sång fick sina rötter i en pingstkyrka i New York.

Jepa Lamberts rötter är i kyrkan: "Vill sjunga för att ge människor kraft”

gospel.

Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör.

16.9.2024 kl. 13:00

Jenni ”Jepa” Lambert, 43, har haft en bråd dag när vi ses. Först har hon tränat i fem timmar med jazz­orkestern Umo för en kommande show på legendariska Savoy och sedan dubbat barn­video i en timme.

Jepa Lambert är backvocalsångare nummer ett i Finland. Vem har hon inte uppträtt med? är den riktigaste frågan – nu senast pop­legenden Pepe Willberg. Främst på cv:t kommer kanske åren i popbandet Vesterinen och tv-succén Mitt livs låt (Elämäni biisi) på TV2.

Tillbaka i sina rötter i pingstkyrka, gospel och soul leder hon nu också gospelkören Sounds of Mercy i Helsingfors. Ska hon nämna sitt finaste backvocaluppdrag någonsin så är det också gospel, med legenden Andraé Crouch (1942–2015) i Helsingfors 2011.

Vad har man för roll som backvocalsångare?

– Det är ett serviceyrke och du är ett ackompanjerande instrument. Mitt jobb är att få solisten att låta så bra som möjligt. Man får minsann använda hela sin röst. Man stöder solisten och står lite mellan hen och bandet. Ibland är jag också lite som en sångcoach.

Skriver du arrangemang?

– När jag själv sjunger backvocal gör jag dem bara i huvudet. För en kör sjunger jag först stämmorna för mig själv, och behövs det skriver jag ner dem som noter.

Hur började du sjunga?

– Mina föräldrar jobbade på ett förlagshus inom pingströrelsen som då hette Ristin Voitto. Där gjorde man en tid verkligt mycket barnskivor. Jag var kanske sju år när jag spelade in i studio första gången. Vi reste runt med (barnstjärnan) Ella Lahtinen i olika församlingar och sjöng bakgrundsstämmor till henne.

– Sedan gick jag musikklass och i Sibeliusgymnasium och så blev jag ingenjör i medieteknik på ett examensarbete hos Kansan raamattuseura. Men jag har också en utbildning som popjazzmusiker.

Ett viktigt år för dig var i USA?

När jag var sjutton hade jag turen att få följa med en bekant familj som flyttade till Manhattan för att jobba i David Wilkersons Times Square Church – just han med Korset och stiletten. Egentligen hängde jag mest i kyrkan, men skötte ibland deras barn.

– Där fick man glömma det där från Finland att sjunga nätt i kör. Vilken kraft det var i en kör på 100 personer! Och så måste man kunna dansa, innan man gick upp på scen, two-step.

– Sjunger jag på en firmafest här i Finland, så är det från den här tiden jag hämtar allt. Jag vill sjunga för att ge människor kraft, och göra det med ett öppet hjärta, som Whitney (Houston), Aretha (Franklin) och Tina Turner hämtade sin förmåga att beröra – i kyrkor.

Hur kom du med i Sounds of Mercy?

– Det var en kör som grundade sig själv. De är både proffs och amatörer, liberala och konservativa kristna, och någon ateist. Först senare frågade de mig om jag ville bli deras dirigent. Vi övar i Hoplax kyrka i Helsingfors och deltar ofta i gudstjänster och mässor.

Är kören en andlig verksamhet, eller mer att bara att digga en viss musikstil?

– Det är nog svårt att sjunga gospel om man inte tar in att den historiskt handlar om både evangeliets glädjebudskap och om befrielse från slaveri.

– I kören har vi olika team, någon som skriver låtar, någon som har hand om stipendier och ekonomi, eller ett sociala medier-team. Och så har vi också, frivilligt för den som vill, ett böne­team, där man kan lägga fram böneämnen om svårigheter man möter i livet.

Jan-Erik Andelin


BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30