Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

"Jag tror många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt"

UNGDOMSFRÅGOR.

Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet.

2.9.2024 kl. 17:01

Då vi hörs är Christer ”Chrisu” Romberg inne på sina första timmar som sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Men det råder ingen tvekan om att han har erfarenhet från fältet.

– På mitt förra jobb, alltså igår, var jag ännu ungdomsarbetsledare i Sibbo.


Vad lockade dig till jobbet vid KCSA?

– Jag har jobbat som ungdomsarbetsledare i 15 år. Jag kände att jag ville anta nya utmaningar, och jag har alltid tänkt att det vore roligt att göra det här någon gång.

– Det här jobbet är mångsidigt. Det finns tusen saker man kunde göra. Sen måste man bara avgränsa det och se vad man faktiskt kan göra.

– Jag vill tillföra något av värde. Ungdomsarbetsledarna ska ha konkret nytta av vad vi gör här.


Vilka erfarenheter tar du med dig från din bakgrund som ungdomsarbetsledare?

– Jag vet ju vad ungdomsarbetet går ut på. Jag känner till utmaningar. Många har en utmanande uppväxt i det att världen känns otrygg, och man tar väldigt aktivt del av vad som händer via some.

– Jag har jobbat med den problematik som finns på fältet. Det är en resurs.

Det är mycket snack om just det här, att unga mår dåligt. Vad är omfattningen av det?

– Jag upplever inte att unga som kollektiv mår dåligt. Men det finns en viss polarisering.

– För de som känner sig utanför finns det möjlighet att hitta nätverk på internet där man kan känna sig hemma. Samtidigt ledde covid till att angsten inför det sociala ökade, och det är svårt. Vi är ändå flockdjur, så om man har svårt med det sociala blir ungdomstiden väldigt jobbig.

– Om jag jämför med hur det sett ut tidigare tror jag å andra sidan att det blivit betydligt bättre till exempel för sexuella minoriteter.


Mot bakgrund av det här, hur mår ungdomsarbetsledarna i dag?

– Jag tror att många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt. Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

– Det ledde dels till att man kunde avsluta verksamhet som inte fungerat så bra på ett naturligt sätt. Men det blev också en nystart med en ny generation ungdomar. Det är tungt att dra det och man ser att många är trötta och slitna.

– Många har också tjänstgjort troget i många år och närmar sig penisonen. Att då hitta inspiration och ork till att möta de här utmaningar, det är inte lätt. Med det sagt känns det ändå som att det vänder åt rätt håll.


Var ska ungdomsarbetsledare som har det kämpigt söka stöd och inspiration?

– Jag tror att många får stöd i kollegiet. Det är också mycket roligare att jobba om man märker att ungdomarna själva vill vara med och förvekliga så att det inte bara blir en enmansshow. Unga som läser det här, ta kontakt och visa initiativ på din ort!


Om du skulle få obergränsat med resurser, vad skulle du då vilja göra för unga i Borgå stift?

– En hjälpledarpool är något som diskuterats på Ungdomens kyrkodagar. Jag tror det skulle vara intressant att kunna utbyta hjälpledare mellan församlingarna. Det skulle kräva en del mentorering eftersom det kan se rätt olika ut mellan församlingarna. Men jag tror att många skulle må bra av se något annat och kunna ge ny input.

– Det togs beslut om det här på UK i fjol, så under min tid här ska jag försöka se till att det blir verklighet.

Text: Rebecca Pettersson


Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00

Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51

Skottland. FILM. Först låses ytterdörren till det stora trähuset på den turkiska landsbygden. Telefoner och datorer plockas bort. Så småningom portförses trapphuset. Till sist svetsas galler för fönstren. Orsaken? Fem växande systrars kyskhet ska bevaras – till varje pris. 1.4.2016 kl. 15:32

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00