Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

"Jag tror många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt"

UNGDOMSFRÅGOR.

Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet.

2.9.2024 kl. 17:01

Då vi hörs är Christer ”Chrisu” Romberg inne på sina första timmar som sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Men det råder ingen tvekan om att han har erfarenhet från fältet.

– På mitt förra jobb, alltså igår, var jag ännu ungdomsarbetsledare i Sibbo.


Vad lockade dig till jobbet vid KCSA?

– Jag har jobbat som ungdomsarbetsledare i 15 år. Jag kände att jag ville anta nya utmaningar, och jag har alltid tänkt att det vore roligt att göra det här någon gång.

– Det här jobbet är mångsidigt. Det finns tusen saker man kunde göra. Sen måste man bara avgränsa det och se vad man faktiskt kan göra.

– Jag vill tillföra något av värde. Ungdomsarbetsledarna ska ha konkret nytta av vad vi gör här.


Vilka erfarenheter tar du med dig från din bakgrund som ungdomsarbetsledare?

– Jag vet ju vad ungdomsarbetet går ut på. Jag känner till utmaningar. Många har en utmanande uppväxt i det att världen känns otrygg, och man tar väldigt aktivt del av vad som händer via some.

– Jag har jobbat med den problematik som finns på fältet. Det är en resurs.

Det är mycket snack om just det här, att unga mår dåligt. Vad är omfattningen av det?

– Jag upplever inte att unga som kollektiv mår dåligt. Men det finns en viss polarisering.

– För de som känner sig utanför finns det möjlighet att hitta nätverk på internet där man kan känna sig hemma. Samtidigt ledde covid till att angsten inför det sociala ökade, och det är svårt. Vi är ändå flockdjur, så om man har svårt med det sociala blir ungdomstiden väldigt jobbig.

– Om jag jämför med hur det sett ut tidigare tror jag å andra sidan att det blivit betydligt bättre till exempel för sexuella minoriteter.


Mot bakgrund av det här, hur mår ungdomsarbetsledarna i dag?

– Jag tror att många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt. Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

– Det ledde dels till att man kunde avsluta verksamhet som inte fungerat så bra på ett naturligt sätt. Men det blev också en nystart med en ny generation ungdomar. Det är tungt att dra det och man ser att många är trötta och slitna.

– Många har också tjänstgjort troget i många år och närmar sig penisonen. Att då hitta inspiration och ork till att möta de här utmaningar, det är inte lätt. Med det sagt känns det ändå som att det vänder åt rätt håll.


Var ska ungdomsarbetsledare som har det kämpigt söka stöd och inspiration?

– Jag tror att många får stöd i kollegiet. Det är också mycket roligare att jobba om man märker att ungdomarna själva vill vara med och förvekliga så att det inte bara blir en enmansshow. Unga som läser det här, ta kontakt och visa initiativ på din ort!


Om du skulle få obergränsat med resurser, vad skulle du då vilja göra för unga i Borgå stift?

– En hjälpledarpool är något som diskuterats på Ungdomens kyrkodagar. Jag tror det skulle vara intressant att kunna utbyta hjälpledare mellan församlingarna. Det skulle kräva en del mentorering eftersom det kan se rätt olika ut mellan församlingarna. Men jag tror att många skulle må bra av se något annat och kunna ge ny input.

– Det togs beslut om det här på UK i fjol, så under min tid här ska jag försöka se till att det blir verklighet.

Text: Rebecca Pettersson


kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17