När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"

Personligt.

Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin.

8.7.2024 kl. 17:44

Under uppväxten fick Stefan Myrskog en barnatro och kristen fostran i en familj han beskriver som kärleksfull. Familjen var aktiv inom Kyrkans Ungdom och till hans uppväxt hörde elva sommarläger i Pieksämäki och Raudaskylä.

– I 15–16-årsåldern började jag allt mer falla bort från kristna sammanhang. När började studera i Vasa 1987 slutade jag vara med helt, för jag hittade inget kristet sammanhang. Jag var någon gång med i Studentmissionen, men det var som om världen sög upp mig.

Han stannade kvar i Vasa, där han jobbar på Academill med att utbilda slöjdlärare.

– Som så många andra gick jag i kyrkan på julbön för att söka stämning. Annars levde jag fullt ut i världen. Jag gifte mig, vi jobbade hårt, byggde hus och fick två barn.

Äktenskapet slutade i skilsmässa.

– För mig kom den som en blixt från en klar himmel. Jag hamnade på en mörk sida av livet och föll så att säga ner i träsket. Jag flyttade ut ur huset vi byggt och in i en hyresbostad. Jag hade mörka tankar och började nästan undra om det var någon vits att leva.

Men han hade ett frö inom sig, han blev påmind om sin barnatro.

– Jag har alltid haft en tro på att Gud finns, men han var aldrig verklig för mig. Jag beslöt ge Gud en chans.

– Jag har alltid haft en tro på att Gud finns, men han var aldrig verklig för mig. Jag beslöt ge Gud en chans.

Han gick ner på knä och bad. Han utmanade Gud.

– Jag sa till Gud att nu får du din chans. Jag har varit totalt borta över 20 år men nu ger jag dig en termin. Jag ville faktiskt se att han finns och att han bryr sig. Därför ville jag att han skulle ta mig fullt ut så att jag kommer i funktion.

När Stefan bett sin bön tänkte han inte så mycket på saken. Några dagar senare såg han en affisch om en soppkväll i Missionskyrkan.

– Något inom mig sade att jag ska gå dit. Jag var totalt främmande för frikyrkorna och visste inget om dem. Men jag gick dit och steg in i okänd värld. Där fanns tre andra personer.

Eftersom han gett Gud vårterminen fortsatte han gå till olika kyrkor och församlingar. Gud ledde honom på nya vägar och till nya människomöten, många helt okända för honom. En gång sade en okänd man till honom: Stefan, du ska veta att du är jätteviktig och att Gud har användning för dig.

– Det som skedde var övernaturligt på ett sätt. Jag undrade många gånger hur det var möjligt.


Var är passionen?

I kyrkorna såg han trötta och försiktiga män. Från fotbolls– och ishockeykulturen var han van vid att flera tusen personer jublar över varje mål.

– Där finns kraft, spänning och passion. Men jag såg inget av det i kyrkorna. Jag började känna nöd för männen och började be för dem. Trots att jag egentligen inte ville ha något med dem att göra.

En kvinna uppmanade honom att läsa Bibeln.

– Men när ska jag få tid till det? Jag kom på att ge den tid jag läst dagstidningen på morgonen åt Gud. Tiden blev bara längre och längre och ibland hoppade jag över morgonmålet för att hinna till jobbet. Morgonstunden blev allt viktigare för mig, för då stärktes min relation till Gud.


Fyra namn på filmremsa

En morgon fick han för sin inre syn se en gammaldags filmremsa. På den såg han fyra namn.

– Jag upplevde kallet att bilda en karagrupp med dem. Två av dem kände jag lite, men två var helt okända. Men jag ringde upp dem och de var med på noterna. När vi samlades första gången visste jag inte var vi skulle börja. Vad ska man prata om med män?

Gruppen växte och Stefan ledde den i sju–åtta år. Det kom män från olika sammanhang, församlingar och i olika åldrar, flera av dem upplevde att de inte passade in i någonstans.

– Det kunde vara upp till trettio karlar som kom. Många hade burit på tunga, mörka bördor i tiotals år, och nu fann de äntligen ett ställe att dela dem på. Många blev helade och befriade.

Nu är han tillbaka i Studentmissionen som förebedjare och fadergestalt.

– Ett tilltal ledde mig dit. Jag är över trettio år äldre än ungdomarna där, men jag jobbar med ungdomar i den åldern och vet lite vad som rör sig i deras värld.

En av Stefans tankningsplatser är föreningen Ande och liv.

– Det är en brobyggande förening för människor från olika samfund som längtar efter mer av Jesus, ande och liv. Under konferenserna får den helige Ande utrymme och där finns en öppenhet för det profetiska. Konferenserna har betytt mycket för mig och jag brukar säga att jag tuggar på det jag fått där ända till jul.

Under nästa konferens i Karleby den 1–4 augusti kommer Stefan att vara på plats. Konferensen ordnas i samarbete med tre församlingar: lutherska, Word of Faith och metodisterna.



Fick mer än han klarde av

Stefan beskriver skillnaden mellan sin tro nu och den barnatro han hade tidigare så här:

– Som barn så hade jag en tro. Jag trodde på Gud. Men när jag kom tillbaka 2008 fick jag en levande tro och jag blev ledd av den helige Ande. Jag kunde börja använda de gåvor jag fick av honom. Jag vill inte bara sitta på en bänk. Jag fick mer än vad jag klarade av. Nästan.

Den helige Ande kände han inte till som barn.

– Jag hade ingen aning om vem han är. Jag ville konkret vara med om det som står i Bibeln då lärjungarna fylldes av den helige Ande under pingstdagen. Det fick jag. Gång på gång har jag blivit fylld av den Helige Ande och blivit ledd till att vara i funktion, främst som förebedjare. Människor ringer och skickar mejl, jag har samtal, vi ber och jag ser helanden.

Det är många som tror på en gud och ibland går de i kyrkan. Men Stefan säger att det är något helt annat att vara ledd av den helige Ande och komma i funktion.

– Då blir det kristna livet mera meningsfullt och spännande. Då kan man få tilltal, kunskapens ord, bilder, syner och liknande.

För egen del upplever Stefan att han i bönesituationer ganska ofta får kunskapens ord.

– Det är som att få ett inre tilltal, till exempel ett ord, en bild eller en bibelvers.

En morgon sa Stefan att han är redo idag ifall Gud har någon nytta av honom. Det blev kväll och Stefan konstaterade att Gud inte behövde honom den dagen. Han gick ut med soporna.

– Då kom en man som hade svårt att andas och bad mig ringa efter ambulans. Medan vi väntade på ambulansen berättade jag att jag brukar be för folk. Jag fick be för mannen och han skakade som ett asplöv. Mannen sa att innan han gick ut bad Gud sända en kristen man som ber för honom för att se om Gud är verklig. Ambulansen kom och han fördes in i den. Jag gick hem och såg genom köksfönstret att han kom ut igen utan att ha blivit förd till sjukhuset.

Jag tror på att vara ödmjuk inför Herren, våga vara svag och göra misstag. Du behöver inte vara perfekt. Våga öppna dig. Våga gråta.


Våga göra misstag

Stefan upplever att Gud oftast jobbar med honom när han är nära Gud i bön, lovsång eller bibelläsning.

– Jag träffar många människor som längtar efter en levande tro. För att få det ska man ta Gud på allvar till hundratio procent och ge honom tid. Han är viktigast och ska vara på första plats i livet. Den helige Andes medverkan i vardagen är också en förutsättning, för han är vår hjälpare och livgivare.

Han har mött många läst massor med böcker och vet mycket, men de får det inte att fungera.

– Jag har inget riktigt bra svar på varför. Men jag tror på att vara ödmjuk inför Herren, våga vara svag och göra misstag. Du behöver inte vara perfekt. Våga öppna dig. Våga gråta.


Stefan Myrskog

– Kommer från Nedervetil, bosatt i Vasa.

– Jobbar som utbildare av lärare i slöjd vid Åbo Akademi.

– Aktiv i Vasa Missionskyrka

– Avlägset släkt med teologen med samma namn.

Text och foto: Johan Sandberg


Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00
Martina Harms-Aalto valdes in i Kyrkostyrelsens plenum.

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23
Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17