Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Antalet nyfödda som döps ökar i alla de svenska församlingarna i Helsingfors

Helsingfors.

Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan.

24.4.2024 kl. 17:16

När man tittar på antalet barn (under ett år gamla) som döptes år 2023, visar alla svenska församlingar i Helsingfors en uppgång jämfört med året innan. Johannes församling har ökat från 81 barndop år 2022 till 104 barndop 2023, Matteus församling från 31 till 38 och Petrus församling från 48 till 53 dop. Också gällande dop i samband med skriftskolan visar församlingarna uppgång.

– Jag tror den glädjande ökningen beror på att församlingarna gör ett bra och långsiktigt arbete på många områden. Ofta syns förändringarna i samhället först i storstäderna och församlingarna i Helsingfors har redan för flera år sedan insett att de måste jobba på ett nytt sätt för att möta den urbana medlemmen, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.


– Dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, säger Stefan Myrskog.



Under en längre tid hade man sett många tecken på att medlemmarnas attityder och inställning gentemot kyrkan förändrades, det fanns ett behov av att göra något. Det resulterade i att kyrkan 2018 –2020 genomförde ett dop- och fadderskapsprojekt.

– Sedan dess har vi jobbat mycket med tilltal, med närvaro, hur vi bemöter och lyssnar in människor, säger Myrskog.

För tillfället arbetar många församlingar enligt ett program som kallas Stigen. Meningen är att fortsätta utvecklingen av församlingarnas arbete så att man kan erbjuda både barn och unga, men också vuxna, stöd för ett liv som kristen.

– Man ska kunna komma med sin sorg, men också med sin glädje till kyrkan. Vi behöver riter både för ledsamma och glada fester. Barn är kanske det gladaste vi har och det vi vill fira i dopet.


Låter barnen välja

Ett vanligt argument när föräldrar väljer att inte låta döpa sitt barn är att man vill låta barnet självt välja vilken tro, kyrka eller andlighet hen vill ha i sitt liv. En orsak till att dopen i samband med skriftskolan ökar kan vara att denna grupp i femtonårsåldern fattar ett aktivt beslut att låta döpa och konfirmera sig.

– Vi väljer namn, språk, mat och skolor med mera för våra barns del, och alla föräldrar vill sitt barns bästa. Jag tänker att dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, en tillhörighet som bär hela livet, säger Myrskog.

Han ser också en trygghet i att ge barnet ett samfund som kan stöda genom svåra tider.

– Särskilt när tiderna känns allt osäkrare och det finns mycket ångest och illamående hos en del av befolkningen, kan kyrkan erbjuda en trygghet i livet. Dopet och tillhörigheten bär och stöder dig.

Text: NINA ÖSTERHOLM


DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33