”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Vanda kyrkliga samfällighet vill bygga om kyrkan i Gruvsta till ett servicehem för äldre. 5.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ingen övervakningskommission utan ett organ till hjälp och stöd. Så karaktäriserar Kimmo Kääriäinen den arbetsgrupp som under hans ledning skall följa med hur kyrkans strategi förverkligas. 4.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet som tidigare haft utjämningskampanjer två gånger i året koncentrerar sig nu på en längre kampanj. 4.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkostyrelsen vill utveckla civiltjänstgöringen så, att kopplingen till det terriotoriella försvaret minskas. Går man in för en sådan utveckling försvinner också behovet att befria Jehovas vittnen från värnplikt och civiltjänst. 4.3.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Teologi. Den nya antologin ”Luther som utmaning. Om frihet och ansvar” har utkommit.  3.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen förordar att undervisningsministeriet fastställer Dragsfjärds och Hitis kyrkliga samfällighets beslut om att renovera Dragsfjärds kyrka. 2.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans strategi fram till 2015 – Vår kyrka – gemenskap och delaktighet – godkändes av Kyrkostyrelsen. 1.3.2008 kl. 00:00

Människa. – Många i fängelserna vill höra uppmuntrande ord. Likaså på sjukhus och på gatan. Ibland frågar jag: Har du sagt att du älskar din familj? ”Nej, men nog vet de det, blir svaret.” Säg det! Inte ens den finaste Ferrari fungerar utan bensin. 1.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen stöder församlingen i Tusby med 300 000 euro för eftervård av krisen i Jokela. 29.2.2008 kl. 00:00

Människa. Sju cancerdiagnoser är den osannolika statistiken för Harriet Klar. Lika många gånger har hon orkat se framåt. Under den tyngsta tiden var det diakonissan som hjälpte henne att orka. 29.2.2008 kl. 00:00

Världen. Världens största bibelförlag, Thomas Nelson Inc. har meddelat att det börjar producera miljövänliga biblar. 29.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I dag har det gått ett år sedan Kyrkpressens förnyade webbsidor öppnade. Inom några veckor förnyas sidorna ytterligare. 28.2.2008 kl. 00:00

Människa. Chansen att Gud finns är 70–30, och då är det värt att pröva på. Så resonerade ungdomsprästen Torgny Wirén när han tog sina första steg tillbaka till den tro han förlorat som 19-åring. 28.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Om en vecka, den 6 mars, har det gått tjugo år sedan de första kvinnorna vigdes till präster. 28.2.2008 kl. 00:00

Äktenskap. Vilken betydelse har ett församlingsråds vädjan för den kyrkliga beslutsgången? Inte nödvändigtvis försumbar, säger kyrkomötesombudet Åsa A Westerlund. 10.10.2016 kl. 16:29

kommentar. "Mellan raderna fångar de det vackra i det småskaliga, det fina i att komma från en liten ort och inte bara vara tillfreds med det utan också stolt." Det här är ett lov till KAJ. 7.10.2016 kl. 12:45

äktenskap. – Jag känner en stor sorg över att de samkönade äktenskapen inte blir behandlade likvärdigt, men det är orimligt att vi präster ska bryta det löfte vi gett, säger Helene Liljeström. 6.10.2016 kl. 16:24

äktenskap. Börja förbereda för konkreta förändringar som gör det möjligt för prästerna att viga alla par som har rätt till vigsel enligt Finlands lag. Det vädjar Paulus församling i Helsingfors om till biskops- och kyrkomötet. 6.10.2016 kl. 15:59

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57