”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Esse församling har beviljat Svenska lutherska evangeliföreningen (SLEF) ett extra bidrag på 1500 euro för missionsarbete. – En stor uppmuntran för vårt arbete, säger verksamhetsledare Göran Stenlund. 25.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Markku Koivisto, ledare för Nokia Missio var glad över den vädjan han fick från det karismatiska seminariet som nyss samlades i Helsingfors. Alla 69 medverkande, bland dem ärkebiskop emeritus John  Vikström, undertecknade en vädjan till Koivisto att ännu överväga att stanna kvar inom kyrkan och inte börja med ett nytt samfund. 25.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De internationella kyrkodagarna öppnas i Vasa i dag. Till det ekumeniska evenemanget väntas besökare från hela landet. Huvudspråket är engelska. 25.4.2008 kl. 00:00

Samhälle. - Våld är egentligen inte längre tabu i Finland. Svaghet och sårbarhet är däremot inget vi vill se, varken hos oss själva eller hos våra medmänniskor. Så säger Suvi Ronkainen som är en av redaktörerna bakom boken ”Paljastettu intiimi”(ung. Avslöjad intim), belönad med KFUK:s hederspris 2008. 24.4.2008 kl. 00:00

Människa. ”Att det inte finns så mycket om sexualitet i Bibeln visar att den sågs som en naturlig del av livet.” 24.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna har länge varit föregångare när det gäller att främja spridningen av rättvis handel i Finland. Nu sprids också utmärkelsen Rättvis handel-församling i Borgå stift. Fyra församlingar har redan nappat på och en femte är på väg. 24.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Det som gör mest ont ger i slutändan den största rikedomen, sammanfattar Jutta Eklöf sina tankar om hur det är att slipas och törna mot varandra i ett äktenskap. 24.4.2008 kl. 00:00

Teologi. Ett dop som har förrättats med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn är giltigt i tid och evighet. Men det finns ju också en annan sida i dopet. Den som döps blir upptagen i en församling. Det betonar professor emeritus Fredric Cleve. 24.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Kyrkan saknar mod att experimentera och söka och att handla innan problemen ramlar över oss. Kyrkan måste allvarligt tänka efter hur den bäst möter människors behov. Men i kyrkan finns kulturella och attitydmässiga hinder för utvecklandet av nya församlingsstrukturer. Fritt översatt var det ungefär så här som Esbo stifts biskop Mikko Heikka nyligen i en artikel i Ilta-Sanomat (15.4) beskrev situationen i kyrkan i dag. 24.4.2008 kl. 00:00

Kristina Fernström. Han är så lång att jag måste luta mig tillbaka i stolen och speja uppåt för att se hans ansikte. Inte ens då går det så bra. Vårsolen bländar. Och så är han ju svart dessutom. 24.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma delade på onsdagen ut Sankt Henrikskorset till president Martti Ahtisaari och prosten Paul Saar. Professor Seikko Eskola tilldelades Mikael Agricolakorset. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen-redaktörerna tenderar att tro att läsarna har större kunskaper än de har. Det här visar Mira Strandbergs pro gradu-uppsats om referensbindning i tidningens texter. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets FMS) kostnader för arbetet utomlands steg år 2007 till 20,3 miljoner euro. Totalkostnaderna för verksamheten var 26,7 miljoner. Understödet från församlingar och samfund uppgick till 14,2 miljoner, enskilda donationer till 3 miljoner. Finlands utrikesministerium beviljade FMS5,7 miljoner euro för biståndsarbete. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.     23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Påven Benedictus XVI talade inför FN:s generalförsamling i New York med skärpa om mänskliga rättigheter och rätten för alla människor i världen att utöva sin religion, skriver Dagen. 22.4.2008 kl. 00:00

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53