"Slöseri med tid" – ombud och utskott blev trötta på det tröga kyrkomötet

KYRKOMÖTET.

Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer.

5.2.2024 kl. 10:00

Vinden susade i tallkronorna på den lilla skogsplätten på gården utanför Kristillinen opisto utanför Åbo. Det var den första veckan i maj 2022, men ännu gråkallt om dagarna. Här på skolan möts kyrkomötet två gånger per år, vår och höst.

Det var torsdag. Ordförandena för tre utskott i kyrkomötet hade mellan plenum möte med Kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna och ärkebiskop Tapio Luoma i skolans brasrum.

Närvarande var framtidsutskottets ordförande Katri Korolainen från Helsingfors, Tapio Tähtinen från Kervo som ledde ekonomiutskottet och Ulla-Maj Wideroos från Närpes som ledde förvaltningsutskottet.

Under pandemin hade de tre utskotten börjat hålla gemensamma, informella videomöten på distans. Man ville snabba på kyrkomötet, särskilt om hur kyrkan borde vara organiserad inför framtiden. För initiativet stod också universitetsteologen Patrik Hagman från Borgå stift som satt i framtidsutskottet.

– Det pratades om de små, fattiga församlingarnas behov och mycket om varför tidigare reformförsök hade fallit, säger han.

– Vi diskuterade på ett ganska ytligt plan. Det var ingen revolution eller så på gång, säger Ulla-Maj Wideroos.

Mötet i brasrummet var inte framgångsrikt, säger hon.

– Det var förstås en civiliserad och saklig palaver, men tydlig, om man säger så. Ingen trevlig tillställning.

Bland kyrkomötets ombud spred sig snabbt bilden att det hade gjorts tydligt att frågor om kyrkans framtid bereds av Kyrkotyrelsen, som Pekka Huokuna leder, och ingen annanstans.

”En kvävande tröghet”.
"Ett totalt slöseri med tid”

Bara en fråga om tidtabellen

Pekka Huokunas arbetsrum på Södra kajen i Helsingfors är stort, på gränsen till en mind­re hall, ljusa färger, kal på löst liggande prylar. Bakväggen pryds av en Rafael Wardi i hjärtevarmt rött.

– Verkligen? säger Pekka Huokuna om Ulla-Maj Wideroos minne av mötet 2022.

Ja, var han brysk den gången så var han väl det då, säger han. Men det han ville säga var att det var för sent in i kyrkomötets mandatperiod att då starta ett stort reformarbete av hur kyrkan ska vara strukturerad.

”Slöseri med tid”

Utskott till ett beslutande organ ska visserligen i god förvaltning inte formellt agera på egen hand, utan utföra uppdrag som givits dem.

Men frustrationen i kyrkomötet kommer sig av att så många ärenden inte hinner slutbehandlats under dess fyra år, eller totalt åtta korta mötesveckor. Därefter förfaller de.

Efter tre perioder i kyrkomötet talar Katri Korolainen, till vardags sakkunnig vid ett fackförbund, om en ”kvävande tröghet”. Efter två talar Patrik Hagman om ”ett totalt slöseri med tid”.

En framtidskommittés stora rapport från 2016 på över 600 sidor, inklusive bilagor, har i stort sett inte lett till någonting alls.

– Det enda vi införde av betydelse tror jag var påverkansgrupper för unga. Det andra tror jag inte spelar någon roll, säger Patrik Hagman.

Klockan går. Kyrkan behöver anpassa sin organisation, säger Katri Korolainen.

– En ungdomsarbetsledare i en svensk församling kan ha fem nivåer ovanför sig som ska utveckla hens arbete. Lite måste vi strömlinjeforma här, säger hon.

Rör man en byggsten i kyrkan, rör sig de andra. Stärker man stiften, får man flytta över resurser dels från samfälligheterna, dels från Kyrkostyrelsen, säger hon.

”Kyrkomötet röstar ner alla förslag om
att reformera sig självt.”

När kyrkan saknar partier

Numera har kyrkomötesombuden börjat agera också mellan sessionerna, säger Tapio Tähtinen, till vardags chef vid en patientorganisation.

– I riksdagen finns partierna till för det, men det systemet finns ju inte i kyrkomötet.

Katri Korolainen talar om hur man i det senaste kyrkomötet hade många motioner som strävade efter strukturreformer.

– Men vi fick skjuta ner dem en och en för att de liksom rättade till filten i ett hörn, men inte såg till helheten, säger hon.

I plenisalen är gruppbildningarna flytande, säger Pekka Huokuna.

– I en fråga handlar det om stora församlingar mot små; i nästa om de (teologiskt) liberala mot de konservativa, säger han.

I kyrkomötets korridorer verkar ofta den stora konflikten i kyrkan stå mellan kyrkomötet och Kyrko­styrelsen. Många anser den vara en för stor överbyggnad. Pekka Huokuna verkar frustrerad, han också.

– Vår budget minskas hela tiden. Men varje session blir vi givna nya uppgifter. Det bara funkar inte på det sättet, säger han.

Motioner och initiativ får också vänta på en budget. Först sedan kan man starta utredningar. Och när utredningarna är gjorda, röstas resultaten ner.

Införde aftonskola

Pekka Huokuna säger att bland andra framtidskommittén ville förändra kyrkomötets arbete. Delegaternas antal föreslogs bantas ner från 109 till omkring 60, som i stället skulle mötas oftare.

– Men de förslagen röstade kyrkomötet ner först av alla, säger han.

Efter att Kyrkostyrelsen tog tillbaka rorkulten av beslutsfattarna i utskotten har man diskuterat kyrkans organisationsreform också i aftonskolor. De är forum där man också kan samtala om tågordningen för hur förändringar bäst ska genomföras.

– Det har varit en succé, säger Pekka Huokuna.

Men hur ska kyrkan reformera sig – skära i granens topp eller vid roten? En konsultutredning om Kyrkostyrelsens roll på 2030-talet blir klar i sommar.

Men om Pekka Huokuna tvingas välja den nivå där kyrkan behöver reformeras mest, väljer han …

– Församlingarna, säger han. Vi kan numera jobba med på ett annat sätt än förr, och hjälpa dem med att trygga sin identitet.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54