Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

Rapport: Laestadianer skissar konkreta steg för att lämna kyrkan

laestadianer.

Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt.

30.1.2024 kl. 14:04

En arbetsgrupp inom laestadianföreningarnas centralförbund LFF är nu klar med sin rapport. I den utreds om rörelsen ska stanna inom folkkyrkan eller bilda eget, vilket blåser på den här utveckligen.

I rapporten beskrivs prideevenemang 2019, där den evangelisk-lutherska kyrkan öppet deltog, som den utlösande faktor som fick ett predikantmöte inom rörelsen att starta processen att gå ur.

I sin slutrapport konstaterar LFF:s arbetsgrupp att man inte kommer med några förslag om vilket av två olika alternativ att lossa på banden till folkkyrkan som vore bäst. Hur som helst har omkring tre fjärdedelar i enkäter som gjorts i en del av laestadianernas fridsföreninger varit beredda att gå ur.

Kyrkpressen har fått den interna rapporten.

Arbetsgruppens ordförande Sven Grankulla säger ändå till Kyrkpressen att siffrorna i dag kan vara föråldrade efter att lokala kyrkoherdar och också biskop Bo-Göran Åstrand ska ha varit beredda att komma laestadianerna till mötes.

Arbetsgruppen presenterar två alternativ för hur det skulle gå till att lossa banden till kyrkan. Antingen skulle LFF fortsätta som inomkyrklig rörelse, eller bilda föreningsbaserade församlingar, där medlemmarna fortfarande om de vill samtidigt kunde förbli medlemmar i kyrkan.

Ingen helt egen kyrka

Det slutliga beslutet har nu överlämnats till de nio enskilda fridsföreningarna. Sju av dem ligger i norra svenska Österbotten, en i Vasa och en i Helsingfors.

De föreningar som inte fattar något beslut kommer per automatik att fortsätta som inomkyrklig rörelse. Men i det alternativet förutsätter arbetsgruppen att det ska vara möjligt att ordna egna nattvardsmässor, dop och konfirmation i bönehusen. Kyrkolagen tillåter nattvardsmässor utanför kyrkorummen, men de kräver den lokala kyrkoherdens tillstånd.

Det har bland de finländska väckelserörelserna också förekommit att präster ur den ryska, ingermanländska evangelisk-lutherska kyrkan i Sankt Petersburg förrätta prästuppdrag. Det har dock ännu aldrig skett i laestadianska bönehus och rapporten är också i sin slutliga version noggrann med att det i så fall behöver ske i samförstånd med folkkyrkan.


Beslutet i sista hand personligt

Arbetsgruppen kritiserar kraftigt den liberala bibeltolkningen inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Man påpekar också att många medlemmar i rörelsen redan har lämnat folkkyrkan på grund av det man upplever som kyrkans sekularisering. Enligt rapporten är de allt fler, utan att antalet specificeras. Sven Grankulla säger i alla fall att det kan vara fråga om ett par hundra personer.

I de tidigare enkäterna har den största gruppen tillfrågade medlemmar stött tanken om att organisera fristående församlingar, men juridiskt som "föreningar med kristen verksamhet". Trots det skulle de ändå inte längre fungera enligt folkkyrkans ordning. Då måste församlingarna ha beredskap att förvalta sakramenten och handha kyrkliga förrättningar. Här ser arbetsgruppen att en större församling kan ha en egen anställd pastor.

Enligt arbetsgruppen kan en enskild medlem i en LFF-församling fortsättningsvis vara medlem i folkkyrkan och inneha förtroendeuppdrag i båda.

Varken LFF eller bönehusföreningarna kan besluta om ett utträde ur kyrkan. Medlemskapet är personligt och det beslutet ska varje enskild församlingsmedlem fatta själv.

Rapporten har presenterats vid möten i de nio bönehusföreningarna, som nu är de som internt diskuterar vad som ska hända härnäst.

– – –

Rättelser tisdag 30.1 kl. 23:00: Medlemsantalet i LFF-föreningarna; enkäterna i LFF-rapporterna är inte heltäckande och delvis föråldrade och alternativet om egen kyrka ingår inte längre. Ryska lutherska präster har inte hittills utfört prästuppdrag inom LFF och rapporten har redan presenterats för föreningarna.

Johan Sandberg, Jan-Erik Andelin


fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03