Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

Borgå stift firade födelsedagen med jubileumssammanträde

BORGÅ STIFT 100 ÅR.

Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan.

1.12.2023 kl. 16:31

I samband med jubileumssammanträdet talade biskop Bo-Göran Åstrand, professorn i historia Henrik Meinander samt Folktingets sekreterare Christina Gestrin.
I sitt anförande gick Henrik Meinander igenom hur decenniet innan stiftet grundandes såg ut, både nationellt och internationellt.
– Det var ett osannolikt händelserikt decennium. Man kan konstatera att det finns både nationella och internationella orsaker som gjorde att intresset för svenskspråkiga lösningar som Borgå stift ökade, sade Meinander.
– Sett ur ett nationellt perspektiv kom sedan den lutherska kyrkan att spela en viktig roll för hur nationen klarade av att återhämta sig från inbördeskriget som följde direkt efter självständigheten.
Folktinget agerade aktivt för 100 år sedan när Finland fick ett svenskspråkigt stift. Nuvarande folktingssekreteraren Christina Gestrin noterade att många av argumenten som användes då är lika aktuella 100 år senare.
– Det behöver finnas förvaltningsmässiga lösningar som Borgå stift som garanterar att den svenskspråkiga servicen fungerar. Det behöver hela tiden finnas en plan för hur tvåspråkigheten ska tryggas, sade Gestrin och konstaterade samtidigt att risken alltid är överhängande att det svenskspråkiga blir lidande.
– Justitieministeriet gjorde för ett par år sedan en undersökning som visade att endast 3,7 procent av dem som är anställda i statsförvaltningen har svenska som modersmål.
I sitt anförande blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
– När stiftet grundades för 100 år sedan hade vi över 90 församlingar. Nu är vi nere på 45 församlingar och inom några år gissar jag att vi har ungefär 40 församlingar i Borgå stift. Med tanke på medlemstillhörigheten ser det ännu bra ut, då vi har en kyrkotillhörighet på 75 procent i Borgå stift. Det är 10 procentenheter mer än i landet i stort, säger Åstrand.
– Men det finns ingen orsak att slå sig för bröstet. Vi har orsak att följa med läget i de övriga nordiska länderna där medlemstillhörigheten är lägre. Sverige ligger 15–20 år före oss i utvecklingen och vi har nytta av att se på utvecklingen där och försöka dra lärdom av den, sade Åstrand.

I sitt tal blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
De nu levande emeritus-biskoparna Gustav Björkstrand, Erik Vikström och John Vikström uppvaktades på jubileumssammanträdet. Björn Vikström var förhindrad att delta och frun Maria Björkgren-Vikström fick i stället fungera som vikarie.
Närmare 70 personer deltog i jublieumssammanträdet.
John Vikström var biskop när stiftet fyllde 50 år och kunde konstatera att festligheterna i år på de flesta punkter överträffat firandet då.
Christina Gestrin noterade att de argument Folktinget lyfter fram i dag påminner långt om argumenten man förde fram då Borgå stift blev verklighet för 100 år sedan.
Historieprofessor Henrik Meinander gav en inblick ur hur decenniet som förgick stiftets tillblivelse såg ut.
Nicklas Storbjörk


Samhälle. Representanterna för Kyrkans Utlandshjälp betonade att inga omständigheter rättfärdigar att humanitära mål beskjuts. 16.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44