Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

”Vem är jag att protestera” – efterfrågad stödgrupp behandlar andligt våld

ANDLIGT VÅLD.

Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta.

8.11.2023 kl. 13:20

Föreningen Frida i Jakobstad, tidigare Kvinnojouren, är en politiskt och religiöst obunden förening. De tar inte upp frågor om tro med sina klienter, men om deras klienter vill prata tro så lyssnar de förstås.

– Överlag är det inte ovanligt att man tar upp andliga frågor då man är i kris, men för ett tag sen var det flera som berättade om att de blivit utsatta för andligt våld, säger Sara Mikander, verksamhetsledare för Frida.

Det fick Sara Mikander att fundera över om det vore läge att starta en stödgrupp med fokus på just andligt våld. Hon tog upp frågan i föreningens styrelse, och sjukhusprästen Catharina Englund, medlem i styrelsen, gillade idén.

– På sjukhuset hör jag ju om andligt våld ibland eftersom jag hör många människors livsberättelser, säger Englund.

I höst startade de en stödgrupp med fokus på de här frågorna i Fridas regi.

– Det är deltagarna som har erfarenheterna. Vår styrka ligger i att vi kan ge utrymme för det, säger Englund.

Ett första steg i gruppen har varit att definiera vad andligt våld är. Det är lättare att bearbeta sina erfarenheter om man hittar ord för att beskriva vad man varit med om.

Det är samtidigt inte helt enkelt att ringa in begreppet ”andligt våld”. Det kan förekomma i hemmet, det kan vara en partner som använder religionen för att kontrollera, det kan vara ett samfund som är så slutet att människor gör sig själva mindre för att rymmas in.

– Bland de som är med i gruppen finns det både sådana som vuxit upp i familjer och sammanhang där det förekommit andligt våld, men också de som levt med en partner som utövat andligt våld i kombination med andra former av våld, säger Mikander.

Hur kan andligt våld ta sig konkret uttryck?

– Om man till exempel vill skilja sig kan argument som att man kommit bort från Gud användas mot en. Då har det ju oftast funnits fysiskt eller psykiskt våld i relationen sedan tidigare, men det ska förlåtas. En skilsmässa å andra sidan räknas som den stora synden, säger Mikander.

Englund återkommer till ordet kontroll. Man kan kontrollera andra genom att påstå sig ha tolkningsföreträde då det kommer till vad som är Guds vilja.

– Alla i gruppen kommer från olika samfund. Det tycker jag att är intressant, att de känner igen sig och säger ”så här var det för mig också”. Särskilt då det kommer till kontrollen. Att det funnits starka normer kring hur man till exempel ska bete sig eller klä sig, säger hon.

Mikander konstaterar att det är väldigt svårt att sätta sig upp mot någon som säger sig veta vad som är Guds vilja.

– Vem är jag att protestera om alla stora, oftast män, säger vad som är Guds vilja. Det är jättesvårt, särskilt om det används mot en både i ens sammanhang och familj.

”Tidigare har vi också blivit kontaktade av religiösa samfund som sagt att det här är ett problem.”

Om man ställer sig upp mot det är det inte bara tron man avsäger sig, utan i värsta fall är det hela familjen, släkten och ens sammanhang. Om man har någon tro kvar i det läget måste den ofta omvärderas.

För att en stödgrupp i Fridas regi ska starta krävs det tre deltagare. Den här gruppen har fem deltagare, och responsen utifrån har varit positiv.

– Tidigare har vi också blivit kontaktade av religiösa samfund som sagt att det här är ett problem och något vi behöver ta tag i, säger Mikander.


Om man blivit utsatt för andligt våld, behöver man bryta med tron för att komma vidare?

– Vi har både och, och också människor mittemellan som inte riktigt vet var de kommer landa. Vi har varit noggranna med att säga att det inte spelar någon roll om man är troende eller inte, för vi diskuterar inte folks livsval och trosinriktningar, vi diskuterar våld, säger Mikander.

Gudsbilden är något som de som vill ha kvar sin tro kan behöva arbeta med. Den egna identiteten är ofta skavd i kanterna. Vem är man om man inte längre hör till det sammanhang man alltid har hört till?

Då man väl tar steget ut ur de destruktiva relationer eller sammanhang man varit del av är det vanligt att bli utfryst, att bli en syndabock.

”Det kan bli fel var som helst, men ju mer slutet ett sammanhang är, desto större risker finns det.”


Alla era klienter kommer från olika sammanhang, tyder det på att andligt våld är vanligt förekommande i Jakobstadsregionen?

– Alla är inte uppvuxna här utan vi kan nog öppna upp och prata om hela Svenskfinland. Men det är klart att det finns många församlingar och samfund här, och det leder förstås till att risken blir större, säger Englund.

– Det kan bli fel var som helst, men ju mer slutet ett sammanhang är, desto större risker finns det. I ett parförhållande kan det ju bli fel även om det inte förekommer osund andlighet i det samfund man är med i, säger Mikander.


Barn är en grupp som kan bli utsatta för andligt våld, men som inte kan söka hjälp på egen hand. Vad kan vi göra för att färre barn ska bli utsatta?

– Det är svårt att svara på. I de fall där någon blivit utsatt för andligt våld som barn har hela familjen ofta varit involverad, säger Mikander.

Men det församlingarna kan tänka på är att utbilda ledare, att inte placera unga ledare i för stora skor, och se till att de som leder grupper för barn och unga är kompetenta.

– I min värld är en församling också sundare ju mer man grälar och är oense. En församling är ju inte en åsiktsgemenskap och det måste vara okej att man tänker olika. Man gör Gud ganska liten annars.

En tydlig varningssignal är om det finns en föreställning om att det bara är det egna samfundet som har rätt, att alla andra troende har fel. Att problem inom församlingen inte får synas utåt och att alla problem ska lösas inom kretsen är också ett tecken på att något är fel.

– Det är självklart att det finns en massa fel på våra församlingar, det utgår man ju från. Vi människor är bristfälliga. Det är inget man behöver dölja, säger Mikander.

De konstaterar att sann andlighet får människor att växa, inte att krympa. Om man är i ett sammanhang där man känner hur man blir mindre och mindre, då är det inte fel på en själv, utan på sammanhanget.

”Vi människor är bristfälliga. Det är inget man behöver dölja.”


Andligt våld kan också innefatta psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Kan man må bra igen, kan man leva ett gott liv efter att ha blivit utsatt?

– Svar ja. Men jag tror inte att det går över av sig själv. Större trauman tvingas man bearbeta på något sätt, för de förändrar en, säger Mikander.

Hon konstaterar att många önskar att de kunde radera sina trauman, klippa bort dem ur sitt liv och bli samma person som de var innan de blev utsatta.

– Men vi formas alla av livet, vissa på ett brutalt sätt. Samtidigt kan ingen av oss gå tillbaka till den vi var för 20 år sedan.

Vid Frida strävar de efter att bearbeta trauman så att de inte ska förstöra livet framöver. Då stödsamtal inte räcker till hjälper de klienterna vidare till terapi och andra typer av professionell hjälp.

– För människor som blivit utsatta för något sedan barnsben räcker stödsamtal sällan. Men det kan vara en del i att komma vidare, och det kan vara viktigt att i stödgrupperna få känna igen sig i andra berättelser, säger Mikander.



Tappar ni tron på mänskligheten och Gud i era jobb?

– Nej. Jag är en sådan obotlig optimist att jag tänker att det alltid finns en väg vidare. Det måste vara något medfött fel. Men det är klart att jag blivit trött ibland och haft stunder då jag tänkt om lite, säger Mikander.

– Det vore enkelt att inte veta att det finns så mycket hemskt i världen, så nog utmanar det mig, det gör det verkligen. För mig är risken att gå för mycket i Guds tjänst, att tänka att det är jag som måste hålla allt i mina händer. Där sviktar min tro. Jag övar mig på att lita på att Gud har allt i sin hand, säger Englund.


Har du blivit utsatt?

  • Om du bor i Jakobstadsregionen finns det möjlighet till stödsamtal hos föreningen Frida. Sannolikt kommer Frida att ordna fler grupper för personer som blivit utsatta för andligt våld.

  • I Finland finns föreningen Uskontojien uhrien tuki (Stödföreningen för religionens offer). Största delen av deras verksamhet är på finska, men man kan också boka tid för stödsamtal på svenska. Det är också möjligt att delta i vissa av deras stödgrupper på svenska eller engelska.
Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00