PÅ 16.21-TÅGET hem mot Göteborg från jobbet i Trollhättan får kyrkoherde Henrik Törnqvist, 62, ännu ett telefonsamtal. Det gäller en personalfråga på begravningsplatsen. Han går ut i tågvestibulen och tar det.
– Jag är chef för omkring 100 anställda, säger Henrik Törnqvist.
Han är kyrkoherde i Trollhättan sedan tre församlingar i staden år 2022 fusionerades till en enda församling med omkring 23 000 medlemmar.
Sedan en reform i Svenska kyrkan 2014 har många kyrkor också bildat storpastorat som närmast motsvarar samfälligheterna i den finländska evangelisk-lutherska kyrkan, men pastoratens ledare är kyrkoherdar.
– Det finns en ganska lokal stark beslutanderätt kring detta. Det är ganska mycket förhandling kring hurudana pastoraten till slut blir, säger Cecilia Nahnfeldt, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon arbetade tidigare vid Svenska kyrkans centralförvaltning, kyrkokansliet i Uppsala.
Efter reformen har Svenska kyrkan i dag 250 storpastorat, av vilka en del är jättestora till ytan. Härjedalens pastorat i det inre av Sverige omspänner till exempel ett område som är större än Nylands län – med bara en kyrkoherde.
Kyrkoherdar har fått sparken
Kyrkoherden i Sverige arbetar och leder sin församling mycket självständigt, säger Henrik Törnqvist.
– Det kan låta lite kaxigt, men när jag hade mitt sista samtal med biskop Åke Bonnier innan jag började så sade han: ”Kom ihåg: du har ingen chef.”
– Som kyrkoherde har jag ingen chef, men kyrkorådet har anställt mig och gett mig förtroendet att leda. Sedan är jag underställd biskopen som har en tillsyn över mig som ämbetsbärare och över att jag sköter det som har med prästlöftena att göra.
Men som anställd har Henrik Törnqvist till exempel inför kyrkorådets ordförande enbart en skyldighet att meddela när han är ledig och vem som i så fall är vikarie.
I Sverige sitter kyrkoherdarna lösare i sina anställningar än i Finland. Med de stora församlingsreformerna har en del kyrkoherdar fått sluta efter misstroende i kyrkorådet.
– Det är stora enheter och det krävs mycket för att hålla samman dem. Det komma en situation där kyrkorådet säger ”Vi tycker inte att du klarar det här uppdraget”. Och då får man göra ett avslut på den anställningen på ett hedervärt sätt. Men man har ju kvar sin vigning och sin identitet som präst.
Kyrkoherdarna i stora pastorat med flera församlingar kan också delegera arbete till församlingsherdar. Trots att Henrik Törnqvist har en stor administration vill han fortfarande synas i i församlingen
– Det är nödvändigt både för min egen del och för församlingens del, att den får se sin kyrkoherde i gudstjänsten att jag är med och leder den. Jag har också emellanåt begravningar och sådant, men det blir mer arbete bakom datorn, säger han.
Bild av prästen som stark människa
Kyrkoherdens roll i Sverige förändras också när kyrkan mera blir en organisation i civilsamhället, säger Cecilia Nahnfeldt.
– Till människor som ska samverka med Svenska kyrkan brukar jag säga: Glöm pyramiden. Tänk grekisk arkipelag. 13 ögrupper med lite olika stora öar, säger hon.
I populärkulturen förändras bilden av den svenska prästen, säger Cecilia Nahnfeldt.
– Till exempel i tv-serier som Tunna blå linjen var det intressant nog väldigt mycket den själavårdande prästen, som är stark och går att lita på. Det finns numera ganska lite raljerandet kring en töntig och godmodig präst som borde förstå bättre.
FAKTA
Henrik Törnqvist, Trollhättan, Sverige
- Kyrkoherde sedan 2022 i nyfusionerade Trollhättans församling med fyra kyrkor. Församlingen har 23 000 medlemmar.
- Arbetade tidigare i Göteborgsförorten Bergsjön som har Sveriges lägsta kyrkotillhörighet på omkring 10 procent av befolkningen.
- Kyrkoherden är ledare för alla anställda i ett pastorat, som i Finland närmast motsvaras av en samfällighet.
- Svenska kyrkan har omkring 250 pastorat i Sverige och inom dem 1 200 församlingar.
