Henrik Törnqvist är kyrko- herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Kyrkoherde i Norden: Henrik Törnqvist leder 100 anställda i svenska Trollhättan

Svenska kyrkan.

I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan.

9.10.2023 kl. 16:32

PÅ 16.21-TÅGET hem mot Göteborg från jobbet i Trollhättan får kyrkoherde Henrik Törnqvist, 62, ännu ett telefonsamtal. Det gäller en personalfråga på begravningsplatsen. Han går ut i tågvestibulen och tar det.

– Jag är chef för omkring 100 anställda, säger Henrik Törnqvist.

Han är kyrkoherde i Trollhättan sedan tre församlingar i staden år 2022 fusionerades till en enda församling med omkring 23 000 medlemmar.

Sedan en reform i Svenska kyrkan 2014 har många kyrkor också bildat storpastorat som närmast motsvarar samfälligheterna i den finländska evangelisk-lutherska kyrkan, men pastoratens ledare är kyrkoherdar.

– Det finns en ganska lokal stark beslutande­rätt kring detta. Det är ganska mycket förhandling kring hurudana pastoraten till slut blir, säger Cecilia Nahnfeldt, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon arbetade tidigare vid Svenska kyrkans centralförvaltning, kyrko­kansliet i Uppsala.

Efter reformen har Svenska kyrkan i dag 250 storpastorat, av vilka en del är jättestora till ytan. Härjedalens pastorat i det inre av Sverige omspänner till exempel ett område som är större än Nylands län – med bara en kyrkoherde.

Kyrkoherdar har fått sparken

Kyrkoherden i Sverige arbetar och leder sin församling mycket självständigt, säger Henrik Törnqvist.

– Det kan låta lite kaxigt, men när jag hade mitt sista samtal med biskop Åke Bonnier innan jag började så sade han: ”Kom ihåg: du har ingen chef.”

– Som kyrkoherde har jag ingen chef, men kyrkorådet har anställt mig och gett mig förtroendet att leda. Sedan är jag underställd biskopen som har en tillsyn över mig som ämbetsbärare och över att jag sköter det som har med prästlöftena att göra.

Men som anställd har Henrik Törnqvist till exempel inför kyrko­rådets ordförande enbart en skyldighet att meddela när han är ledig och vem som i så fall är vikarie.

I Sverige sitter kyrkoherdarna lösare i sina anställningar än i Finland. Med de stora församlingsreformerna har en del kyrkoherdar fått sluta efter misstroende i kyrkorådet.

– Det är stora enheter och det krävs mycket för att hålla samman dem. Det komma en situa­tion där kyrkorådet säger ”Vi tycker inte att du klarar det här uppdraget”. Och då får man göra ett avslut på den anställningen på ett hedervärt sätt. Men man har ju kvar sin vigning och sin identitet som präst.

Kyrkoherdarna i stora pastorat med flera församlingar kan också delegera arbete till församlingsherdar. Trots att Henrik Törnqvist har en stor administration vill han fortfarande synas i i församlingen

– Det är nödvändigt både för min egen del och för församlingens del, att den får se sin kyrkoherde i gudstjänsten att jag är med och leder den. Jag har också emellanåt begravningar och sådant, men det blir mer arbete bakom datorn, säger han.

Bild av prästen som stark människa

Kyrkoherdens roll i Sverige förändras också när kyrkan mera blir en organisation i civilsamhället, säger Cecilia Nahnfeldt.

– Till människor som ska samverka med Svenska­ kyrkan brukar jag säga: Glöm pyramiden. Tänk grekisk arkipelag. 13 ögrupper med lite olika stora öar, säger hon.

I populärkulturen förändras bilden av den svenska prästen, säger Cecilia Nahnfeldt.

– Till exempel i tv-serier som Tunna blå linjen var det intressant nog väldigt mycket den själavårdande prästen, som är stark och går att lita på. Det finns numera ganska lite raljerandet kring en töntig och godmodig präst som borde förstå bättre.

FAKTA

Henrik Törnqvist, Trollhättan, Sverige

  • Kyrkoherde sedan 2022 i nyfusionerade Trollhättans församling med fyra kyrkor. Församlingen har 23 000 medlemmar.
  • Arbetade tidigare i Göteborgsförorten Bergsjön som har Sveriges lägsta kyrkotillhörighet på omkring 10 procent av befolkningen.
  • Kyrkoherden är ledare för alla anställda i ett pastorat, som i Finland närmast motsvaras av en samfällighet.
  • Svenska kyrkan har omkring 250 pastorat i Sverige och inom dem 1 200 församlingar.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26