Nummer ett: Se kungarnas och drottningarnas Storkyrkan, nyrenoverad till sin färg från 1743.

Här är kyrkorna du ska se i Stockholm! - ladda ner KP-guiden

STOCKHOLM.

Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm.

14.6.2023 kl. 14:00

Sankta Clara kyrka står med sitt 116 meter höga torn mitt i Stockholms city. Innanför kyrkdörren hörs ett maj 7-ackord på gitarr ur en modern lovsång i ett sidokapell. I kyrkgången står uteliggares kassar, brokiga ekipage på hjul, pick och pack; det här är den legendariska diakonikyrkan i stan.

Kyrkflanera i Stockholm när du är där. Upptäck att det som direkt avslöjar profilen på kyrkorna är – musiken.

I Hedvig Eleonora på Östermalm står en väldig svart Bösendorfer-flygel framför altarringen; en vaktmästare ställer en synt på sitt stativ. Kyrkan finns på den kristna kartan i Stockholm genom sin rockiga kyrkokör.

I Katarinamässan på Södermalm ljuder en klockren Pie Jesu, tv-talangshowernas pop­sakrala melodi, av Andrew Lloyd Webber.

I Allhelgonakyrkan längre söderut vid Skanstull inleds kvällsgudstjänsten med en unison Taizémelodi, Herre, hör vår bön.

Längre ut i förorten, 15 kilometer ut med röda tunnelbanelinjen är det friluftslördag kring det öppna torget med vattenbassängerna i invandrartäta Skärholmen. I den moderna kyrkan alldeles intill torget har den etiopiska Mekane Yesus-kyrkan gudstjänst. Den som inleds med komp på en massiv synt, med den amerikanska 1800-talsmelodin Skurar av nåd ska jag sända, på amarinja.

Det finns 180 kyrkor i Stockholms stift. Utmed stadens gator behöver du bara kliva ut ur en, så ser du för det mesta redan nästa. En del gudstjänstplatser är mycket gamla, ända från tidig medeltid. Från Sveriges stormaktstid på 1600-talet är kyrkorna stora, och många. Kyrkorna är i regel öppna dagligen från klockan 11 till 17.



Det är mångfald i kyrkorna i Stockholm – etiopisk gudstjänst hos Mekane Yesus i Skärholmen.

Katarina: enkel populär mässa

För dagen i Stockholm ligger trendande Katarina kyrka närmast de röda båtarnas terminal. Till kyrkan går man på en dryg kvart, lite bortåt från Slussen och så uppför Folkungagatan.

Katarinamässan är en gudstjänst med låga trösklar, sparsam liturgi och många lekmän i aktion. Och det är kyrklunch efteråt.

Trosbekännelsen ersätts av psalmen Jag skulle vilja våga tro att någon har mig kär. Musiklivet tangerar populärmusiken. När vi hälsar på sjunger sångledaren som ledde gudstjänstbesökarna i psalm­sången själv Beatleslåten Blackbird. I snitt 400 personer går i Katarinamässan, en medelklass i stan, säger Ulf Lindgren, tf domprost i Stockholm.

– Kanske till och med övre medelklass; ofta de som känner att livet inte har en mening. Det är skilsmässor, jobbyte, alkohol. Mässan har ett tilltal till den som grubblar, söker, funderar, säger han.

"Sankta Clara deklarerar att man vill 'reformera Svenska kyrkan' genom sitt sätt att arbeta."

Sankta Clara: vill reformera kyrkan

Alldeles intill shoppingstråket Drottninggatan och Sergels torg är Sankta Clara en annan välbesökt kyrka i Stockholm. Församlingen har länge varit kyrka för samhällets utslagna. Det är daglig matutdelning, juristhjälp för flyktingar och evangelisation på ”Plattan” på Sergels torg.

– Har man ett böneliv i en kyrka ligger diakoni runt hörnet. Och har man börjat med diakoni så blir det evangelisation, säger församlingsledaren Mats Nyholm, med rötter i Esse och Munsala i Finland.

Sankta Clara är sedan 2009 en församling i kyrkans evangeliska EFS-rörelse. Mats Nyholms ambitioner är inte låga; Sankta Clara deklarerar att man vill ”reformera Svenska kyrkan” genom sitt sätt att arbeta.

Mycket nytt har rötter i Stockholm

En dag bland kyrkorna i Stockholm är en utfärd i kyrkolivets moderna historia i Norden.

Emeritabiskop Caroline Krook, 78, öppnar hemma hos sig på Rosenlundsgatan på Söder. Hon var 1990 den första kvinnan som domprost i Stockholm, själv uppvuxen i en KFUK-miljö på Östermalm. Senare var hon bis­kop i Stockholm i elva år.

Caroline Krook, emeritabiskop i Stockholm

Pandemitiden har hon använt till att skriva stiftets historia. Kyrkan har verkat i Stockholm länge, men Stockholms stift kom till först 1942, då det bröts ur Uppsala ärkestift.

I Storkyrkan i Stockholm – inte i Uppsala – samlade dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom 1925 det stora världsekumeniska möte som lade grunden för Kyrkornas världsråd.

"Estoniagudstjänsten är mitt starkaste minne från Storkyrkan."

I Storkyrkan hade dåvarande pastor primarius Ludvig Jönsson en av de första öppna mötesplatserna för homosexuella i Stockholm. Storkyrkan var centrum för sorgen och chocken efter Estoniakatastrofen 1995, med Caroline Krook på kort varsel som rikets själasörjare.

– Jag tror jag talade över någonting ur Romarbrevet. Vi fick veta vid lunch att det skulle bli stor gudstjänst med kungaparet och tv samma kväll. Det är ett av mina starkaste minnen från kyrkan, säger hon.

Fortfarande ska Storkyrkan vid en stor samhällskris i Sverige inom tre timmar kunna ha en första samling som nationens andliga centrum.

I Allhelgonakyrkan på Söder föddes sinnesrogudstjänsterna på 1990-talet med bland andra finlandssvenska pastorn Harry Månsus.

Gustaf Vasakyrkan vid Odenplan var hem för gudstjänstförnyelsen på 1960- och 1970-talet. Kristen visa på gitarr och jazzmässor kom in i kyrkan med namn som Lars-Åke Lundberg; han med Guds kärlek är som stranden.

Barnet på äventyr

I Storkyrkan är Ulf Lindgren, gymnasielärare i historia innan han blev präst, en god berättare och uppskattad guide.



Tf. domprost Ulf Lindgren i Storkyrkan är en uppskattad guide.


Varje år ger han ett barn en äventyrs­vandring i kyrkans vinklar och vrår som födelse­dagsgåva. Prinsessan Estelle, vanligen i sällskap med sin mamma Victoria, brukar komma på besök i kyrkan med dess 700-åriga kungahistoria, någon gång i februari.

– Hon kommer att axla sitt stora ansvar i den här byggnaden. Hon ska sitta här på sin morfars, och på sin mammas begravning. Jag tänker att om hon som barn får uppleva lite äventyr bakom kulisserna så ska det förhoppningsvis hjälpa henne när hon sitter här som vuxen. Att minnas att just här sprang vi uppe på vinden och busade.



* * *

I slutet av artikeln kan du ladda ner Kyrkpressens
Stockholmsguide till de viktigaste kyrkorna i Stockholm.


Kyrkguiden-appen kan du ha i telefonen för att hitta
ladda ner för att hitta information om 3 000 kyrkor i Sverige.
Finns för både iOS och Android.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

Människa. Jari Sinkkonen betonar betydelsen av fadersrelationen och synliggör utmaningar som barn och framförallt pojkar möter. 8.1.2009 kl. 00:00

bokmässa. Den årliga bokmässan i Göteborg är ett skyltfönster också för kyrkan, som bidrar med många programinslag. 29.9.2017 kl. 18:19

Borgå. Förslaget att sälja Svenska församlingshemmet väckte upp en intressekonflikt mellan den svenska och den finska församlingen i Borgå. I båda församlingarna finns de som anser att den andra fått sin vilja igenom i fastighetsstrategin. 29.9.2017 kl. 10:25

livsberättelse. För nästan exakt fem år sedan fick Thua Sandberg i Jakobstad beskedet som de flesta fasar för. Cancer. När hon vaknade upp efter operationen kunde Thua konstatera att hon var en förändrad människa. Både fysiskt och psykiskt. 20.9.2017 kl. 17:58

agricola församling. Kyrkostyrelsens plenum beslöt på tisdagens plenum att Lovisa svenska församling, Pernå församling, Liljendals församling och Lappträsk svenska församling dras in den 31 december 2018. Den 1 januari 2019 inrättas en ny församling med namnet Agricola svenska församling som omfattar Lovisa stad och Lappträsk kommun. 19.9.2017 kl. 17:19

stiftsnotarie. Linus Stråhlman har valts till stiftsnotarie vid Domkapitlet i Borgå stift. 19.9.2017 kl. 14:20