Nummer ett: Se kungarnas och drottningarnas Storkyrkan, nyrenoverad till sin färg från 1743.

Här är kyrkorna du ska se i Stockholm! - ladda ner KP-guiden

STOCKHOLM.

Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm.

14.6.2023 kl. 14:00

Sankta Clara kyrka står med sitt 116 meter höga torn mitt i Stockholms city. Innanför kyrkdörren hörs ett maj 7-ackord på gitarr ur en modern lovsång i ett sidokapell. I kyrkgången står uteliggares kassar, brokiga ekipage på hjul, pick och pack; det här är den legendariska diakonikyrkan i stan.

Kyrkflanera i Stockholm när du är där. Upptäck att det som direkt avslöjar profilen på kyrkorna är – musiken.

I Hedvig Eleonora på Östermalm står en väldig svart Bösendorfer-flygel framför altarringen; en vaktmästare ställer en synt på sitt stativ. Kyrkan finns på den kristna kartan i Stockholm genom sin rockiga kyrkokör.

I Katarinamässan på Södermalm ljuder en klockren Pie Jesu, tv-talangshowernas pop­sakrala melodi, av Andrew Lloyd Webber.

I Allhelgonakyrkan längre söderut vid Skanstull inleds kvällsgudstjänsten med en unison Taizémelodi, Herre, hör vår bön.

Längre ut i förorten, 15 kilometer ut med röda tunnelbanelinjen är det friluftslördag kring det öppna torget med vattenbassängerna i invandrartäta Skärholmen. I den moderna kyrkan alldeles intill torget har den etiopiska Mekane Yesus-kyrkan gudstjänst. Den som inleds med komp på en massiv synt, med den amerikanska 1800-talsmelodin Skurar av nåd ska jag sända, på amarinja.

Det finns 180 kyrkor i Stockholms stift. Utmed stadens gator behöver du bara kliva ut ur en, så ser du för det mesta redan nästa. En del gudstjänstplatser är mycket gamla, ända från tidig medeltid. Från Sveriges stormaktstid på 1600-talet är kyrkorna stora, och många. Kyrkorna är i regel öppna dagligen från klockan 11 till 17.



Det är mångfald i kyrkorna i Stockholm – etiopisk gudstjänst hos Mekane Yesus i Skärholmen.

Katarina: enkel populär mässa

För dagen i Stockholm ligger trendande Katarina kyrka närmast de röda båtarnas terminal. Till kyrkan går man på en dryg kvart, lite bortåt från Slussen och så uppför Folkungagatan.

Katarinamässan är en gudstjänst med låga trösklar, sparsam liturgi och många lekmän i aktion. Och det är kyrklunch efteråt.

Trosbekännelsen ersätts av psalmen Jag skulle vilja våga tro att någon har mig kär. Musiklivet tangerar populärmusiken. När vi hälsar på sjunger sångledaren som ledde gudstjänstbesökarna i psalm­sången själv Beatleslåten Blackbird. I snitt 400 personer går i Katarinamässan, en medelklass i stan, säger Ulf Lindgren, tf domprost i Stockholm.

– Kanske till och med övre medelklass; ofta de som känner att livet inte har en mening. Det är skilsmässor, jobbyte, alkohol. Mässan har ett tilltal till den som grubblar, söker, funderar, säger han.

"Sankta Clara deklarerar att man vill 'reformera Svenska kyrkan' genom sitt sätt att arbeta."

Sankta Clara: vill reformera kyrkan

Alldeles intill shoppingstråket Drottninggatan och Sergels torg är Sankta Clara en annan välbesökt kyrka i Stockholm. Församlingen har länge varit kyrka för samhällets utslagna. Det är daglig matutdelning, juristhjälp för flyktingar och evangelisation på ”Plattan” på Sergels torg.

– Har man ett böneliv i en kyrka ligger diakoni runt hörnet. Och har man börjat med diakoni så blir det evangelisation, säger församlingsledaren Mats Nyholm, med rötter i Esse och Munsala i Finland.

Sankta Clara är sedan 2009 en församling i kyrkans evangeliska EFS-rörelse. Mats Nyholms ambitioner är inte låga; Sankta Clara deklarerar att man vill ”reformera Svenska kyrkan” genom sitt sätt att arbeta.

Mycket nytt har rötter i Stockholm

En dag bland kyrkorna i Stockholm är en utfärd i kyrkolivets moderna historia i Norden.

Emeritabiskop Caroline Krook, 78, öppnar hemma hos sig på Rosenlundsgatan på Söder. Hon var 1990 den första kvinnan som domprost i Stockholm, själv uppvuxen i en KFUK-miljö på Östermalm. Senare var hon bis­kop i Stockholm i elva år.

Caroline Krook, emeritabiskop i Stockholm

Pandemitiden har hon använt till att skriva stiftets historia. Kyrkan har verkat i Stockholm länge, men Stockholms stift kom till först 1942, då det bröts ur Uppsala ärkestift.

I Storkyrkan i Stockholm – inte i Uppsala – samlade dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom 1925 det stora världsekumeniska möte som lade grunden för Kyrkornas världsråd.

"Estoniagudstjänsten är mitt starkaste minne från Storkyrkan."

I Storkyrkan hade dåvarande pastor primarius Ludvig Jönsson en av de första öppna mötesplatserna för homosexuella i Stockholm. Storkyrkan var centrum för sorgen och chocken efter Estoniakatastrofen 1995, med Caroline Krook på kort varsel som rikets själasörjare.

– Jag tror jag talade över någonting ur Romarbrevet. Vi fick veta vid lunch att det skulle bli stor gudstjänst med kungaparet och tv samma kväll. Det är ett av mina starkaste minnen från kyrkan, säger hon.

Fortfarande ska Storkyrkan vid en stor samhällskris i Sverige inom tre timmar kunna ha en första samling som nationens andliga centrum.

I Allhelgonakyrkan på Söder föddes sinnesrogudstjänsterna på 1990-talet med bland andra finlandssvenska pastorn Harry Månsus.

Gustaf Vasakyrkan vid Odenplan var hem för gudstjänstförnyelsen på 1960- och 1970-talet. Kristen visa på gitarr och jazzmässor kom in i kyrkan med namn som Lars-Åke Lundberg; han med Guds kärlek är som stranden.

Barnet på äventyr

I Storkyrkan är Ulf Lindgren, gymnasielärare i historia innan han blev präst, en god berättare och uppskattad guide.



Tf. domprost Ulf Lindgren i Storkyrkan är en uppskattad guide.


Varje år ger han ett barn en äventyrs­vandring i kyrkans vinklar och vrår som födelse­dagsgåva. Prinsessan Estelle, vanligen i sällskap med sin mamma Victoria, brukar komma på besök i kyrkan med dess 700-åriga kungahistoria, någon gång i februari.

– Hon kommer att axla sitt stora ansvar i den här byggnaden. Hon ska sitta här på sin morfars, och på sin mammas begravning. Jag tänker att om hon som barn får uppleva lite äventyr bakom kulisserna så ska det förhoppningsvis hjälpa henne när hon sitter här som vuxen. Att minnas att just här sprang vi uppe på vinden och busade.



* * *

I slutet av artikeln kan du ladda ner Kyrkpressens
Stockholmsguide till de viktigaste kyrkorna i Stockholm.


Kyrkguiden-appen kan du ha i telefonen för att hitta
ladda ner för att hitta information om 3 000 kyrkor i Sverige.
Finns för både iOS och Android.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33