Torsten och Tua Sandell på Elrim-institutet i Istanbul. De återvände till Finland i december 2022.

”Vi saknar kristenheten i Turkiet”

uppdrag.

Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi, konstaterar Tua och Torsten Sandell. De har återvänt till Finland efter många år i Turkiet.

16.5.2023 kl. 21:10

Tua och Torsten Sandell återvände till Finland i december efter att ha vistats i Istanbul i Turkiet sedan mars 2014. Torsten Sandell jobbade som forskare vid ett universitet och som ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Arbetet kretsade mycket kring undervisning i kristen tro för lokala kristna från olika kyrkor men också religionsdialog med muslimer, säger han.

Tua Sandell var aktiv i församlingen.

– Jag fungerade i praktiken som diakonissa, mentor och ”mamma” för unga kristna.

Tua jobbar nu som diakonissa i Petrus församling och Torsten arbetar den här våren som resepredikant i Slefs hemlandsarbete. Från juni kommer han att arbeta inom Al Massira International som global koordinator av bibelgrupper.

Vilka likheter och olikheter har ni lagt märke till mellan den finska och turkiska kulturen?

– Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi. Sekulariseringen är inte lika långt hunnen som i Finland och man är intresserad av vad utlänningar tror på, säger Torsten.

– Vi har många gånger blivit överväldigade av turkisk gästvänlighet. Vi lyckas aldrig bjuda tillbaka lika mycket som vi får! säger Tua.

På vilket sätt har ert arbete begränsats av att ni vistas i ett land med muslimsk majoritet?

– Turkar överlag är religiösa. Nästan alla tror att det finns en gud, att det finns en högre makt som styr våra liv, de tror också på ett liv efter döden. Vi har fått föra många intressanta samtal om tro och religion. Man accepterar fullt ut att vi européer är kristna men blir ändå smått förvånad över att vi tar vår tro på allvar. Svårigheter uppstår om en turk vill bli kristen. Det är inte okej för oss att ”evangelisera”, säger Tua.

– Vi får vara kristna men islam är ändå närvarande överallt. Vi får välja vilken attityd vi har till det. Böneutropet fem gånger om dagen kan bli en påminnelse att be till Jesus, tillägger hon.

På vilket sätt har ni känt er kallade och ledda i ert uppdrag? Och har det någon gång känts extra svårt?

– Vi har känt oss mycket kallade och ledda i vårt uppdrag. Vårt behov av Herrens ledning har varit stort i en situation där det mesta i omgivningen är främmande och bönen har blivit viktigare än förr. Det var fint att få chansen att jobba utomlands efter decennier i det finländska arbetslivet, säger Torsten.

– Vi har fått djupa vänskapsrelationer under våra år i landet. Det svåraste har varit när vänner vänt oss ryggen. I några fall har vi kunnat återupprätta relationen flera år senare. Vi ser tydligare än någonsin att förlåtelse och försoning behövs på den här jorden, den förlåtelse som Kristus ger oss, som i sin tur öppnar vägen till försoning mellan människor, konstaterar de gemensamt.

Hur har ni upplevt människorna i Istanbul?

– Människorna i Istanbul är varma och gästvänliga. Det är lätt att komma i samspråk med främlingar, speciellt då de inser att vi talar turkiska. För att vara en stad med ca 20 miljoner invånare är Istanbul tryggt, kriminaliteten är låg. På områden där turister rör sig måste man vara mer på sin vakt men på vår lilla gränd fungerade grannarnas kontroll som ett slags trygghet, beskriver de.

Vad kommer ni att sakna?

– I början av maj gjorde vi ett återbesök. Vi åt färska jordgubbar, vi fick känna vårens mjuka värme och njöt av blomprakten, men framför allt träffade vi vänner, både kristna och muslimska. I söndagens gudstjänst fick vi sjunga och be på turkiska, säger Tua.

Torsten höll också en predikan på turkiska under återbesöket.

– Vi saknar den lilla kristenheten i landet som tar sitt gudsförhållande på stort allvar. Vi gläds över att den växer trots många utmaningar, säger han.



FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06