Marléne Långnabba ger personlig vård.
Marléne Långnabba ger personlig vård.

"Man föds med en inandning och dör med en utandning – allt däremellan är livet"

ÄLDREVÅRD.

Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund.

5.5.2023 kl. 08:19

Hon och hennes kolleger har bjudit in oss till åldringsboendet Pedersheim i Bennäs, Pedersöre för att diskutera vården i livets slutskeende.

Ytterdörren till Alina, demensavdelningen, är låst så att man kommer in, men inte ut. De femton boendeklienterna och de två på intervallvård har alzheimer eller någon annan demenssjukdom. Men de är i så pass gott fysiskt skick att de kan röra på sig och äta själva.

– När klienterna kommer hit har de oftast varit hemma alltför länge. Den äkta hälften som vårdat kan gråta av trötthet, säger Karin Lindfors.

Antingen har de inte fått plats på ett boende tidigare eller så har att anhöriga inte velat släppa taget om dem. Det är svårt att lämna över sin livskamrat i någon annans vård. Fast man själv har krämpor och är lika gammal.

– Hur trött man än är så upplever man ett svek mot löftet att älska tills döden skiljer oss åt, säger Gerd Björklund.

En bidragande orsak är vetskapen om att den som får boendeplats här inte längre kommer att flytta hem. Här eller på någon annan vårdavdelning kommer de att ta sitt sista andetag.


Vill ge en personlig vård

För vårdarna känns det bra att ge klienterna en personlig vård, de lär känna dem och deras anhöriga. När de är borta saknar de dem.

– Många roliga uttryck som de använt kan leva kvar länge, säger Emma Elenius.

Vårdarna vet vad som är viktigt för klienterna, som till exempel att be aftonbön tillsammans. Läkarna fattar också ett DNR-beslut, återuppliva inte, ifall hjärtat stannar.

– DNR betyder inte att de nekas vård, antibiotika eller smärtlindring. Men stannar hjärtat återupplivar vi inte, säger Karin Lindfors.

I DNR-beslutet tar man den livskvalitetet som den återupplivade kommer att få i beaktande. Frågan är om en person med svår kronisk sjukdom då har rätt till en naturlig död.

Läkarna tar inte beslutet förrän det diskuterats med anhöriga.

– Det är jätteviktigt att anhöriga inte ska behöver fatta det beslutet. Det är helt på läkarnas ansvar, säger Gerd Björklund.

Under femton år har hon jobbat med 60 klienter på Pedersheim. DNR-beslut har varit aktuellt i bara två fall.

Generellt visar statistiken att endast två procent av alla återupplivningar av personer med demens lyckas.

Amanda Östman, Gerd Björklund, Marléne Långnabba, Karin Lindfors och Emma Elenius är arbetskamrater på Pedersheim.

Kroppen är som en vissnande blomma

När en klient flyttat in går hen vanligtvis upp i vikt. Men sedan börjar hen magra, oavsett hur god mat som serveras.

– Kroppen är som en blomma, den vissnar och orkar inte ta upp näring på samma sätt längre. Senare kommer ännu ett skede när klienterna slutar äta. Då är det mycket viktigare att man ger trygghet som till exempel att hålla handen, säger Gerd Björklund.

De anhöriga kan uppfatta situationen så att klienten håller på att svälta ihjäl.

– Under de tjugo år jag arbetade på bädden kom jag ofta i kontakt med att anhöriga har svårt att acceptera att kroppen inte emot näring, säger Karin Lindfors.


Anhöriga uppmuntras vara med

Anhöriga som inte accepterar att döden närmar sig har det svårt. De vill med alla medel hålla liv i den döende. Men där det finns en acceptans, där är det lugnt.

– Vi uppmuntrar anhöriga att vara med den sista tiden. Men vi respekterar att inte alla vill vara det. Vi strävar efter att ingen ska behöva dö ensam. Men det finns tillfällen då man kommer in rummet och klienten har somnat in lugnt och stilla, säger Marléne Långnabba.

Man vet aldrig när döden inträffar. För någon går det snabbt, men den man tror är nära döden kan leva ännu ett halvår. För anhöriga gäller det att bedöma sina krafter, hur längre de orkar vaka vid den döendes sida. Vårdarna lyfter in en soffa för dem att vila i.

– De döende får vara uppe så mycket de orkar. och märker vi att de har smärtor så ger vi smärtmedicin. Klarar de inte av att äta längre ger vi dem hellre någonting gott än att tvinga i dem tabletter. Mot slutet ger vi inte ger tabletter utan morfininjektioner och panadolsuppositorier, säger Gerd Björklund.


Finns det smärta som inte morfin biter på?

– I normala fall biter morfin på smärtan. Men det finns smärta som den inte tar bort. Det ser vi inte av här, men inom cancervården kan det förkomma, säger Marléne Långnabba.

Personer med svåra smärtor kan också sövas ner.

– På bädden används oftast smärtpumpar med både morfin och lugnande. Med smärtpump kommer inte några toppar utan lindringen sker jämt. Där hände aldrig att någon ropade av smärta, säger Karin Lindfors.


Inget stöd för eutanasi

Eutanasi är inte aktuellt på Alina och vårdarna har inte mött någon som velat diskutera det. Men frågan är svår för dem. Ingen uttrycker ett spontant stöd för det.

– Jag kan förstå att en som är svårt sjuk i cancer eller något annat obotligt som bara ser ett plågsamt slut vill avsluta livet, säger Emma Elenius.

– Ja, ser man bara elände och lidande framför sig kan jag förstå. Men jag vill inte ta det ordet i min mun för jag är inte den som rår över liv och död, säger Karin Lindfors.

Något generellt lagförslag om etuanasi vinner inte gehör bland de fem vårdarna på Alina.

– I så fall måste det vara exakt formulerat. Risken att det ska missbrukas är jättestor. Personen måste själv kunna uttrycka sin vilja idag, annars vet ju anhöriga inte vad personen vill. Även om man tidigare gett tillåtelse kan man ha ändrat åsikt. Hur som helst skulle inte jag vilja vara den vårdare som medverkar till att någon tar livet av sig.

– Jag är nog emot, men då vill jag att det ska finnas vårdplatser, hospice och all tillgänglig smärtlindring, säger Marléne Långnabba.


Utveckla vården!

Att äldrevården måste utvecklas håller de alla med om.

– Vården måste utvecklas så att där finns expertkunskap, vårdplatser och rehabilitering i ett tidigare skede. Åldringarna ska inte skjutsas fram och tillbaka. Vi måste stöda alla vårdare för att behålla dem och alla de som kämpar och vårdar i hemmen måste också få stöd, säger Gerd Björklund.

Text och foto: Johan Sandberg


Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00
Pia Kummel-Myrskog börjar i Petrus församling i juni.

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16
– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23

Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52