Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

ÅA-avhandling: Var femte präst anser eutanasi kan vara del av vården

eutanasi.

– Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag.

12.6.2023 kl. 10:34

Hon är tradenom, munhygienist, musikmagister, magister i socialt hälsoarbete, poet och fack­boksförfattare, och nu också teologie doktor.

Ändå säger patienterna här vid den palliativa avdelningen vid HUCS, där man ligger när man är döende i cancer eller ALS, att de känner att deras social­arbetare Miia Kontro, 40, känns som en teolog. För att hon har tid.

– Jag älskar det här jobbet och är så tacksam för det.Jag kunde sitta dagarna i ända och lyssna på människors livshistorier.

Döden, den blev hennes projekt när hon under tiden som munhygienist vid ett äldreboende till sin förfäran såg äldre släpa sig omkring i korridorerna och ropa att de behövde hjälp för att de skulle dö.

– Det kunde jag inte göra någonting åt med min munspegel. Då tänkte jag att jag skulle bli de här människornas sjukhuspräst, säger Miia Kontro.

Hon skrev sin pro gradu i teologi om nära döden-upplevelser, vilket blev stommen till fackboken Portilla (Vid porten, 2018). Det ledde sedan fram till doktorsavhandlingen som nyligen granskades vid Åbo Akademi.

Med Björn Vikström och Bernice Sundqvist som handledare vid ÅA undersökte hon vad evangelisk-lutherska präster i Finland i dag anser om eutanasi.

Brokigt bland präster om döden

– När jag talade vid olika kyrkliga samlingar om min bok kom många präster efteråt fram till mig med sina uppfattningar om döden – som jag märkte att var väldigt olika varandra.

I arbetet med doktorsavhandlingen överraskades hon av att så pass många präster är öppna för eutanasi. Omkring hälften av över 500 präster i en enkät redan 2018 kunde tänka sig fall där en lidande människa enligt dem kunde få den sista sträckan förkortad av eutanasi.

"Det här är frågor många präster inte alltid kan tala om i sin arbetsgemenskap."

Kyrkans och biskoparnas officiella åsikt är i deras uttalande i frågan från 2017 ett nej.

– Vi skulle behöva komma dit att man inom kyrkan kan vara öppen med att det finns olika åsikter. Många präster säger att det är som med jämlikt äktenskap, att man ofta inte kan prata öppet om sin åsikt i sin arbetsgemenskap, säger Miia Kontro.

Det andra Miia Kontro överraskades av var att så få av prästerna grundade sin åsikt i frågan på kristen lära, utan mera på allmänna etiska resonemang, eller på personliga erfarenheter av hur någon i deras närkrets hade dött.

Intressant är också att var tredje präst skulle vara beredd att för egen del be om en dödande dos läkemedel i ett svårt läge.

Varken ja eller nej själv

Svart prästskjorta blev det till sist inte för Miia Kontro, utan vit sjukhusrock. Hon uppfattas som en del av vårdpersonalen, lika klädd som läkaren, säger hon, och har aldrig haft någon tröskel till en enda grupp av patienter, säger hon.

Helsingfors är en sekulariserad stad. Och många döende vill numera inte ens ha med religion och präster att göra när det är dags, säger hon.

Många döende är inte heller inriktade på det stora eviga som finns framför, utan mer på det liv som har varit och nu begränsas till en sjuksäng.

– Ibland går jag hem och tänker att vitsi, det sista människan ville tala om innan hon dog var om hon hade betalat alla sina räkningar!

Själv har Miia Kontro inget klart ja eller nej till eutanasi. Fast det finns patienter som har bett henne om hjälp med det.

– Men då pratar vi. Vi ska inte tänka oss att döden är som en sjukdom som ska fås bort. Processen kring döden är en del av livet.

Samhällsdiskussionen påverkar människors åsikt om eutanasi, säger Miia Kontro.

– Men så händer det också att det sista stunderna med en döende stärker tankarna om att eutanasi inte är rätt. Att barn och föräldrar under de sista stunderna kan ställa till rätta relationer som har varit dåliga. Och så inser man att det kunde ha blivit ogjort för alltid vid en eutanasi.


* * *

Text och foto: Jan-Erik Andelin


ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41