Mats Lindgård är domprost.

Kyrkbänkar och kyrkfolk

Kolumn.

"Domkyrkan är en kär samlingsplats för kyrkfolket. Därför behöver synpunkter som utgår från den gudstjänstfirande församlingens behov också tas seriöst."

5.4.2023 kl. 17:45

För ett par veckor sedan diskuterades frågan om bänkarna i Borgå domkyrka livligt i de sociala medierna. Bakgrunden till diskussionen är att gemensamma kyrkorådet i Borgå tillsätter en arbetsgrupp för att planera en utveckling av området kring Domkyrkan, det vill säga planera åtgärder för Domkyrkan, Lilla kyrkan och området runt kyrkorna. Vi får se vad arbetsgruppen så småningom kommer fram till då det gäller utvecklingsförslag.

Domkyrkan är en historiskt värdefull byggnad och därför behöver man reflektera kring eventuella åtgärder i kyrkans interiör med eftertänksamhet. Men Domkyrkan är samtidigt också Domkyrkoförsamlingens och Porvoon suomalainen seurakuntas viktigaste verksamhetsutrymme. Där firar båda församlingarna sin högmässa. Domkyrkan är en kär samlingsplats för kyrkfolket. Därför behöver synpunkter som utgår från den gudstjänstfirande församlingens behov också tas seriöst.

I Domkyrkoförsamlingen har vi under många års tid arbetat för att vår högmässa ska få vara allas gudstjänst och karakteriseras av helighet, delaktighet och livsnärhet. Med de här kärnvärdena för ögonen har vi strävat efter att öka delaktigheten, bland annat genom att ha gudstjänstgrupper och kyrkvärdar engagerade.

Det kommer att ta tid innan arbetsgruppen för utveckling av Domkyrkans område kommer med förslag. Och ännu längre tid innan eventuella åtgärder vidtas.

Det som vi däremot kan göra genast är att skrida till åtgärder som berör oss själva. Vi kan prioritera att ofta komma till kyrkan för att delta i högmässan, kyrkfolkets gemensamma fest. Och vi kan göra en insats genom att engagera oss i gudstjänstgrupper och som kyrkvärd. Upplevelsen av delaktighet ökar, hos oss själva och hos andra, då vi är många som hjälper till och bär ansvar.

Mats Lindgård


Världen. Inkommande söndag leder påven en nattvardsmässa för att markera sin 80-årsdag som infaller på måndag 16 april. 12.4.2007 kl. 00:00

Världen. Nästan sex av tio läkare i USA tror att religion och spiritualitet har stor eller mycket stor inverkan på människans hälsa, framgår i en färsk forskning presenterad i den medicinska tidskriften Archives of Internal Medicine. 12.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sveriges största hotellkedja, Scandic, har fattat beslut om att ta bort gideoniternas biblar från sina hotellrum. Scandics Finlands-VD säger att biblarna stannar kvar. Men det svenska budet är att linjen skall vara densamma i hela Norden. 11.4.2007 kl. 00:00

Världen. Hur påverkar klimatförändringar utvecklingen i en värld där åratal av utvecklingssträvanden kan förstöras på några minuter i en orkan eller översvämmning? Bland annat detta tema kommer att diskuteras på en kristen konferens som ordnas i London 12-15 april. 11.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Utlänningsverket beslöt igår att utvisa den 71-åriga, handikappade Halide Latifi till Kosovo. 11.4.2007 kl. 00:00

Teologi. Biskop Eero Huovinen kommenterar kvinnoprästdebatten genom påpeka att kyrkan står inför en ny typ av toleransutmaning. Kan kyrkan tillåta sådant som avviker från dess huvudlinje? Huovinen försöker peka på en väg ut ur konflikterna. 11.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sveriges största hotellkedja, Scandic, har fattat beslut om att ta bort gideoniternas biblar från sina hotellrum. Men Scandics Finlands-VD säger att biblarna stannar kvar. 10.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den 55-åriga man från Rwanda som misstänks vara delaktig i folkmordet i hans hemland för 13 år sedan har varit aktiv i frikyrkoförsamlingar i Borgå och Vasa. 10.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop John Vikström och professor Tuomo Mannermaa tilldelades Henrikskorset på Mikael Agricoladagen. Minister Jaakko Numminen och författare Anna-Maija Raittila förlänades Mikael Agrikolakorset. 10.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den svenskspråkiga huvudfesten till minne av Mikael Agricolas dödsdag hålls i Pernå kyrka idag (10 april). 10.4.2007 kl. 00:00

Insändare. Allt sedan prästämbetet inom den Lutherska kyrkan öppnades för kvinnor har vi till lust och leda ? mest leda ? fått ta del av bråket med de som motsätter sig denna ordning. Ändå tycker jag att de präster som motsätter sig kvinnliga präster kunde bemötas på ett bättre sätt än vad som är fallet rent generellt. De har ändå en övertygelse som de vill hålla fast vid, trots allt motstånd som de rimligen vet att de får leva med. En sak har emellertid förvånat mig och det är den fråga som en rätt känd profil i svenskfinland tog upp då det i tiden var aktuellt att öppna prästämbetet för kvinnor. Jag avser Paul von Martens som då som Luthersk präst ställde frågan om det överhuvudtaget skall vara präster i kristna församlingar? Han kom till den slutsatsen att det inte skulle vara och tog konsekvenserna av detta. Inom de flesta religioner står prästen som en medlare mellan människor och det gudomliga. Men hur är det med den kristna församlingen? Är det inte så att de händelser som vi nyss i Påsken påminnt oss om har öppnat vägen till ?direktkontakt? med Fadern. Vi är ju undervisade om att be: Fader vår som är i himmelen. De kyrkliga institutionerna är rätt märkliga skapelser. Man kommer inte ifrån att de är världsliga myndigheter. Idag kanske det inte är så tydligt som det var när kyrkotukt praktiserades. Ser man nu på präst- och biskopsinstallationer så är ju utstyrseln tecken på ämbete och myndighet - eller hur? Inom dessa institutioner har det inte heller varit och är inte mycket utrymme för väckelse eller upptäckt av bibliska sanningar. Därom vittnar alla bönehus och frikyrkor vi ser runt omkring. Ser vi på samhället idag så är det en sak som sticker i ögonen och det är den traditionella familjens status som mer och mer vittrar sönder och mycket har inte hörts från biskoparna. Nu verkar det mest som om de är beredda att förr eller senare välsigna Sodom och Gomorras styggelser. Det som idag hörs från predikstolar och i andakter är mest dagis predikningar vilket för tankarna till Karl Marx bevingade tes: Religionen är ett opium för folken. Institutionerna kan man knappast göra något åt men för den enskilde blir frågan hur länge man skall man vara med. Att bryta med traditioner och fäderneärvda stadgar är nu inte det lättaste. Därtill kommer också frågan om det dagliga brödet ifall någon har sin lön från kyrkan. Jag skriver detta för att jag är bekymrad för att goda kristna bröder har hamnat i en från min synpunkt omöjlig situation och jag (förmodligen andra med mig) är inte alls road av det gatlopp de får utstå. Karl-Gustav Klemets Kvevlax 9.4.2007 kl. 13:27

Kyrka. Efter en uppsjö filmer om Jesu död och lidande är det nu på kommande en film som behandlar tiden mellan Jesu uppståndelse och pingsten. 9.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utanför ytterdörren här i vårt tillfälliga biskopshem i Borgå prunkar en bukett nyss planterade påskliljor. Man ser de första snödropparna sticka fram ur den svarta myllan. Våren är här. Ljuset återvänder. Livet segrar än en gång. 8.4.2007 kl. 00:00

Världen. Sveriges största hotellkedja, Scandic, tar bort Gideoniternas biblar från sina hotellrum. 7.4.2007 kl. 00:00

Världen. En lustfylld långfredagsdans som skulle ordnas av Föreningen för andlig frihet i München stoppades av staden. 6.4.2007 kl. 00:00

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33