”Kyrkan lappar i välfärdssamhället – och så borde det inte vara”

riksdagsvalet.

Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han.

1.3.2023 kl. 15:31

– Frihet och ansvar, säger oppositionsledaren Petteri Orpo (Saml) under de höga, blåbelysta valven i domkyrkans krypta i Helsingfors.

Den 53-åriga partiledaren ser i opinionsmätningarna ut att få första chans efter riksdagsvalet i april att försöka bilda en regering.

Det är kyrkans valdebatt och värdediskussion. Alla partiledare får kort säga vad som är deras partis viktigaste värdering. Debatten leds av ärkebiskop Tapio Luoma och teologen Marianne Heikkilä från de finska marthornas Marttaliitto.

Annika Saarikko (C), finansministern, säger att hon vet att ordet ylisukupolvisuus är ett förfärligt ordmonster, men hon vill göra en politik som sträcker sig över generationer, ”någon har gjort saker här före oss, och någon är kvar här när vi är borta”.

”Naturen och människan”, säger Maria Ohisalo (Gröna) som är klimat- och miljöminister medan hennes ministerkollega undervisningsminister Li Andersson (Vf) vill understryka ”rättvisa och mänsklighet”.

– Bibelns kristna människosyn, lägger Sari Essayah (KD) fram; att människan är både fri, men också ansvarig för sig själv och andra.

– Nästakärleken, säger Sebastian Tynkkynen (Sannf) som förklarar att Sannfinländarna förstår det som att det inte är rätt att sträcka till i andra länder så länge det finns de i Finland som inte har det bra.

Henrik Wickström (SFP) nämner jämställdheten och Sirpa Paatero från Socialdemokraterna jämlikheten.



Henrik Wickström (SFP)


”Kyrkan är rödgrön”

Under debatten hettar det till mest kring Sannfinländarnas riksdagsledamot Sebastian Tynkkynen. Han profilerar sig flera gånger i debatten, som företrädare för ”det enda parti som …” Ofta är det relaterat till att finländare blir eftersatta på grund av att människor i andra länder prioriteras. Tynkkynen är också kritisk till hela det program som kyrkans ledning hade formulerat inför riksdagsvalet.

– Ärkebiskopen låter som Sanna Marins regeringsprogram. Jag sörjer att kyrkan vill lägga pengar på andrahansfrågor som humanitär invandring eller på att höja biståndet till 0,7 procent. Kyrkan skulle inte få vara en rödgrön kyrka, utan en allas kyrka. Vi är många i andra partier som också hör till kyrkan.

I debatten fick Tynkkynen mest mothugg av Annika Saarikko och Maria Ohisalo för sina åsikter om att ”arbetande ukrainare” är välkomna som flyktingar, men inte hjälpbehövande utanför Europa som ”enligt forskning” mest landar som bidragsmottagare.

Sebastian Tynkkynen (Sannf)

Oro för välfärdssamhället

Den evangelisk-lutherska kyrkan har publicerat ett ”regeringprogram”. I det önskar kyrkan att politikerna ska ”stärka människors tilltro till framtiden” och vara inriktad på ett ”socialt och ekologiskt hållbart samhälle där vi tar vara på varandra och på vår gemensamma skapelse”, citerade ärkebiskop Tapio Luoma.

– Jag är mest orolig för vårt välfärdssamhälle. Det har burit verkligt breda folklager. Men just nu bär det inte dem som allra mest behöver det, sade Li Andersson.

– De faller nu mellan skyddsnäten. Vi har Europas högsta andel unga som dör i knark och vi har inte lyckats bryta den ärftliga fattigdom som går från en barnfamilj till nästa, sade hon.

Li Andersson beklagade att kyrkan ofta genom sin diakoni lappar på samhällets misslyckanden.

– Det är synnerligen fint, men det är inte så det borde vara, sade hon.

KD-ledaren Sari Essayah stöder i flera repliker att kyrkan och kristna organisationer ska ha en roll i välfärden.

– Till skillnad från partierna till vänster tänker jag att den tredje sektorn och kyrkan är lika värdefulla som det offentliga i samhället. Förstås kan man tänka att man betalar in utkomststödet på ett konto, men vi behöver också diakoni, mathjälp och annat där någon frågar hur man mår och hur det går, sade hon.

I debatten säger Petteri Orpo och Henrik Wickström att ett gott välfärdssamhälle förutsätter att arbete och företagsamhet måste få växa till sig, så att allt kan finansieras.

Religionsfriheten debatteras också av deltagarna och de flesta – utom Sebastian Tynkkynen – är överens om att tröskeln för att drastiskt håna olika religiösa symboler ska vara så hög som den i lag är i Finland.

– Det är den respekt vi visar i vårt land, säger Petteri Orpo.

Petteri Orpo (Saml)

Text och foto: Jan-Erik Andelin


profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33