Det är du som bär på nyckeln till dina nattliga drömmar

DRÖMMAR.

Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback.

8.2.2023 kl. 15:35

Några dagar innan jag ska träffa Virva Nyback börjar jag skriva ner mina nattliga drömmar. När jag vaknar på natten skriver jag, på morgonen är minnet av drömmen borta. En natt drömmer jag att jag nästan kolliderar med ett berg och sedan kräks. En annan om att jag inte får vara med i ett idrottslag. En tredje att min frissa är arg på mig på grund av mitt slitna hår och jag säger: ”Du får klippa en halv meter!” (I verkligheten skulle det sluta med att jag var skallig.)

Mina drömmar är så konstiga. Varför?

– De är väldigt intressanta särskilt om vi skriver ner dem genast, för då kommer vårt rationella tänkande inte in och försöker sätta in händelserna i en logisk följd. Drömmens stora styrka är att den hjälper oss att titta på vårt liv utan vakenmedvetandets kontroll, utan jagets kontroll.

Det säger Virva Nyback, som lett drömgrupper i Sverige och Finland i över 35 år. Hon menar att drömgruppsarbetet inte har en egotrippande funktion – snarast tvärtom.

– Det öppnar ju för självkännedom, och ju bättre vi känner oss själva, desto mer kan vi öppna oss utåt. Att undersöka sina drömmar är nästan ett fredsarbete.

Varför, undrar hon, skulle Gud ha skapat oss så att vi drömmer cirka två timmar varje natt om inte drömmen hade en funktion?

– Vi kan aldrig till fullo förstå våra drömmar, men redan i sin egen kraft har de en helande funktion i vårt liv. Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva.

Vi förstår: Den här drömmen talar ju om mig!

– Och den skapande kraften är fascinerande: Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. Vi är ju alla oerhört kreativa!

BARA DEN VITA BASSÄNGEN FANNS KVAR

I Bibeln drömmer många profetiska drömmar. Om man studerar kyrkans historia ser man hur tolkningsföreträdet också för drömmarnas del övertogs av prästerna, och drömmarna blev oviktiga. Sedan kom vetenskapens tidevarv, och drömmarna övertogs av Freuds eller Jungs lärjungar som tolkade drömmarna i terapirummet enligt sin skola.

Men Virva Nyback menar liksom psykiatern Montague Ullman, som var en av sin tids framstående drömforskare, att det bara är vi själva som kan veta varför vi drömmer som vi gör.

– Samtidigt har jag efter att ha jobbat med drömgrupper så länge sett att vissa symboler återkommer på samma sätt i olika människors liv. Bilen är till exempel ofta en symbol för jaget. Och stressdrömmen där man springer undan något farligt men inte får upp farten säger ofta något om hur jagad man känner sig.

Hon påpekar att drömmarna också kan peka på möjligheter.

– Drömmen kan säga något om de gåvor och den potential vi har i oss men som inte fått rum. Drömmen kan visa oss vad vi längtar efter.

Själv drömmer hon ofta om vatten. Vattnet verkar vara en grundmetafor för henne: är vattnet grumligt, är det varmt, simmar hon bland isflak? När hennes man Bror Nyback dog plötsligt för många år sedan drömde hon att hon simmande sköt fram sin egen paralyserade, flytande kropp i en bassäng i ett tyst, vitkaklat rum.

– Allt var tyst, allt hade stannat upp, men mitt rationella jag måste fortsätta skuffa min kropp framåt. Allt var borta, kvar fanns bara den vita bassängen.

SCEN PÅ SCEN MED SAMMA TEMA

Hon minns en kvinna som deltog i en drömretreat. Hon skrev efteråt och berättade att drömarbetet känts helande och förlösande – också fysiskt. Genast efter drömretreaten fick kvinnan mens efter en paus på flera år. (Drömmaren har gett tillåtelse att dela detta.)

– Att tänka på sina drömmar handlar om att få insikter och vidga sitt medvetande: Vad händer med mig? Varför bär jag med mig den här barlasten? Drömmen har väldigt många skikt, och den är gåtfull. Vi drömmer ofta i scener: tre scener på samma tema efter varandra. Vi utvecklar temat: första akten, andra akten, tredje akten.

Tänk dig att du till exempel drömmer om att bo på hotell. Då kan du i drömarbetet svara på frågan: vad betyder hotell för mig?

– När jag minns min dröm och jobbar med den tillsammans med andra i en grupp är det en rikedom, för vi upptäcker att inget mänskligt är oss främmande i drömmarna. Våra grundbehov är likadana.

Hon påminner om att kyrkofäderna säger att självkännedomen är en väg till Gudskännedom.

– Det handlar om att bli mer människa. Vi är skapade till Guds avbild, bärare av den helighet som är nerlagd i oss alla.

MARDRÖMMARNA VILL OSS VÄL

Hur hemska de än är vill mardrömmarna oss faktiskt väl, säger Virva Nyback.

– De slutar ofta när vi är klara med någon viss process, och sedan kan de återkomma igen i en stressig livssituation. Det går inte att bearbeta ett sår som uppstått väldigt långsamt på en gång. Jag har aldrig sett sådana under. Vi måste alla gå den långa och smärtsamma vägen. Och drömmarna hjälper ju oss att se på oss själva med lite medkänsla: Jaha, är vi här igen. Jag som trodde att jag var färdig.

Det är en övning i acceptans, men drömmen kan också hjälpa drömmaren bära och trösta sig själv.

– Det hör till den mogna människans förmåga att acceptera det som är svårt i en själv, att tänka: Inte dör jag av det här fast det är hemskt och skrämmande. Om man fäster sig vid det hemska och skrämmande kommer följande tanke: Det här är hemskt för att jag är si eller så. Och sedan tanken: Den där människan kommer att säga allt det här, och hur ska jag stå ut med det? Och så är man inne i den oändliga dialogen som aldrig tar slut.

Att jobba med sina drömmar kan vara ett sätt att lugna sig och släppa taget.

– Om du genuint vill gå din egen väg måste du ta ansvar för att lära känna dig själv på allvar. Drömmen hjälper oss i det arbetet för att drömmen är så ärlig.

ALLA DRÖMMER VI

Vi drömmer alla, men alla minns inte sina drömmar. Också Virva Nybacks drömgrupper har haft deltagare som inte kommit ihåg sina egna drömmar, men som fått hjälp av att höra andras.

– Det finns ju så mycket i drömmar som är gemensamt för oss alla. Själv har jag aldrig hört en trist dröm.

Vi kan också ha kraftiga andliga drömmar som känns sanna och livsavgörande. Virva Nyback hade själv en sådan då hon var studerande.

– Där fanns en ocean, havet
var blankt och varmt. Där fanns en liten
kobbe, och på kobben ett torn, som en gammal borg. Muren hade
delvis rasat. Inifrån
hålen i tornet strålade ett vitt ljus, starkare än alla ljus. I drömmen hör jag en röst som säger: Titta på det här, än finns det murar kvar i dig som måste rivas.

I drömmen förstod hon att hon av rädsla skyddat sig själv med murar.

– För mig var det en djupt andlig dröm, en kallelsedröm till liv. Sådana drömmar kommer ibland. De är starka och avgörande, och man glömmer dem aldrig.

Sofia Torvalds


Samhälle. Fontana Media Ab Oy koncentrerar sin verksamhet till kärnverksamheten, det vill säga Kyrkpressen och Fontana Medias bokförlag samt försäljning av kristen litteratur på svenska i Finland. 28.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens projekt Andligt liv på webben har beviljat understöd till två finlandssvenska projekt. Matteus församling i Helsingfors beviljades 15 000 euro för en konfirmandportal och Förbundet kristen skolungdom r.f. 17 000 euro för att utveckla webbtjänsten fragaprasten.fi. 28.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Riksdagens ekumeniska öppningsgudstjänst hålls i dag, torsdagen den 28 april i Helsingfors domkyrka. 28.4.2011 kl. 00:00

Världen. En färsk internationell Ipsos/Reuters-enkät visar att 51 procent av de knappt 19 000 personer i 23 länder som svarade tror på ett högre väsen. 31 procent är agnostiker  27.4.2011 kl. 00:00

Världen. Kyrkan i Ryssland kommer att ordna nattklubbar. Utan vodka och dans, men med te och lugna samtal fram till morgontimmarna ska de "andliga nattklubbarna" ge möjlighet till dialog och gemenskap, skriver Dagen. 27.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans Utlandshjälp fick 3 000 nya månadsgivare när kändisar från talangjaktsprogrammet Idols samlade in medel för de fattigaste människorna i utvecklingsländerna under en konsert på påsksöndagen. 26.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Den av ärkebiskop Kari Mäkinen sammankallade Fattigdomsgruppen kräver att välfärds- och hälsoklyftorna minskas under nästa regeringsperiod. 26.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Sluta slösa-veckan, den årliga temaveckan för hållbar konsumtion, infaller i år den 2-8 maj. Temat för årets vecka är Hållbart i sällskap. 26.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Esbo stift ordnar biskopsval i november 2011. Kandidatuppställningen i biskopsvalet inleds den 13 juli och avslutas den 13 september. 25.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Årets Kyrkodagar vill bland annat skapa nya bilder av kyrkan. Till exempel att kyrka och idrott kan höra ihop. 25.4.2011 kl. 00:00

Insändare. Dagens  media, som är eftersläppliga för diskutabla tendenser som går åt ett visst håll och helt stäcker varje befogat åsiktsutbrott som går åt ett annat håll, är tunga att leva med. Det motstånd mot intrång från väst man känner inom  islam eller i Afrika kränks med karrikatyrer och tecknad film, skenbart lättsamma men oförskämda. Nyhetsmaterialet om kriser och operationer består blott av i väst fabricerade färdiga "perikoper" som traderas okommenterade, utan att analytiskt brytas ner och blottas som lögn, i alla världens media. Väst  missbrukar hela mediafältet till sitt hårdhänta förtal av motståndet, och linjen är tydlig: Vem och vadhelst som inte godtar denna ekonomiskt betingade framfart är i farozonen. De däremot som ger den sitt stöd får hjälp att driva sina godtyckliga agendor. Det leder till att ansvarslösa intressen nu får ett lyft och skrålar sig förbi. Enligt mitt förmenande kunde ett samfällt angrepp på medias enkelriktning av medborgarna råda kunna bot på saken. Om  varocken oförtröttligt som en hackspett låter höra av oss och inte tiger, kan vi undkomma en tillskärpning i populisisk eller nazistisk riktning där de som ingenting vet stöds i regimens namn för att hjälpa till att förverkliga dess dubiösa och hårdföra mål i III världen och annars.Det vore igen dags för Generalförsamlingen i FN och vår representant i FN att ta upp vårt krav på  mänskliga rättigheter  ifråga om  sann rapportering,  som  bör relatera till mångfalden av intressen i världen. Brittisk och amerikansk neoliberal världsbild är tyvärr för skev och begränsad för att inte nyhetsvinkligen därifrån tillockmed här på nordkalotten skall kännas  absurd och vrång på ett sätt som framverkar aversion. Vad är meningen?! Om man skamlöst kränker  den tysta progressiva majoriteten  kan EU falla sönder.  Vi är inte vana att tiga! 24.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Påskvandringen Via Crucis har bevarat sin popularitet trots att kyrkan allmänt lockar allt färre. På långfredagen visas spektaklet för sextonde gången. 22.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning är bekymrad för kyrkomusikerutbildningen vid Sibeliusakademin, där resurserna har minskat. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning fäster uppmärksamhet vid att  fem av sex är kvinnor av dem som avlagt examen inom det kyrkliga området. 21.4.2011 kl. 00:00

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53