Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

"Alla som skulle till julkyrkan gick eller åkte sparkstötting över isen"

kvevlax.

Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm.

22.12.2022 kl. 14:45

Harry Eriksson är född och uppvuxen på Köklot – den mest avlägsna byn i Kvevlax församling. Han har under sin livstid fått se hur byn har ändrats i grunden. När han var barn var skolan den självklara knutpunkt där byborna träffades.

– Skolan hade cirka femton elever, och julfesten var en rolig händelse där hela byn kunde träffas och fira väntan på julen gemensamt, berättar Harry Eriksson.

Eftersom det endast fanns en kärrväg mellan byarna, så gällde det att ta sej fram med häst och släde, att skida eller att promenera. Fortast gick det att ta sej längs kustlinjen.

Lake och ljusstöpning

De flesta Köklotbor har haft småbruk med ett par kor, och några hade också en häst i stallet. Dessutom livnärde man sej på fiske.

– Det syntes också i julmaten, som oftast bestod av lake och lakrom. Den som kunde ta sej in till stan hade kanske en skinkbit att sätta på julbordet, eller så slaktade man ett får just före julen.

Före jul ordnades också en uppesittarkväll när man stöpte ljus tillsammans. Ljusen användes bland annat som julgransljus, eftersom det inte fanns elektricitet före år 1956.

– Ljusen tändes under stor försiktighet ett par gånger varje jul, då måste man sitta helt stilla för att det inte skulle börja brinna i granen.

Över isen till julkyrkan

För Köklotborna var det ingen självklarhet att kunna besöka julkyrkan. Harry Eriksson berättar att han endast ett par gånger åkte sparkstötting eller promenerade över isen till Petsmo, där han fick stiga på kyrkbussen.

– Alla som skulle till julkyrkan samlades och gick eller sparkade tillsammans. Det gällde att ha tillräckligt med avstånd mellan byborna ifall isen var svag.

Eftersom julottan började redan klockan sju gällde det att starta i arla morgonstund.

Församlingens präst besökte inte Köklot i juletid. I stället hade man en samling i februa­ri när dagarna blev längre och isen fortsättningsvis bar.

– Allt skulle ske när det var ljust. Då kom kyrko­herden med häst och släde över isen. Skolan var alltid fylld till sista plats.

Som vuxen bodde Harry många år i Sverige.

– När jag kom hem för att fira jul fick jag lämna bilen i Petsmo och gå över isen. Bilvägen till Köklot blev klar först år 1975.

Det ändrade i ett slag väldigt mycket för Köklotborna. De omständliga resorna till fastlandet som tagit timtal i anspråk förkortades helt plötsligt. Fastän vägen till kyrkan i Kvevlax är betydligt längre i kilometer, så går det så mycket snabbare. Och numera ordnar församlingen De vackraste julsångerna i Köklot skola på trettondagen.

Kom med och upplev en äkta byagudstjänst i idylliska Köklot 6.1 kl. 13.00.

Text: Nina Andrén & Rodney Andrén


film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

val. Ett mänskligt misstag hade lett till ett systematiskt fel i uträkningen av resultatet i valet av lekmän till stiftsfullmäktige. Det här uppdagades på måndagen när valnämnden i Borgå stift skulle faställa valresultatet. Tre av de invalda byttes ut. 17.2.2020 kl. 19:10

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04

Thailand. Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder. 13.2.2020 kl. 12:00

val. Till stiftsfullmäktige väljs 14 lekmannamedlemmar och sju prästmedlemmar. Dessa valdes in. 12.2.2020 kl. 18:02

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34