Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

Om julskiva: Julen får vara både ljus och mörk

musik.

– Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa.

20.12.2022 kl. 10:00

För några år sedan jobbade Emma Raunio med Wegelius kammarstråkar i samband med föreställningen I det stora landskapet. Då föddes tanken att göra något annat tillsammans. Det blev julskivan No Stars without Darkness.

– Jag tycker själv väldigt mycket om julmusik och har alltid gjort det. Jag vill utforska gränslandet mellan klassisk musik och popmusik och för ett sådant projekt är julmaterialet väldigt tacksamt.

Emma Raunio är dotter till Pentti Raunio, kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling. Hon har sjungit julsånger i kyrkan under hela sin uppväxt – i själva verket ska hon i år fira sin första jul på femton–tjugo år utan att uppträda dagarna kring julafton.

Vad ville du med den här skivan?

– Jag ville välja sådan musik som folk känner till och har en stark emotionell relation till, men göra något nytt av det. På skivan finns musik som är hundratals år gammal. Tänk att vissa melodier och stämningar har överlevt så länge! Det finns en anda av tidlöshet kring musiken som jag tycker är både berörande och inspirerande.

Hon har själv skrivit arrangemang till varje låt och dessutom komponerat några intron – till exempel introt till Koppången. Santa Lucia är hennes egen komposition.


Där ser man nästan framför sig ett svart luciafölje.

– Ja! Stycket hade faktiskt som arbetsnamn ”angstig Lucia”. Det passade, tyckte jag, för luciaberättelsen är ju i grunden tragisk. Den handlar om ett helgon och en martyr. I Norden har Lucia blivit en symbol för ljuset, den den här versionen fokuserar mer på det mörka och dramatiska.

Skivan inleds med en intensiv ”Var inte rädd för mörkret”. Den handlar om att mörkret är ljusets förutsättning. Jag associerar till att julen kan vara en svår högtid för många, med mycket ensamhet och mörker.

– Jag tror att det är jätteviktigt att ge utrymme för att julen ingalunda bara är en ljus och enkel högtid för alla. Den kan väcka många motstridiga känslor. Vi är alla både ljusa och mörka, och vi behöver tillåta oss att vara det. Både konstnärligt och budskapsmässigt är det här i centrum för hela projektet.

– Man får tycka att julen är härlig och hemsk. Den kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen. Först går du kanske på en ljuvlig julkonsert och sen möter du en svår släkting på kvällen.

Själv gillar hon påsken för att den inte så fullpackad med förväntningar.

– Vi har inte skapat så många kulturella regler för påsken. Där finns en annan möjlighet att verkligen slappna av.

Men hon försöker slappna av också med julens förväntningar. I hennes kök står en pepparkaksskapelse: en begravningsplats med krematorium.

– Här finns ett krokodilskelett och ett grisskelett och en dinosaurie: de är på väg att kremeras.


Finns det något på den här skivan som är särskilt viktigt för dig personligen?

– Det är viktigt för mig att det går som en röd tråd genom skivan att julen också får vara mörk. Jag har själv haft ganska långa perioder då jag mått dåligt. Mörkret är bekant för mig och jag kan också vara ganska tungsint som person – fast jag också har mycket ljus och skratt i mig. Det har varit en enormt viktig del av min process som konstnär att tillåta mitt eget mörker. Att jag vågade se mitt eget mörker gjorde det lättare för mig att se ljuset. Den vägen har för mig gått via acceptans och tillåtelse, i stället för att tänka ”så här får det inte vara” eller ”varför mår jag inte redan bättre”.

– Min musik ofta är ganska … den är inte överglad. Jag märker att publiken ofta gråter på mina konserter. Mitt mörker är också en resurs för mig och det finns en vilsamhet i det. Om jag kan hjälpa andra genom min musik kanske den ger tillåtelse att också vara i mörkret en stund, och ge plats för att det sedan kan komma en annan känsla, som inte är lika tung.

Text: Sofia Torvalds


Människa. – När vi kan ge sorgen utrymme och så småningom inse att den döda inte mera finns bland oss, och inte kommer tillbaka, då har vi bearbetat vår saknad och kan gå vidare i livet. 12.12.2010 kl. 00:00

Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen. – Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över. 11.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23