Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.

Advent – från julfasta till julstress

korsholm.

På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle.

23.11.2022 kl. 16:25

Fyra veckor före jul börjar projekten bli fler där hemma. Julklappar måste skaffas, mat och städning planeras och kalendern fylls av julfester. Julbelysningen kanske blir lite mindre i år när man borde spara dyr ström. Man börjar fundera över den pusselbit i julpusslet som i år blir den svåraste för många – ekonomin. Julstressen kommer smygande fast man egentligen helst skulle vilja ha julfrid.

Också i församlingens verksamhet är advent en av de aktivaste perioderna under året. Många har som tradition att sjunga De vackraste julsångerna vid någon av sångstunderna, gå på julkonserter eller höra om hur Jesus red på åsnan under första advent. I Korsholms kyrka kommer alltid den fullstora åsnan på hjul fram under familjegudstjänsten på första advent. Under pandemin började många barn fnittra glatt när de såg att till och med åsnan hade munskydd, precis som alla andra. På andra advent tar ungdomarna över gudstjänsten och Lucia har ibland skymtats.

Allting som sker i församlingen syns inte ens i annonserna. Det blir många julfester i körer och grupper. Många julbesök när diakonin ger en julhälsning till ensamma seniorer som kanske annars inte träffar så många över helgerna.

Ursprunget är fastan

Adventstiden före jul, då man förbereder för att julen ska komma, har blivit årets stressigaste tid för hela samhället. Fast egentligen har advent sitt ursprung i en tid då man fastade och varvade ner efter en tung höst i jordbruket för att sedan kunna fira jul. Advent betyder ju ankomst, och det man väntar på är julen och Guds ankomst som ett litet barn. Som barn gör vi det med adventskalendrar och tindrande ögon, som vuxna tänder vi mer stillsamt våra fyra adventsljus som ett tecken på väntan. Det här är tiden då många kyrkor tar fram stora fina julkrubbor och många människor bygger egna julkrubbor hemma. Man bygger fina dioramor som har vise män, änglar och herdar med sina får, Josef, Maria och såklart en liten Jesus i krubban.

Men advent betyder inte bara Guds ankomst då för länge sedan under första julen, utan också Kristus andra kommande vid tidens slut. Advent har ibland lite av domedagsväntan över sig, också annars än bara en ekonomisk domedag av alla utgifter. Går man i kyrkan under flera söndagar i advent, så märker man snart att de olika söndagarna handlar om olika aspekter av att Gud anländer i vår verklighet.

Den stilla och meditativa fastetiden har förvandlats till dagens hektiska adventsprestation därför att vi gör den till det. Att köpa dyra saker och äta för mycket mat är dagens sätt att fira att något är viktigt. Det är vårt sätt att visa hur mycket julen, familjen och traditioner betyder för oss, och vi gör det så fint vi kan. På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle, gamla traditioner i vår tid.

Mitt i årets ekonomiska stress är det bra att minnas att nästan allt som församlingen ordnar är gratis, bara en del konserter har inträde, och att friden går att hitta där. Fast kyrkor ofta har flera människor under advent än annars så finner de flesta julfriden och lugnet för en stund i gudstjänsten eller under musikstunden.

Årets utmaning kan vara att göra först advent och sedan jul enklare. Mindre köpt, mera eget, och kanske flera upplevelser som ger andra minnen att se tillbaka på än den perfekta julstädningen och dekorationen. Det finns så många sätt julen kan vara perfekt på.

Rune Lindblom


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03