Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

Ivern att rösta i församlingsvalet fortsatte sjunka – knappt 13 procent röstade

FÖRSAMLINGSVALET.

Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent.

21.11.2022 kl. 00:01

Också i Borgå stift sjönk röstningsprocenten i så gott som alla församlingar. Ett undantag var Åbo svenska församling som efter en aktiv kandidatnominering landade på samma röstningsprocent som i valet 2018 – 12,5 procent.

Det aktivaste valdeltagandet i stiftet uppmättes i Larsmo där 30,8 procent röstade. Också i Pedersöre, som nyligen hade en livlig röstningsaktivitet vid sitt kyrkoherdeval 2021 röstade nu 25 procent. I Sjundeå röstade närmare 23 procent av församlingsmedlemmarna och i Väståboland 21 procent.

I de stora städerna var siffrorna lägre. I Helsingfors som var tidigt ute med sina siffror landade röstningsaktiviteten på 10,0 procent, med de svenska församlingarna Johannes och Petrus på ännu lägre siffror om åtta till nio procent.

I 16 av Borgå stifts 45 församlingar hölls i år inget församlingsval, för att antalet kandidater var för få för ett val. De beslutande förtroendevalda utsågs genom sämjoval. I ytterligare tre församlingar i stiftet var det sämjoval bland de svenska kandidaterna till respektive samfällighets fullmäktige.

Enligt uppgift till Kyrkpressen räknas de röstberättigade som inte på grund av sämjoval fått möjligheten att rösta inte in i röstningsprocenten.

Valdeltagandet i församlingsvalet gick ner – igen. Varför?

– Jag tror det handlar mycket om att församlingarna hade svårt att få kandidater. Det fanns färre kandidater nu än senast, och det betyder också färre som hittar en kandidat att rösta på och mindre prat om församlingsvalet. Det är en grundorsak, säger Lucas Snellman, som är ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkostyrelsen.

Han nämner också att förhandsröstningen inte löpte lika bra nu som för fyra år sedan, kanske för att röstningsplatserna inte fanns där folk rör sig.

– Vi har också många församlingar som hade sämjoval, och i de församlingarna blir det inte prat om valet. Allt är förhandsbestämt, och det passiverar medlemmarna.

Samtidigt ser han att nedgången i röstningsprocent helt enkelt följer en trend.

– På 70-talet låg valdeltagande på 20 procent i medeltal, efter det har det gått ner med 1 procentenhet per val. Det var en liten topp år 2010 när 16-åringarna fick börja rösta, efter det har det gått ner ungefär med en procentenhet per val.

Han tror också att sammanslagningarna i Borgå stift har påverka röstningsivern.

– Esse församling har varit i topp tidigare, senast med ett valdeltagande på 46,8 procent. Nu ingår Esse i Pedersöre och har ett valdeltagande på 25 procent. Här ser man också effekten av sammanslagningarna: man når inte nödvändigtvis samma engagemang som tidigare.

Han påpekar ändå att Borgå stift fortfarande ligger över det nationella genomsnittet.

– Visst sjönk valdeltagandet mycket, från 16 procent till 13,7, men det är ändå högre än det nationella 12,7, säger Snellman.

Borgå stift har något äldre förtroendevalda än stiften i genomsnitt: medelåldern är 57 år nationellt och 59 i Borgå stift.

Både nationellt och i Borgå stift är det fler kvinnor än män som är förtroendevalda: Nationellt är det 45,3 procent män och 54,7 procent kvinnor i de kyrkliga förtroendeorganen, siffrorna för Borgå stift är 48 procent män och 52 procent kvinnor.

Många sämjoval i den svenska huvudstadsregionen

I de svenska församlingarna i Helsingfors valdes Petrus församlings tre medlemmar i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige genom sämjoval, bland dem Christoffer Perret som under den förra perioden var fullmäktiges viceordförande.

Det samma gäller Vanda, Esbo och Grankulla svenska församlingar, där samtliga kyrkligt förtroendevalda utsågs genom sämjoval.

I valet 2018 var röstningsprocenten i stiftet 16,0 procent, vilket var något högre än siffran för hela landet som landade på 14,4 procent.

- - -

Korrigerat, måndag kl. 10.15 skrivningen om hur sämjoval beräknas in i röstningsprocenten

Kompletterad 12.55 med kommentarer av Lucas Snellman.

Text: Jan-Erik Andelin, Sofia Torvalds


hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15