Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

Ivern att rösta i församlingsvalet fortsatte sjunka – knappt 13 procent röstade

FÖRSAMLINGSVALET.

Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent.

21.11.2022 kl. 00:01

Också i Borgå stift sjönk röstningsprocenten i så gott som alla församlingar. Ett undantag var Åbo svenska församling som efter en aktiv kandidatnominering landade på samma röstningsprocent som i valet 2018 – 12,5 procent.

Det aktivaste valdeltagandet i stiftet uppmättes i Larsmo där 30,8 procent röstade. Också i Pedersöre, som nyligen hade en livlig röstningsaktivitet vid sitt kyrkoherdeval 2021 röstade nu 25 procent. I Sjundeå röstade närmare 23 procent av församlingsmedlemmarna och i Väståboland 21 procent.

I de stora städerna var siffrorna lägre. I Helsingfors som var tidigt ute med sina siffror landade röstningsaktiviteten på 10,0 procent, med de svenska församlingarna Johannes och Petrus på ännu lägre siffror om åtta till nio procent.

I 16 av Borgå stifts 45 församlingar hölls i år inget församlingsval, för att antalet kandidater var för få för ett val. De beslutande förtroendevalda utsågs genom sämjoval. I ytterligare tre församlingar i stiftet var det sämjoval bland de svenska kandidaterna till respektive samfällighets fullmäktige.

Enligt uppgift till Kyrkpressen räknas de röstberättigade som inte på grund av sämjoval fått möjligheten att rösta inte in i röstningsprocenten.

Valdeltagandet i församlingsvalet gick ner – igen. Varför?

– Jag tror det handlar mycket om att församlingarna hade svårt att få kandidater. Det fanns färre kandidater nu än senast, och det betyder också färre som hittar en kandidat att rösta på och mindre prat om församlingsvalet. Det är en grundorsak, säger Lucas Snellman, som är ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkostyrelsen.

Han nämner också att förhandsröstningen inte löpte lika bra nu som för fyra år sedan, kanske för att röstningsplatserna inte fanns där folk rör sig.

– Vi har också många församlingar som hade sämjoval, och i de församlingarna blir det inte prat om valet. Allt är förhandsbestämt, och det passiverar medlemmarna.

Samtidigt ser han att nedgången i röstningsprocent helt enkelt följer en trend.

– På 70-talet låg valdeltagande på 20 procent i medeltal, efter det har det gått ner med 1 procentenhet per val. Det var en liten topp år 2010 när 16-åringarna fick börja rösta, efter det har det gått ner ungefär med en procentenhet per val.

Han tror också att sammanslagningarna i Borgå stift har påverka röstningsivern.

– Esse församling har varit i topp tidigare, senast med ett valdeltagande på 46,8 procent. Nu ingår Esse i Pedersöre och har ett valdeltagande på 25 procent. Här ser man också effekten av sammanslagningarna: man når inte nödvändigtvis samma engagemang som tidigare.

Han påpekar ändå att Borgå stift fortfarande ligger över det nationella genomsnittet.

– Visst sjönk valdeltagandet mycket, från 16 procent till 13,7, men det är ändå högre än det nationella 12,7, säger Snellman.

Borgå stift har något äldre förtroendevalda än stiften i genomsnitt: medelåldern är 57 år nationellt och 59 i Borgå stift.

Både nationellt och i Borgå stift är det fler kvinnor än män som är förtroendevalda: Nationellt är det 45,3 procent män och 54,7 procent kvinnor i de kyrkliga förtroendeorganen, siffrorna för Borgå stift är 48 procent män och 52 procent kvinnor.

Många sämjoval i den svenska huvudstadsregionen

I de svenska församlingarna i Helsingfors valdes Petrus församlings tre medlemmar i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige genom sämjoval, bland dem Christoffer Perret som under den förra perioden var fullmäktiges viceordförande.

Det samma gäller Vanda, Esbo och Grankulla svenska församlingar, där samtliga kyrkligt förtroendevalda utsågs genom sämjoval.

I valet 2018 var röstningsprocenten i stiftet 16,0 procent, vilket var något högre än siffran för hela landet som landade på 14,4 procent.

- - -

Korrigerat, måndag kl. 10.15 skrivningen om hur sämjoval beräknas in i röstningsprocenten

Kompletterad 12.55 med kommentarer av Lucas Snellman.

Text: Jan-Erik Andelin, Sofia Torvalds


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00