Petra Högkvist (till höger) tycker det är viktigt at hitta en kandidat som tycker ungefär som man själv. Kerstin Weckstöm har lång erfarenhet av beslutsfattande i församlingen och samfälligheten.

Vad då församlingsråd och kyrko­fullmäktige?

FÖRSAMLINGSVAL.

Församlingsvalet är inte alltid lätt att förstå sig på. Vad sysslar de beslutande organen med? Och varför ska du rösta?

27.10.2022 kl. 12:25

Det är inte alltid det lättaste att hänga med i beslutsgången och att ha koll på vad de olika beslutande organen gör i en församling. Det kan Kerstin Weckström från Solf hålla med om. Hon har suttit som förtroendevald i många perioder och kan räta ut en del frågetecken.

– I församlingsrådet behandlar man frågor som gäller den egna församlingen. I kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet behandlar man sådant som gäller hela samfälligheten, till exempel fastigheter.

Kerstin Weckström sitter som bäst som viceordförande i församlingsrådet i Solf, och är också med i gemensamma kyrkorådet och har tidigare suttit i gemensamma kyrkofullmäktige. Det som man som väljare i första hand behöver ha koll på är att kandidater i den egna församlingen ställer upp för en plats i antingen församlingsrådet eller kyrkofullmäktige, eller för både och. Gemensamma kyrkorådet utses däremot av fullmäktige.

– Det kan hända att många upplever att de inte riktigt vet hur allt det här fungerar och vi har diskuterat om vi borde ordna utbildning om de olika organen och beslutsgången.

Kerstin Weckström jobbar som musiklärare vid Borgaregatans skola och Vasa gymnasium. Förtroendeuppdragen har hon upplevt som meningsfulla.

– Av olika orsaker har jag inte haft tid att gå i kyrkan och delta i annan kyrklig verksamhet så ofta som jag skulle ha önskat, min dotter tävlar i dressyr i landslaget bland annat, så jag har tänkt att med förtroendeuppdrag kan jag bidra till församlingen.

Hon har inte upplevt stora åsiktsstormar.

– Vi är ofta ganska eniga. Beslutsgången är långsam, men det finns påverkningsmöjligheter. Församlingsmedlemmar kan komma och prata med oss medlemmar i kyrkorådet om olika önskemål och angelägenheter som rör den egna församlingens verksamhet, byggnader, områden och så vidare. Då kan vi ta upp det på våra möten.

Varför rösta?

Petra Högkvist i Korsholm är medveten om att röstningsprocenten varit låg i församlingsval.

– Jag tycker det är viktigt att vi ger vår röst. Det är en rättighet vi har i en demokrati. Jag har också fått med min sambo fast han kanske inte tycker det är lika viktigt som jag. Man kan inte klaga på verksamheten om man inte röstar.

Ett sätt att påverka är att försöka hitta en kandidat som står för ungefär samma åsikter som en själv.

– Jag hittar inte sådana som till hundra procent tänkter som jag, jag måste kompromissa i vissa frågor.

Petra Högkvist har några saker hon tycker är extra viktiga.

– Jämställdheten i församlingen och barn- och ungdomsarbetet. Jag tycker det barn- och ungdomsarbete som finns i församlingen just nu är jättebra. Jag har deltagit i verksamheten med båda flickorna när de var små. Sedan har de fortsatt att vara med i körer.

– Kvinnoprästfrågan har varit på tapeten i Österbotten. Alla ska få jobba i en församling och känna gemenskapen, det är en viktig fråga.

Vissa egenskaper är viktiga som förtroendevald, anser Högkvist.

– Det ska vara någon som kan tala för sin sak. Men man ska också kunna lyssna på andra, diskutera olika åsikter utan att ta det personligt.

Kort ABC i kyrkopolitik

  • Förhandsröstningen i församlingsvalet 2022 pågår 8–12.11. Valdagen infaller 20.11. På församlingarnas webbplatser hittas röstningsställen och tidpunkter.
  • I valet väljer de röstberättigade vem som ska sitta i församlingsrådet och i gemensamma kyrkofullmäktige för en fyraårsperiod. Om det inte finns tillräckligt med kandidater blir det sämjoval.
  • Församlingsrådet leder tillsammans med kyrkoherden, som är ordförande i församlingsrådet, församlingens verksamhet och fattar beslut som berör den egna församlingen.
  • En kyrklig samfällighet består av flera församlingar som har gått samman inom olika områden såsom ekonomi och förvaltning.
  • Gemensamma kyrkofullmäktige utövar den högsta beslutfattande makten i en kyrklig samfällighet, och tar beslut som angår hela samfälligheten, det kan exempelvis gälla fastigheter och tjänster. Ordförande i fullmäktige väljs av fullmäktigeledamöterna.
  • Gemensamma kyrkorådet utses av gemensamma kyrkofullmäktige. Rådet förbereder ärenden till fullmäktige och verkställer de beslut som fattas i fullmäktige. I gemensamma kyrkorådet ingår en fastighets- och en personalsektion. I kyrkorådet sitter förtroendevalda från alla församlingarna i samfälligheten, antalet fastställs enligt församlingens storlek. Alla kyrkoherdarna sitter i kyrkorådet och ordförandeskapet cirkulerar mellan dem.
Ulrika Hansson


ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00