Östnyland och Raseborg i elvärmetoppen

ENERGI.

Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar.

24.10.2022 kl. 14:16

I Pernå kyrka var det mycket nytt som gick på elektricitet när den återinvigdes söndagen före midsommar 1939. Framför allt värmdes kyrkan inte längre med kaminer, utan med "modärna" värmeelement, inbäddade i rör fyllda med sand under kyrkbänkarna.

Församlingen hade tagit modell av Esbo och Sibbo församlingar, som hade stora kalla gråstenskyrkor de också. De hade redan tidigare på 1930-talet infört eluppvärmning, dock inte helt utan mankemang. Men nu gick också orgeln i Pernå på el, likaså tio "lyssnarapparater för lomhörda", som det stod i tidningen.

År 2022 värms Pernå kyrka fortfarande på el. Nu är direkt elvärme inte så toppmodernt längre. Gråstenskyrkan från 1400-talet är kall och hög med 600 kvadratmeter golvyta. Det är ett ekonomiskt svart hål inför nästa vinters energi­kris då elpriserna väntas variera stort.


Största eluppvärmda kyrkan i Solf

Lovisanejdens samfällighet som i dag förvaltar Pernå kyrka ligger i själva verket i toppen av kyrkans "elliga" i hela landet. Hela tio kyrkbyggnader och kapell i stiftets östligaste samfällighet värms enligt kyrkans riksomfattande fastig­hetsregister med el. Det är totalt gudstjänstlokaler med en golvyta på över 2 300 kvadratmeter.

Källa: Kyrkostyrelsens byggnadsstatistik 2022


Den största enskilda kyrkbyggnaden med direkt elvärme i stiftet är enligt kyrkans fastighetsstatistik kyrkan i Solf på över 900 kvadratmeter, invigd 1786.

I Österbotten har också Karleby och Peders­örenejdens samfälligheter stora, gamla kyrkor på elvärme. Till dem hör kyrkorna i Jakobstad, Purmo och Kelviå.

Raseborgs samfällighet i Nyland har hela tre kyrkor på elvärme, vilket nu allmänt förutspås vara ekonomiskt utmanande i vinter. Till dem hör 1600-tals­kyrkan i Snappertuna och Svartå kyrka som är från 1700-talet. Också den rätt så nybyggda kyrkan i Bromarv från 1981 är eluppvärmd.


Jordvärme också för kyrkor

Av totalt 955 evangeliskt-lutherska kyrkbyggnader och kapell i landet är omkring 60 omställda på mera ekonomisk och ekologisk jord- eller bergvärme. Det är alternativet då kyrkan ligger utanför större tätorter med fjärr- och regionvärme.

Medan den lilla 1600-talskyrkan i Hitis fortfarande värms för sina gudstjänster på el, får närmaste kyrka på fastlandet i Dragsfjärd där­emot sin värme ur jorden. Så är det också i bland annat Hangö och Tenala kyrkor.

Flera mindre kyrkor på Åland värms med jordvärme. Det är fallet också bland annat i Korsnäs, Petalax och Jeppo kyrkor.

Källa: Kyrkostyrelsens byggnadsstatistik 2022


En mera akut kris

Den evangelisk-lutherska kyrkan har som klimatmål att vara kolneutral 2030. Kyrkostyrelsen stora fokus hittills har varit att uppmuntra församlingarna att dumpa sin oljeeldning. På kort tid har också mer än var tionde fastighet inom den evangelisk-lutherska kyrkan avskaffat sin fossila energikälla.

Med energikrisen i Europa hann däremot ett annat och mera akut bekymmer före – att elen nu kan bli knapp och rekorddyr i vinter.

Bland församlingarnas övriga fastigheter sticker de över 700 lägergårdarna och verksamhetscentren ut. Bland dem är över hälften elvärme­slukare. Ofta är de dessutom i väldigt liten användning, ofta bara två–tre månader av året, medan elmätaren tickar på ändå, påpekade energiexperten och Kyrkostyrelsens tidigare rådgivare Bengt Avellan till KP tidigare i år.

Lovisanejdens samfällighet har elvärme i kyrkorna i Pernå, Liljendal och Strömfors. Också kapell i Andersby, Kungsböle, Sarfsalö, Lappträsk, Abborfors, Sävträsk, Pernå och Lovisa värms med el.

Korrigerat måndag kl. 16.45: I Sibbo har både huvudkyrkan i Kyrkoby och den nya kyrkan i Söderkulla jordvärme. Uppgiften saknas i Kyrkostyrelsen register.

Läs mera här: Elräkningen för Malaxförsamlingarna kan komma att motsvara upp till två årslöner i år

Text: Jan-Erik Andelin


Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00