Renoveringen av Johanneskyrkan tog ett och ett halvt år.

Johannes i sin fulla glans

Helsingfors.

Efter ett och ett halvt års intensivt arbete är Johanneskyrkans fasadrenovering avslutad och kyrkan har äntligen blivit av med höljet av byggställningar. Byggmästare Kai Heinävaara från Helsingfors kyrkliga samfällighet är mycket nöjd med resultatet.

13.10.2022 kl. 12:00
Kyrkor byggs inte i en hast.
Därför kommer det inte som någon överraskning att också renoveringar kräver sin tid av noggrann planering. Fasadrenoveringen av Johanneskyrkan påbörjades i själva verket hela sju år före byggställningarna kom upp.
– Vi gjorde de första granskningarna av fasadens och dekorationernas skick med hjälp av en bygglift. Utifrån det gjorde vi sedan upp en detaljerad plan över vad som behövde åtgärdas och allokerade arbetsresurser för alla olika moment. Samtidigt visste vi hela tiden att det är först då byggställningarna kommer upp som vi kommer att kunna veta säkert vad jobbet inbegriper, berättar Heinävaara.
Förutom de många skulpturerna och dekorativa elementen på fasaden åtgärdade man bland annat kyrktornen, tegelfogarna, fönstren med sina gjutjärns- eller träinfattningar, trädörrarna och balkongerna.

Och fick ni några överraskningar?

– Ja, det fick vi. Skicket på några av miniatyrtornen, som kallas fialer, var sämre än vi hade trott. En av dem hade lossnat från sitt fäste och svängde bokstavligen löst i luften när byggnadsarbetarna tog tag i den.
Arbetet med tegelfogarna visade sig också vara arbetsdrygt.
– Johanneskyrkan har en speciell sorts tegelfog, som inte är slät och rak utan halvrund. Den kräver både tid och yrkesskicklighet. Vi hade räknat med att behöva ersätta eller reparera nio kilometer fog, men slutade på nitton och en halv kilometer!

Expertis fanns i Finland

Johanneskyrkan är byggd 1891 i nygotisk stil. Yrkeskunskapen som krävs för att reparera en så gammal och värdig dam växer inte på träd.
– När man börjar planera för ett dylikt projekt är det alltid nervöst. Kommer vi att hitta den rätta arbetskraften? Och hittar vi den blir nästa fråga: är den tillgänglig? säger Heinävaara.
Till en början sökte man byggare med det rätta hantverkskunnandet utomlands, utan resultat. Till sist föll valet på finländska byggherren IKJ Rakennus, som tillämpar ett slags lärlingssystem för dem som är intresserade att lära sig gamla tekniker.
– Det var fantastiskt att vi kunde göra det med enbart inhemsk expertis, berömmer Heinävaara.
Byggställningarna tornade bokstavligt talat upp sig på mellan 50 och 70 meters höjd. Då är den ännu cirka 25 meter kvar till de högsta koppartinnarna.
– När projektet väl kom igång var det inte budgeten eller tidtabellen som oroade mig, utan risken för arbetsolyckor. Tack och lov klarade vi oss utan större tillbud.

Redo att skrämmas igen

Johanneskyrkans kännspaka gargouiller, det vill säga de utskjutande figurerna som föreställer antingen djur eller vidunder, utgjorde en viktig del av renoveringen. Förutom att de förr i tiden ansågs hålla det onda borta har de också en praktisk funktion. Gargouillerna kallas ibland vattenkastare på svenska eftersom de bryter regnet som annars skulle träffa fasaden.
Johanneskyrkans gargouiller är, kanske något överraskande, gjorda av betong.
– Det var ett beslut som togs redan av arkitekt Adolf Melander. Man ville efterlikna det nygotiska idealet ute i Europa, där man använde kalksten. Vi har ju inte det här i Finland så valet föll på cement istället. Med tanke på vårt knepiga klimat skulle kalksten säkert ha varit en bättre lösning, men med regelbundet underhåll är det inget som hindrar attcementen både håller och fyller sin estetiska funktion.
I denna renovering ersatte man ungefär en tredjedel av gargouillerna, helt enkelt de som var i sämst skick.

Tiden och pengarna

Anmärkningsvärt nog, med tanke på alla osäkerhetsfaktorer, höll renoveringstidtabellen på ett och ett halvt år.
Gällande slutnotan är Heinävaara något förtegen men konstaterar att man lyckades uppnå en viss balans.
– Vissa element blev dyrare än vi räknat med, medan andra blev billigare. Faktum är ju ändå att har man ställt upp byggställningarna är det i sig en så stor kostnad att det verkligen lönar sig att göra allt man kan, inte vänta ”till nästa gång”.
Nu får Johanneskyrkans fasad vila tills det blir dags igen om 30–40 år. Kai Heinävaara har redan siktet inställt på nästa stora projekt, nämligen Domkyrkan om några år.
– Jag har ju fått vara med om renoveringarna av Berghälls kyrka, Agricolakyrkan och nu Johannes. Dags för en Grand Slam, med andra ord!
»Det var inte tidtabellen eller budgeten som oroade mig, utan risken för olyckor.«

På gång i Johannes

Rundvandringar i Johanneskyrkan kommer att ordnas under hösten. Kom med så får du veta mer om renoveringen! Detaljer följer i KP.
Plock bland höstens konserter (tiderna kan ännu förändras):
24.10 kl. 18 Operakonsert arrangerad av tjeckiska ambassaden, fritt inträde.
27.11 kl. 16 och 19 Viipurin Lauluveikots Adventtikonsertit (biljett behöv
Joanna Nylund


sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36