Jonas Ahlforn ser kyrkans styrka i att möta människor i kris, för kyrkan har redan reflekterat över de stora livsfrågorna.

"Att vara förberedd är inget projekt utan en livsrytm som vi måste ha många år framöver" 

PREPPERPRÄST.

När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris.

29.9.2022 kl. 11:00

Men först av allt – vad är en prepperpräst?

– Ordet prepper har blivit synonymt med människor som gör en egen förberedelse för en kris i samhället eller krig. Det var en journalist som kallade mig för Prepperprästen i en artikel i våras. Jag hakade på då jag upptäckte att människor jag mötte kom ihåg det, säger Jonas Ahlforn.

Hans eget intresse för prepping började efter det som i Sverige kallas den ryska påsken, långfredagens morgon den 29 mars 2013. Då övade Ryssland kärnvapenanfall mot Sverige med både bombflyg och stridsflygplan. Men Sverige hade inte ett enda flygplan från försvaret att skicka upp.

– Ryssland testade vår försvarsförmåga och den visade sig vara extremt låg. Det var danska stridsflygplan som avvärjde kränkningen av svenskt luftrum. Jag visste redan att försvarsförmågan i Sverige var låg. Men jag visste inte den var låg. Jag insåg att det man gör på egen hand inom det civila området har betydelse.

I december 2017 ändrade den svenska riksdagen formuleringarna i försvarsdoktrinen. Nu säger den tydligt att ett militärt angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

– Det var ganska stor sak i Sverige. Tanken på den eviga freden som man haft under lång tid i Sverige är förbi.

Några månader senare skickade myndigheterna ut foldern Om krisen eller kriget kommer till alla svenskar. Budskapet i den är alla ska klara sig själva med mat och vatten, mediciner och värme i drygt en vecka.

– Då började jag hjälpa andra i kyrkan, framför allt med den inre oro som människor kände, men också med lite praktiska tips och råd. Sedan dess har jag velat hjälpa församlingar att bli mer aktiva i de här frågorna.

Han är instruktör i civilförsvarsförbundet i Örebro och har hållit kurser i att vara förberedd, både i sin församling och i samhället. Nu har han också skrivit en bok, Prepperprästens beredskapsbok – Så överlever du, gör gott och sprider hopp som utkom i augusti på Libris.


En kärlekshandling

– I församlingen har vi gått igenom hur man kan hjälpa människorna omkring sig, söka tryggheten hos Gud i kris när man har funderingar, och att man kan ha frid med Kristus även om världen skakar.

Prepping eller beredskap har fått en självisk klang som antyder att man bara tänker på sig själv och sin familj. Men Jonas Ahlforn ser det som en kärlekshandling.

– Är jag förberedd när samhället inte fungerar kan jag och min familj också vara andra till hjälp. Har jag inte förberett mig hamnar jag själv i en så svår kris att jag inte kan hjälpa.

Församlingarna kan göra en stor skillnad när det gäller att hjälpa.

– Det märker vi nu också i Ukraina. Församlingarna är jätteviktiga för hjälparbetet där. I Sverige är kyrkan är en trygg punkt för de flesta människor. Även om du inte tror på Gud så vet du att kyrkan vill dig väl.

Han säger att nyckeln i krisberedskap är att alla gör det de är bra på.

– Kyrkan är bra på att alltid vara öppen för nya människor och bra på att samtala med människor som känner att världen är upp och ner, för vi har redan reflekterat över de stora livsfrågorna. Då man vet att ens liv är i Guds hand är man mycket tryggare.

Men han ser också en stor risk i att församlingslokalerna kan kommer att sakna vatten, ström eller värme. Då kan många kyrkor tvingas att stänga.

– Jag vill att församlingarna ska ha en grundplan så att de kan hålla öppet även i en större samhällsstörning.

I Finland har församlingarna redan tidigare gjort upp en beredskapsplan som ska beakta hot mot individer och mot befolkningen.

Jonas Ahlforn säger att när krisen slog till och folk började tänka på vad som händer om kriget kommer till Sverige var det första samtalsämnet man hade vart du och jag ska fly – inte hur man ska försvara Sverige.

– De talade om sina sommarstugor och liknande. Utgångspunkten var individualistisk. Jag ska klara mig själv så bra som möjligt. Hur vi ska försvara Sverige är en jättestor fråga som vi pratar för lite om. Varför är det värt att kämpa och i värsta fall dö för Sverige?


Vad svarar du på det?

– Allmänt har människorna svårt att svara på det för man vet inte vilka de svenska värderingarna är. Om det inte är ett sportevenemang har vi svårt att sjunga nationalsången för många upplever det som rasistiskt, och många skolor avstår från det. Det är jättekomplext. Men Sverige är ju mitt land och det är här jag är hemma. Jag försvarar också min rätt att få leva i fred.

Hans grundinställning är att hjälpa dem som behöver hjälp och inte fly.

– Vi är kallade att älska vår nästa även i svårigheter. Ska jag kunna jobba som präst i min kyrka i händelse av en stor samhällskris eller krig, då måste det finnas en plan för mina tre barn och min fru.

Själv har han förberett sig och sin familj genom att fundera på vad de behöver för att täcka upp de fem grundbehoven man har i en kris: mat, vatten, värme, information och sömn.

– För att hålla värmen, även om värmesystemet inte fungerar och det inte finns någon elektricitet, har vi sett till att det finns filtar och sovsäckar hemma. När det gäller information har vi radioapparater som fungerar oberoende av elnät och internet. Vi kan inte räkna med att datorer och telefoner kommer att fungera i en kris.

De har alltid minst åttio liter färskvatten hemma.

– Vi har också extra mycket mat. I början köpte jag konserver, men nu ser vi bara till att vi har mer av det vi annars äter hemma. I stället för två paket vetemjöl så har vi kanske sex, i stället för att ha några paket pasta har vi mycket mera. Då byter man hela tiden ut sitt matförråd. Vår plan är att kunnat stanna kvar i stan under en samhällsstörning och inte sticka i väg.

Målet är att familjen ska kunna klara sig själva i två veckor. Efter två veckor har man ställt om mentalt.

– Vi förlitar oss väldigt starkt på det vi kallar för samhället. Medborgarna vill att samhället med stort S ska lösa alla problem. Förväntningarna att vänner och släktingar ska hjälpa till vid en kris är inte så stor. Men i en kris måste individen stödja samhället. Den mentala beredskapen är inte särskilt hög i Sverige, men i kyrkan är den högre. Vi har alltid varit beredda att hjälpa och välsigna andra människor, även dem som inte socialtjänsten hjälper.

Att vi hamnat i den här situationen beror till viss del på den sekulära förståelsen av att individen står i centrum, tror han.

– Som kristen har jag övertygelsen att människan är kapabel till både gott och ont. Vi ska alltid vara i beredskap att förhindra ondskan. Med sekulariseringen kom en övertro på att alla människor innerst inne är goda och att målet för alla människor är viljan att leva i individuell frihet. Vi har trott att alla vill ha global handel, samverkan, ekonomiskt och materiellt välstånd som yttersta mål. Det vill säga: om vi har ett nära utbyte av tjänster med Ryssland och de får sälja gas till Europa så vill de inte föra krig.

– Men det är inte allas livsmål. Vi ser nu att det finns andra drivkrafter, människor som är villiga att dö för kollektiva vinster och som tycker att landvinningar är viktigare än fred och välstånd.


När man jämför beredskapen i Finland och Sverige nämns det ofta att vi har allmän värnplikt och att Sverige inte varit i krig sedan 1809. Hur stor roll spelar det här?

– Det spelar en jättestor roll. Sverige har trott på den eviga freden för oss själva och levt därefter. Nato är en svår självbildsfråga för svensken på individplan. Det finns nästan inga svenska hushåll som har erfarenhet av att en släkting har dött i ett krig. Det är en helt annan spelplan.

Han ser ändå att 95 procent av det han skrivit i sin bok är så pass allmängiltigt att det gäller också för finländska förhållanden.

– Lagstiftningen kan ju skilja lite.

Han ser ur kristen synpunkt inget problem med ett Nato-medlemskap.

– Finlands och Sveriges militära doktrin har varit att göra ett anfall så kostsamt och så smärtsamt att man avstår från det. Därför är det helt rimligt att ha ett starkt svenskt försvar. Frågan om Nato handlar om allianser. Det finns ingenting i den kristna läran som säger att jag ska bara hålla mig till mitt land. Jag ska verka för fred och rättvisa bland mänskligheten. Om landet gör en allians med ett annat land för att öka tryggheten så står det inte det i kontrast till kristen tro.

Johan Sandberg


UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06