Rösta i höst – många svenska frågor på spel!

Mycket i stan kan ändra på fyra år

FÖRSAMLINGSVALET.

Kyrkans ekonomiska läge tvingar fram stora strukturella förändringar. Det kommande församlingsvalet kommer att avgöra vilka de blir under följande mandatperiod. – Det kan hända en hel del på fyra år, säger Christoffer Perret.

3.8.2022 kl. 06:00

I november går församlingsvalet av stapeln. Av allt att döma är stora strukturella förändringar på kommande.

– Helsingfors är en enorm samfällighet med ett stort antal församlingar. Den största frågan är hur samfälligheten i framtiden ska ordna upp ekonomin och verksamheten, säger Hanna Mithiku.

Hon är ordförande för Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige.

– Ekonomin tvingar oss till förändringar och omstruktureringar. Men det handlar också om inre förändringar som berör jämlikhet och värderingar. Äktenskapsfrågan är förstås den symboliska frågan, men det handlar om mycket större saker än så. Att det är människornas kyrka, inte bara byråkraternas eller prästernas kyrka utan alla medlemmars.

Hur blir det med det svenska?

Christoffer Perret, viceordförande i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige, säger att värdefrågorna är viktiga men inte de mest avgörande.

– De mest konkreta frågorna handlar till exempel om byggnader eller olika verksamhetsformer som ungdoms- eller pensionärsarbete, om vilka vi måste besluta hur mycket det finns resurser för att satsa enligt nuvarande ekonomiska situation.

För Helsingfors svenskspråkiga församlingars del handlar mycket om inbesparingar som redan inletts och ännu intensifieras de kommande åren.

– Matteus församling behöver strama åt sin ekonomi vilket i praktiken betyder att de måste se över vilken typ av verksamhet de kan fortsätta med. Finns det till exempel möjlighet att satsa på ungdomsarbetet i lika stor utsträckning som gjorts de senaste åren?

För Johannes församlings del har samarbetsförhandlingar redan slutförts kring eftisverksamheten på Drumsö.

– Kommer all verksamhet i framtiden att koncentreras till centrum? Johanneskyrkan är också något som äter upp en del av ekonomin. Det är en landmärkeskyrka och behöver med jämna mellanrum renoveras. Varje gång den ska renoveras handlar det om miljonbelopp.

För Petrus församlings del har man redan skurit ner i personalen de senaste åren. Enligt Christoffer Perret är de stora frågorna för de tre svenskspråkiga församlingarna i vilken utsträckning de ska göra saker gemensamt och om de på sikt ska vara en eller flera församlingar.

– Hur ska vi sköta den gemensamma ekonomin? Hur gemensamt eller lokalt ska vi förankra arbetet? Och en specifik fråga som särskilt berör de svenskspråkiga församlingarna: vad händer med Lekholmen? Allt är dyrt med en holme. Vi får nog försvara oss och slåss lite extra för att kunna bevara den.

Hanna Mithiku och Christoffer Perret.

En annan aspekt ur ett svenskspråkigt perspektiv är den ökade tvåspråkigheten i Helsingfors.

– Redan nu är en stor del av förrättningarna i praktiken tvåspråkiga. Vi måste med andra ord ställa oss frågan hur hållbar vår modell med svenskpråkiga församlingar i längden är, säger Perret.

”Ännu finns resurser”

Är då det inkommande församlingsvalet ett extra viktigt val? Hanna Mithiku betonar att varje val är viktigt men att det nog denna gång är speciellt stora strukturella förändringar att vänta.

– Det som är viktigt för väljarna att komma ihåg är att det är de invalda som faktiskt gör besluten. De som sitter i de olika beslutsfattande organen avgör långt åt vilket håll kyrkan är på väg de närmaste åren. Personligen hoppas jag på att det väljs beslutsfattare som vill jobba för en öppnare och modigare kyrka.
Mithiku tycker sig ana ett visst intresse att påverka kyrkan inifrån och hoppas att fler ville engagera sig och framför allt rösta.

– Att rösta är ett viktigt sätt att påverka. Det skulle också vara bra om fler medier än de kyrkliga skulle lyfta fram olika frågor som är relevanta för församlingsvalet i ett bredare perspektiv.

Christoffer Perret hoppas också att alla som bryr sig om kyrkan verkligen röstar i november.

– Det finns ännu resurser och möjligheten att tänka om. Jag tror att vi behöver göra något nu och rätt snabbt hitta nya vägar att vara kyrka. Vi behöver hitta nya former utan att tappa budskapet.

Folkkyrkor i andra länder har hittat vägen

Christoffer Perret påminner om att folkkyrkor i andra länder som England och Danmark, i ett tidigare skede ställts inför liknande utmaningar och har lyckats skapa och bibehålla livskraftiga församlingar trots stora organisationella omstruktureringar.

– För att vara relevant har kyrkan inte råd att tappa sitt budskap. Kyrkan behöver tala om nåd och frälsning, visa på ett hopp och ta hand om de sjuka och mest utsatta i samhället. Vi behöver mod och sinnesnärvaro.

Johan Myrskog


Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34