Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

Lumparland fick nysmidd brudkrona 1957 – då ville församlingen inte ha den

BRÖLLOP.

I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick.

21.7.2022 kl. 15:00

Den vackert sirliga kronan smiddes av Viking Sundberg, en lokal smed som gjort flera av Ålands karakteristiska brudkronor. Flera församlingar har en sådan dyrgrip i sin ägo, en krona som får lånas av traktens brudar. Men inte Lumparlands församling. Efter det första nejet har kronan sedan den smiddes 1957 varit i Marthornas ägo.

– Församlingen hade sin chans, säger ordförande Göta Alm-Ellingsworth med ett skratt.

Men församlingen har fått ha kronan till låns sedan 1992.

– Då hade Lumparland fått Finlands första kvinnliga präst och det var nya tider, säger Lumparlandsmarthornas sekreterare Christina Roberts med glimten i ögat.

Rotade i gamla dokument

Men sedan 1992 har kronan fallit i glömska. Det var när nuvarande ordföranden Göta med sin mamma, tidigare Marthasekreterare, och andra marthor började rota i gamla papper som man hittade dokument som förtäljde arbetet bakom att få till stånd kronan. På 50-talet hade åtminstone Lemland en brudkrona och marthorna i Lumparland ville inte att de egna byborna skulle vara sämre.

Under ett månadsmöte den 16 februari 1956 gav Elvira Mattsson sitt förslag om kronan. Man drog igång en insamling av både pengar och silver. Trion som i samråd med konstsmeden Sundberg handhade kronärendet var Axa Karlsson, Gertrud Calander (senare Englund) och Doris Williams. I april 1957 stod den klar: en vackert utsmyckad silverkrona. Den kostade 13 200 mark och vägde 140 gram.

Man erbjöd den till församlingen, men fick då ett nej av pastorn som inte tyckte en så världslig sak passade i kyrkans famn. Istället huserade kronan hos marthornas ordförande Gertrud.

– Det var hon som administrerade utlåningen av den, säger Christina.

– Hon hade den hemma hos sig så länge hon levde, säger Göta.

Efterlyste brudar som burit kronan

När dagens Lumparlandsmarthor började intressera sig för kronans historia så gjorde de en efterlysning av dem som burit den. Totalt nio brudar har man nu fått kännedom om. Baserat på deras giftasårtal verkar krontrenden ha gått i vågor. Den sista att bära kronan var Ann-Sofie Joelsson år 1982.

Sedan den flyttade till församlingens lokaler 1992 så har den alltså stått oanvänd, i alla fall enligt vad man vet nu.

Under samtalen och intervjuerna man haft med de kvinnor som burit klenoden genom åren har man fått ta del av vackra minnen, bröllopstraditioner och symbolism.

– En av brudarna sa att det regnade på hennes bröllopsdag, men regn i brudkronan betyder tur, säger Göta.

Det kan också vara orsaken till att kronan har formats med hjärtan, blomstrande blad och något som ser ut som dinglande droppar.

– Kronan ritades av Gertrud och man ville att Lumparlands krona inte skulle se ut som någon annan. Den skulle skilja sig från mängden, säger Christina.

Till utställningen om kronans historia, som kan ses på Lumparlands bibliotek fram till den sista augusti, har man fått till låns bröllopsbilder och vackra bröllopsklänningar från de brudar som burit kronan. På bilderna framkommer även andra bröllopstraditioner

– Som brudstängerna man hade och granarna vid dörren som skulle symbolisera antalet barn, säger Christina.

Olika bröllopstrender

Från 50-talet till 80-talet kan man följa trender i både utstyrsel och festkutym.

– I början bjöds det på kaffe och smörgås och supen förstås. Det här med tre rätters middag är modernt, säger Göta.

Och en vacker trend kan urskiljas ur bröllops-
parens historier:

– Alla som burit kronan är fortfarande gifta, om inte döden skiljt dem åt, säger Christina.

Varför tror ni att man haft en tradition med brudkronor på Åland?

– Förr hade ju bondbrudarna papperskronor. Men ålänningarna har ju alltid varit ut i världen och plockat med sig influenser. Sen har det varit ganska välbeställt på Åland, säger Göta.

– Och redan från vikingatiden har man ju haft med sig användningen av silversmycken. Ålänningarna är ett stolt folk, man kanske ville ha vackra ting, funderar Christina.


Vem vill bära Lumparlands sirliga brudkrona igen?

Brudryan hon var med och vävde

De har vetskap om att åtminstone en annan marthaförening på Åland fått till stånd sin församlings brudkrona. I den egna kyrkan i Lumparland är också brudryan – den vävda mattan paret står på när de gifter sig – ett marthadelaktigt hantverk, som församlingen med marthornas bistånd tillverkade.

– Jag var med och hjälpte till att väva den som tonåring. Jag kommer ihåg hur vi höll på med mönstret, säger Göta.

Varför tror ni marthorna varit så involverade i den kyrkliga bröllopsutsmyckningen?

– Vem annars skulle ha gjort det? frågar Göta med ett skratt.

– Marthorna har ju en tradition med att bevara kultur och sätta guldkant på vardagen med både fester, mat och folkdräkter. Kanske handlade brudkronorna om det där lilla extra, att kvinnan skulle få känna sig som en prinsessa, säger Christina.

Varken Christina eller Göta bar själva kronan när de gifte sig, men hoppas nu att den ska få en renässans.

– Kronan har levt i skymundan. Men nu ska Lemlands-Lumparlands församling sätta upp en bild av kronan bredvid brudryan så att man vet att den finns att låna. Dessutom hoppas vi på att kronan får kyrkans välsignelse, säger Göta.

– Vi lumparlänningar ska vara stolta över att vi fått till stånd en silverkrona. Det visar lite på den här egensinnigheten som vi nu firat med Åland 100 år. Att skramla ihop till att göra en egen krona är lite egensinnigt, säger Christina.

Text och foto: Heidi Hendersson


Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21