Den nyrenoverade kyrksalen i S:t Jacobs kyrka. Under renoveringen har man velat bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga designen.

S:t Jacobs kyrka är tillbaka

S:t Jacobs kyrka.

S:t Jacobs kyrka på Drumsö har precis blivit färdigrenoverad och återibruktas på annandag påsk. Johannes församling planerar verksamhet som vanligt även om framtiden ännu är oviss.

13.4.2022 kl. 06:00

Församlingspastor Maria Repo-Rostedt är ivrig över att de nya lokaliteterna tagits i bruk igen.

– Jag är superglad att få vara tillbaka i S:t Jacobs kyrka igen. Jag hade nyligen ett möte med våra kyrkvärdar och de uttryckte också en stor glädje och sa att det är underbart att vara tillbaka i ”egen kyrka”.

Också eftisbarnen har varit väldigt nöjda med lokalerna.

– Jag besökte eftiset häromdagen och barnen uttryckte att de trivs jättebra i de nya utrymmena, säger Repo-Rostedt.

Stor festgudstjänst

S:t Jacobs kyrka återibruktas på annandag påsk med festmässa där bland annat Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand kommer att medverka.

– Vi hoppas att många Drumsöbor vill delta. Det här är en ”en gång i livet-upplevelse” för alla åldrar. Mässan har förberetts i flera olika grupper. Till exempel eftisbarnen har skrivit tack- och förböner som kommer att ingå i mässans förbön och haft möjlighet att delta i en gudstjänstgrupp där de bland annat fått öva olika uppgifter de kan bidra med under gudstjänsten.

Efter gudstjänsten ordnas ett festligare kyrkkaffe där man kan sitta tillsammans och prata och, om man så vill, också bekanta sig närmare med de nyrenoverade lokaliteterna.

– Från och med återibruktagningen kommer vi att precis som före renoveringen fira högmässa här på söndagar klockan 10 under våren. På sommaren har vi tidigare år ordnat sommarcafé med andakter och kommer att fortsätta med det under onsdagar.

Helsingfors största kyrkobyggnad

Renoveringen av S:t Jacobs kyrka inleddes 2019. Anna Puisto på Verstas Architects var huvuddesigner och beskriver kyrkan som ett intressant projekt.

– För en arkitekt är det alltid speciellt med skyddade byggnader. Det här råkar dessutom vara Helsingfors största kyrkobyggnad, vilket gör den både massiv och ståtlig, men jag tycker på samma gång att den är trivsam.

Hon berättar att kyrkan var i ett sådant skick att den mer eller mindre behövde renoveras från grunden.

– Under renoveringen fokuserade vi främst på användarvänlighet. Särskilt klubbutrymmena behövde ses över och även husets tekniska aspekter behövde förnyas. Men i övrigt gjorde vi så lite som möjligt för att inte förlora den ursprungliga känslan i byggnaden.

Puisto gläds över att Helsingfors kyrkliga samfällighet valde att satsa på renoveringen av Drumsö kyrka/S:t Jacobs kyrka.

– I och med renoveringen tror jag att vi lyckades rädda kyrkobyggnadens framtid. På grund av sparkraven under de kommande åren försvinner förmodligen en del andra 50-talskyrkor som är i dåligt skick.

Oviss framtid

Trots glädjen över de nyrenoverade lokaliteterna är det i skrivande stund osäkert huruvida Johannes församling på sikt kommer att behålla dem.

Församlingspastor och tf kyrkoherde Johan Terho berättar att församlingsrådet i Johannes inte ännu beslutat huruvida man kommer att behålla lokaliteterna i S:t Jacob och i så fall hur länge.

– Det är församlingsrådet och kyrkoherden som i slutändan beslutar om fortsättningen för S:t Jacobs kyrka. Vi har med säkerhet utrymmena under hela 2023 och planerar verksamheten utifrån det. Ifall vi från och med 2024 inte har dem längre blir vi bara tvungna att anpassa oss.

– Onsdagen den 4 maj kommer det att ordnas en diskussion om S:t Jacobs kyrkas framtid och dit får man komma och ställa alla frågor man funderar över. Kyrkoherde Johan Westerlund kommer att vara på plats och svara på frågor, säger Maria Repo-Rostedt.

Johan Myrskog


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08