Ibland är det svårt att koppla bort jobbet om kvällarna, konstaterar Maria Malmsten. Då tar hon gärna skogspromenader med sin hund.

Oroar du dig för hur ditt barn mår psykiskt?

BORGÅ.

Var uppmärksam på om ditt barn bara vill vara på sitt rum, slutar med sina hobbyer och äter dåligt. Maria Malmsten är skolkurator sedan 20 år.

3.3.2022 kl. 00:00

Maria Malmsten har jobbat som skolkurator i närmare tjugo år på andra stadiet, just nu i Borgå gymnasium och i yrkesskolan Careeria.

– Det har blivit mer jobb med åren. Jag vet inte om det är fråga om att det är lättare att söka hjälp eller om många mår sämre, kanske lite både och.

Hur ungdomarna mår varierar från år till år.

– Men nu finns det skrämmande många ungdomar som har ångest. De flesta är flickor. I den senaste landsomfattande undersökningen bland skolelever uppgav omkring 50 procent av flickorna att de upplever ångest. Det är mycket.

Prestationskrav är en av sakerna som triggar ångest.

– I gymnasiet är stress en orsak. Det har med hela skolsystemet att göra. Det poängteras att man måste ha så bra vitsord och klara sig bra i matematik för att komma vidare. Men förstås finns det också andra orsaker, problem i familjen eller nedstämdhet och depression.

Som skolkurator färgas man också av att ständigt möta sådana som mår dåligt, konstaterar Maria Malmsten.

Största delen av ungdomarna mår ändå bra, det är viktigt att komma ihåg.

Den stora ensamheten

Ångest och problem har förstås också funnits före pandemin.

– Den största skillnaden är att ensamheten ökat när ungdomar inte lika lätt kunnat ha kontakt med kompisar under distansstudierna. Det är inte alltid så lätt att få kontakt naturligt när de är tillbaka i skolan igen.

Utanförskap behöver inte alltid bottna i att någon medvetet lämnas utanför.

– Det kan handla om att man helt enkelt inte hittat någon att umgås med. Då kan det till exempel kännas svårt att gå till matsalen.

Bland personalen på skolorna där Malmsten jobbar har de funderat mycket på hur de konkret ska kunna motverka ensamhet.

– Vad ska man göra åt saken? Det går inte att ordna en grupp: Kom hit alla ensamma!

En del ensamma unga står gärna med telefonen i något hörn på rasten.

– Försök se att det står en människa där, och säg hej. Det är ett sätt att visa att du ser personen. Det samma gäller arbetsplatser, sådana som kanske gör mindre synliga uppgifter.

Varningssignaler

– Det finns alltför många sorgliga exempel på ungdomar som låser in sig i sina rum hela kvällarna, är ledsna och gråter, säger Maria Malmsten.

När ens barn inte vill umgås med familjen är det en varningssignal.

– En annan varningssignal är om de varit aktiva och mitt i allt tar allt slut, de har inte lust att gå någonstans. Ätandet är också en varningssignal. Om de säger att de ätit i skolan eller med kompisar och inte vill äta hemma.

Det är jättemånga ungdomar som inte vill att föräldrarna ska veta hur dåligt de mår, för att inte skapa oro.

– Det finns också exempel på när föräldrar börjat vakta och tvingar ungdomen att ha öppen dörr till rummet, då blir situationen inte bättre.

Skolkuratorn har tystnadsplikt och tar inte kontakt med hemmet utan den ungas lov.

– Men om situationen är allvarlig och det exempelvis finns självmordstankar så har vi en skyldighet att kontakta föräldrarna.

Vad ska man som förälder göra om ens barn bara vill vara på rummet?

– Försök hitta på gemensamma saker att göra: ”Vi ska se en film, kommer du och tittar med oss?” Något som inte är så fordrande kan vara en bra sak.

– Knacka på och ge möjlighet till att prata. Men man ska inte heller tvinga sig på. Balansgången är inte lätt. Om de inte vill prata med föräldrarna kan man tillsammans försöka hitta någon utomstående som de kan prata med.

Ä lska personen, inte prestationen

I sitt jobb försöker Maria Malmsten hjälpa ungdomarna att få syn på sådant som trots allt är bra i deras liv.

– Det finns alltid något som är bra. Vi ska inte med våld ignorera det dåliga, men ändå försöka hitta ljusglimtar: Var har du det bra? Vad gör dig glad? Vad ger dig livsinnehåll? Kan vi bygga vidare på det?

Hon har stött på flera ungdomar som sagt att de aldrig fått höra av sina föräldrar att de är stolta över dem eller älskar dem.

– Det är så viktigt att säga sådant! Det är sådant vi kommer ihåg resten av livet. Och om det är svårt att säga det så försök att visa det på olika sätt.

Hon upplever att den här bristen finns också i välfungerande familjer.

– Jag vet inte var det har gått fel. Man är kanske inte van att uttrycka känslor på det viset. I stället kan det vara andra värderingar som är viktiga, som skolvitsord eller ekonomi, men man uttrycker inte att personen är viktig i sig. Det skulle vara bra att tänka på det här.

Vad ger dig hopp i ditt arbete?

– Att ungdomarna kommer och söker hjälp, att de vill prata om sin situation. Det är ett första steg och det visar att de ser att det finns en chans att livet kan kännas bättre.

– Självförtroende pratar vi mycket om, vilka styrkor de har. Först tycker de oftast att de inte har någonting alls, men när vi funderar tillsammans så hittar alla något som de är bra på. Det är sådant som ger hopp.

Att söka hjälp har blivit mindre tabubelagt.

– Vissa kommer gående till mitt rum, även om andra står i närheten, och ropar öppet: Var det nu jag har tid till dig? Medan andra hellre kommer efter att alla gått in till lektionerna. Jag tror att det snarare är föräldragenerationen som haft svårare med det här att söka hjälp.

På stan träffar hon ibland någon som tidigare gått hos henne.

– Jag blir så glad när jag ser hur livet fört dem vidare. Då tänker jag: Tänk hur situationen såg ut och hur den ser ut nu. Det är givande!

Ulrika Hansson


SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30