Pia Öhman jobbar på Folkhälsan, som sakkunnig inom ungdomsområdet.

De unga behöver hopp

barn och unga.

Vi har ett mänskligt behov att bekräftas av varandra, se varandras miner, skratta åt varandras skämt, ifrågasätta varandra eller bara sitta trångt i en soffa. Detta oskrivna och outtalade märks egentligen först då det inte finns.

2.2.2022 kl. 06:00

Idag vet vi att pandemins offer är betydligt fler än de som smittats, de som vårdats på sjukhus eller de som mist någon nära. Många av våra barn och unga tillhör offren. Barn som berövats sina vardagliga upplevelser under långa restriktioner och unga som tvingats sätta sina liv på paus under snart två år.

I ungdomen skall man frigöras från sina föräldrar, bygga upp sin identitet och vidga sitt perspektiv. Unga behöver varandra för detta. Visst går det att ingå i ett sammanhang hemifrån, men en viktig dimension saknas: kontakt. Vårt mänskliga behov att bekräftas av varandra, se varandras miner, skratta åt varandras skämt, ifrågasätta varandra eller bara sitta trångt i en soffa. Detta oskrivna och outtalade märks egentligen först då det inte finns. Jag träffar unga som idag är mer tillbakadragna eller känner sig osäkrare i sociala sammanhang än innan. Det finns unga som inte vågar komma till skolan efter en distansperiod då ångesten blivit så stor.

En av de stora skillnaderna mellan oss vuxna och de unga handlar om att vi vuxna har ett perspektiv att reflektera mot. Vi har en erfarenhet som hjälper oss att förstå helheter bättre än vad unga ännu har möjlighet till. Jämfört med barn har unga en större medvetenhet och kunskap, vilket kan öka ångesten medan yngre barn ofta skyddas av sina föräldrar som kan portionera ut information och skydda från ett informationsöverflöd. Under pandemin har föräldrar och skola satsat hårt på att upprätthålla vardagen för barnen så gott det går, för att vi vet att det mest stödjande i kris är att ha så mycket bekant och tryggt kring oss som möjligt. Detta stöd måste vi fortsätta med, så länge som det kommer att ta oss att komma ur krisen helt och hållet.

Det trygga och bekanta handlar också om att vara tillsammans. Viktigt är också hur vi bemöter varandra. I varje möte med en annan kan du förmedla trygghet och hopp. Och vid varje möte med ett barn eller en ung är detta speciellt viktigt. Du kan berätta att du inte har svar på alla frågor, men att du gärna lyssnar och pratar och finns här. Och att allt kommer att bli bra.

Pia Öhman jobbar på Folkhälsan, som sakkunnig inom ungdomsområdet.

Pia Öhman


Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00