Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

Fängelseprästen Hanna Backman: "Finns det ånger finns det nåd"

FÄNGELSEPRÄST.

Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra.

31.12.2021 kl. 15:40

Vi träffas i solskenet utanför Alla Helgons kyrka i Södertälje. Det här är församlingen där Hanna Backman tjänstgör varannan söndag. Hon ska snart göra sig i ordning för musikgudstjänst, men sätter sig först ner på en bänk och vinkar åt några församlingsmedlemmar som börjar droppa in. Hon ska predika idag.

– Jag lägger inte mycket tid på att skriva predikan. Det är den största fördelen med att ha varit journalist, säger hon med ett skratt.

– Jag kan skriva snabbt. Men jag behöver mycket processtid och tomrum. Då kan jag vara snabb.

Men allra snabbast slår hennes prästhjärta för fängelset Hall, där hon arbetar två dagar i veckan.

– Där är det verklig andlig nöd. Här är det mer som att ro ett stort skepp. Det är två väldigt olika uppdrag.

Det har varit en lång resa för henne att hitta sin plats som fängelsepräst. Hon började sitt liv i den lilla österbottniska byn Kuni och var aktiv i den lokala pingstkyrkan.

– Sedan jag var liten hade jag lett gudstjänster i kyrkan och rastbön i skolan.

När hon var 18 flyttade hon till Helsingfors och studerade journalistik.

– Jag har alltid haft en längtan efter sanning och rättvisa.

Sedan flyttade hon till England och studerade bland annat kriminologi.

– Sedan barndomen har jag haft ett starkt intresse för fängelser och det mörka i livet. Jag tycker om de skarpa kontrasterna.

Hon sökte sig sedan hemåt med maken och landade i Sverige. Här fortsatte hon sin journalistiska bana, men kände att det skavde.

– Det är en tuff bransch och jag tröttnade. Mina redaktörer sa ofta ”det känns som att du har ett budskap” och det gillade de inte. Jag hade svårt att hålla mig ”objektiv”.


När man vill finns det ork

I samma veva frågade en diakon om inte Hanna Backman skulle vilja bli präst. Det blev början på en sex års utbildning.

– När jag läste till präst hade jag små barn och fullt upp, men om det är något man vill så får man orken.

Prästutbildningen är något hon skulle önska alla skulle få genomgå.

– Man får processa sig själv, det är både filosofiskt och grundande.

Prästyrket är brett, men arbetet som fängelsepräst är det som känns mest rätt för henne.

– När jag är på Hall är det väldigt lätt. Jag får vara varsam och intuitiv.



Prästens ämbetsdräkt är ett skydd i fängelset.


På Hall cirkulerar arbetet mycket kring enskilda själavårdssamtal.

– Det är mycket mörker och depression. Och mycket kris.

– Är man gängkriminell och står inför ett val att byta liv är det absolut en kris. Många tar chansen att söka hjälp av kyrkan.

Prästen är den enda som får träffa fångarna i enrum.

– Jag får höra mycket om vad människor gjort. Men finns det ånger finns det nåd. Det är inte svårt att visa nåd, för det är Guds nåd, inte min. Det är lätt att göra fel och välja fel som människa.

Hon säger att hon ser prästerskapet som en kanal för Gud.

– Jag tänker mig att jag hoppar in i Guds flod tillsammans med personen. Jag behöver den floden lika mycket som personen ifråga.

Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

– När jag har enskilda samtal så sitter jag alltid ytterst närmast dörren, säger hon. Hon har också lärt sig lita mycket mer på sin intuition.

– Om jag känner något i luften går jag inte in. Det är viktigt att våga gå på sin intuition. Man måste ha en stark självbevarelsedrift.

På fängelset sitter bara män och det är något Hanna fått reflektera över i sitt bemötande.

– Jag har ett rakt uppsåt och ett rakt sätt. Jag har två gånger fått blickar jag inte vill ha och båda gångerna har jag gått fram och presenterat mig, då ändras blicken. Jag har också prästuniform, som är ett skydd.

Under en dag har hon kanske fyra privata samtal som mest. De brukar ta cirka en timme.

– Jag brukar ställa mycket frågor, som en journalist, men jag undviker att gräva i orsaker. Jag vill inte agera hobbypsykolog. Men vissa metoder är säkert liknande som i terapi, även om de är omedvetna. Att bemöta människor med respekt räcker väldigt långt.

Är det inte tungt?

– Det är oväntat lätt. Jag känner inte att jag har något resultatansvar. Det är kanske svårt de gånger jag känner att jag kanske sagt något ovarsamt. Men då låter de ofta mig veta det, det är en väldigt rak kultur.

Mellan samtalen rör hon sig på området och har kortare samtal och interaktioner med fångarna, samt håller gudstjänst. Kontoret är ett rum som hon delar med kollegorna, kollegor med andra religiösa infallsvinklar som hon lärt sig mycket av.

– Man måste vara trygg i sin egen tradition och samtidigt öppen för andra.


Tycker om när det är allvar

I solskenet utanför Alla Helgons kyrka känns fängelsesjälavården med sina mörka kontraster långt borta, även om fängelset bara är en dryg tio minuters bilresa bort. Hon vinkar åt en barnfamilj som släntrar in över gruset.

– Jag har en väldigt liten önskan att vara trevlig, säger hon med ett snett leende.

– Kyrkan behöver mer helighet, mer möte med Gud.

Och just erfarenhet av kyrka har hon verkligen, från pingstkyrkan hemma i Kuni via anglikanska kyrkan i England och nu den evangelisk-lutherska församlingen i en förort till Stockholm.

– Jag tycker om glädjen och engagemanget som fanns i min barndomskyrka.

Men hon tycker om att prästen inte behöver ha en så framträdande plats i den lutherska församlingen.

– Här känner jag mig mer som Guds verktyg.

Men visst hänger det med en del saker från uppväxten.

– I pingstkyrkan sätter man stor vikt vid ledarnas personliga moral och jag har en del krav på mig själv. Men som präst får man vara både svag och stark, tycker jag.

En annan stor skillnad mellan pingstkyrkan och den lutherska är synen på dopet, där pingstkyrkan praktiserar troendedop och den lutherska införlivar nya medlemmar i församlingen redan när de är barn.

– Jag omfamnar tanken på barndop om det finns den möjligheten, men jag utför även vuxendop.

För henne har det varit en omställning att bli präst i en folkkyrka.

– Det är utmanande att vara en kyrka för alla.

Här kommer hon tillbaka till sin dragning till de mörka vrårna där hon helst vistas.

– Jag tycker om när det är allvar. När jag var tolv var jag ute på Vasas gator på nätterna och delade ut bullar tillsammans med Bullaligan. Jag har alltid gillat det som är svårt och jobbigt.

TEXT OCH FOTO: HEIDI HENDERSSON


Samhälle. På söndag uppbärs kollekten i kyrkorna till att hjälpa offren för jordbävningen i Haiti. 14.1.2010 kl. 00:00

Allmän info. Välkommen på Kyrkpressens 40-årsfest! Festen äger rum lördag 13.2.2010 kl. 14–17 i Trefaldighetskyrkan i Vasa. Festen är öppen för allmänheten. Ingen förhandsanmälan behövs.  13.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Den ekumeniska böneveckan för kristen enhet pågår 18-25 januari 2010. 13.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. I november håller de lutherska församlingarna i Finland församlingsval. 12.1.2010 kl. 00:00

Kultur. Jussi-kandidaterna för årets film 2009 har valts. 12.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dödsskjutningarna i köpcentret Sello engagerade allmänheten 12.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska ärkebiskopen Jukka Paarma och den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo vädjar igen för att den egyptiska Eveline Fadayel ska få stanna i Finland, rapporterar pod.fi. 11.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkpressens webbförnyelse har inte fått det positiva mottagande redaktionen hoppades på. Nu efterlyser vi förslag på vad som kunde förbättras. 11.1.2010 kl. 00:00

Insändare. Jag vänder mig nu till andliga ledare som inför Guds Ansikte och i sanningens och ärlighetens namn vill och kan svara på hur jag skall göra för att mina studier och "forskning" kring samtal och relationer i församlingen skall tas till vara på bästa sätt. Jag har ju DOKUMENTERAT en brist i  utbildningen för tex präster. Det är ju inget jag hittat på, det är en SANNING. Du andlige ledare som läser detta och som tagit del av mitt material på min blogg här och på bloggen "Tådene Curt Olausson" vad gör du åt detta? Gör du någonting alls? Du kan ju inte undgå att se att ni har missat nåt. Då måste man väl agera ? Som sagt , det är ju så att vi som tror  står inför Guds Ansikte. Jag har små möjligheter att ta ut dokumentationen i stor skala. Den berör ju egentligen hela kristenheten. Då måste jag ju ha hjälp på nåt sätt. Varför strömmar det inte in erbjudanden om en sådan hjälp? Om du inser dokumentationens giltighet , grund och guldsanning , varför tar du inte kontakt med mig och erbjuder dig att hjälpa till?Varför ställer inte kyrkan resurser till förfogande? Det är en fråga om att få ut budskapet inte att skaffa mig eller nån annan en mercedes. 10.1.2010 kl. 00:00

Världen. Ledare för de ultraortodoxa judarna i Jerusalem har tagit avstånd från trakasserier som riktat sig mot kristna präster och nunnor i Jerusalem. 10.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälps Annorlunda Gåva var för fjärde julen i rad den mest populära etiska gåvan. 9.1.2010 kl. 00:00

För att kunna registrera dig på Kyrkpressen.fi måste du först godkänna våra användarvillkor. Vi är ärade av ditt förtroende och av att du investerar av din tid och energi på sidan. Trots att Kyrkpressen äger sidan är den till stor del användarnas, och det är såna som du som gör sidan till vad den är. Genom att ha några uttalade spelregler blir samarbetet tydligare och alla vet vad som förväntas av dem. 1. Innehåll. Du äger dina egna texter och bilder och tillåter att de finns på Kyrkpressen.fi. Om du inte längre vill ha dem på Kyrkpressen.fi måste du själv ta bort dem. Det gör du genom att radera blogginläggen. 2. Medlemskap. Du är registrerad medlem så länge du vill. Om du inte i systemet själv kan radera ditt användarkonto (av tekniska skäl) kan du kontakta redaktionen och be dem göra det. Då ditt konto stryks, syns din profil och dina blogginlägg inte längre. Kyrkpressen kan dock inte garantera att kommentarer du skrivit på andras inlägg stryks då din profil raderas. Det skulle bryta diskussionen på andras blogginlägg. Kyrkpressen har rätt att stryka ditt användarkonto om det kan anses att du brutit mot villkoren, och kan göra det utan att kontakta dig. Redaktionen strävar till att först vara i kontakt med dig i dylika fall. 3. Ansvar. Du ansvarar själv för det du lagt in på Kyrkpressen.fi (antingen genom att skriva in det eller länka in via RSS) både när det gäller laglighet (har du t.ex. rätt att publicera bilden ifråga), och att innehållet är i enlighet med god ton och sed. Kyrkpressens redaktion har rätt att ta bort innehåll som anses olämpligt och kan göra det utan att kontakta dig. Kyrkpressens redaktion kan omöjligen moderera allt innehåll på kyrkpressen.fi, utan tar ställning till enskilda övertramp då de upptäcks. Redaktionen står till förfogande om du har invändningar och är öppen för kritik. Vi strävar till att andan på Kyrkpressen.fi ska vara god och att så många som möjligt ska trivas. Var vänlig och respektera andra medläsare! Varmt välkommen till Kyrkpressen.fi! KP-teamet 8.1.2010 kl. 00:00

Världen. Egypten har skakats av mordet på sex kristna då en kyrka i södra Egypten attackerades under det koptiska julfirandet. Nu har tre misstänkta anhållits. 8.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta läsarna är fortsättningsvis nöjda med Kyrkpressen, visar en färsk läsarundersökning. 7.1.2010 kl. 00:00

Anita Höglund. 7.1.2010 kl. 00:00

religionsfrihet. Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja". 8.11.2019 kl. 12:45

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03

dop. I framtiden behöver den som döps bara en fadder som är konfirmerad medlem i kyrkan. Ändringen ska sänka tröskeln till dopet och göra doparrangemangen smidigare både för familjer och församlingar. 7.11.2019 kl. 14:46

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22