I Senegal är det lite svalare i december, det vill säga kring 30 grader, berättar Anna-Lena Särs.

Jul i Senegal: Det känns bra!

korsholm.

Julen i Senegal firas med god mat, kyrka och lite pynt. Anna-Lena Särs är missionär i Fatick, och har lärt sig att man inte visar ilska i Senegal.

16.12.2021 kl. 00:00

Anna-Lena Särs är missionär i staden Fatick i Senegal där hon jobbar med barn- och ungdomsarbete. I november återvände hon dit efter ett och ett halvt år i Finland.

Hur känns det att vara tillbaka i Senegal?

– Det känns bra att vara hemma igen! Det känns på ett sätt som om jag aldrig varit borta, men samtidigt har jag ännu lite fräscha perspektiv på livet här.

Hur firar du jul?

– Jag vet inte ännu hur min jul blir. Jag har inte flyttat in i eget hus och det är en massa rörliga delar i arbetet som gör att det är svårt att besluta något. Antagligen kommer jag att gå på julnattsmässa. I vanliga fall skulle jag göra glögg på bissap saft, kanske fara till ett hotell eller till någon senegalesisk kollega. Min adventsljusstake brukar finnas med, men nu vet jag inte om den finns bland mina saker som sparades under evakueringen 2020. De sakerna är täckta av ett tjockt lager damm, så jag tänker inte röra dem förrän jag flyttar till min nya bostad. Just nu bor jag i missionärernas gästhus i Fatick.

Hör exempelvis julmat, julkyrka och pynt till julen där?

– Traditionellt lagar man i Senegal helt enkelt god mat, oftast kött, som man delar med sig av till grannar.

– Kyrkokören kanske övar in några sånger till julnatten, men annars är julfirandet ganska småskaligt. Fastan och påsken är desto viktigare då vi lever i ett muslimskt land.

– I december brukar det vara lite svalare (24 på natten, kring 30 på dagen), vilket gör att adventstiden trots allt känns en aning mysig. I Fatick hade vi nyss den första riktigt svala natten. I vissa butiker och på vissa gator pyntas det ibland med julbelysning och Petit Papa Noël-sången spelas sönder i varuhusen i Dakar och Saly.

Vad kan en kulturkrock bestå av?

Exempelvis att jag blir arg för att någon inte kommer då den sagt att den ska komma. Senegaleser själva tar inte sådant så hårt. Personen fick helt enkelt ändrade planer. Fast jag har börjat vänja mig vid det här med åren. Problemet uppstår ifall jag faller in i finländska mönster och blir arg. Då reagerar jag inte enligt senegalesiska normer och då kan det uppstå relationsproblem som i värsta fall ställer till nya problem. I Senegal ska man egentligen aldrig visa ilska. Istället kan man använda humor eller liknelser för att kommunicera gränser.

Vilken tradition kan du inte vara utan?

– Att läsa julevangeliet. Jag tar gärna fram adventsljusstake, julkalender och julkrubban om det är möjligt.

Vad saknar du i Finland?

– Just nu ingenting faktiskt, om man inte räknar med släkt och vänner förstås.

Ville du bli missionär redan som ung?

– Jag visste att jag ville vara missionär och bo utomlands. Det var en stor sorg att det tog så länge (2014), för att jag helt enkelt inte hittade någon lämplig tjänst utomlands. Men jag tror jag behövde tiden för att mogna.

Ulrika Hansson


rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04