Julkalendermakarna vill hjälpa dig att ta paus

julkalender.

Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla.

24.11.2021 kl. 06:00
– Jag tror att en julkalender är ett bra sätt att varje dag få varva ner, vara närvarande och stanna upp. Särskilt i huvudstadsregionen med sitt höga levnadstempo tror jag det är bra att varje dag få öppna en lucka och minnas att det finns hopp, frid och glädje, säger Pauliina Kittilä.

Hon har gjort illustrationerna för årets julkalender som i år har temat Jul i förorten.

– Temat gav mig stor inspiration, speciellt det finska ordet lähiö. Det är en spännande dynamik att vi – särskilt i huvudstadsregionen – bor nära varandra i höghus utan att för den sakens skull känna varandra så bra. Den abstrakta dynamiken intresserade mig och hur jag kan uttrycka den i bild så att också julens budskap kommer nära den enskilda människan.

Nära människan

Kittilä jobbar till vardags som informatör på deltid i Petrus församling. Utöver det gör hon illustrationer, grafisk design och konst under namnet Pauliina Skarr. Hon har varit ivrig för kalendern ända sen hon fick uppdraget.

– Just hopp, frid och glädje är ord som jag burit med mig ända sedan början av projektet. Det är sådant som inte alltid syns i den här världen. Under det senaste året har många haft det jobbigt, varit ensamma och isolerade. Därför har jag velat lyfta fram känslan av hopp, frid och glädje

Årets julkalender har 28 luckor. Pauliina Kittilä berättar att kalendern består av en stad. Men man vet inte riktigt vad som händer i staden förrän man öppnar luckorna och ser bakom kulisserna.

– Så öppnas luckan i ett fönster eller i en bil och vi får se vad som händer. Staden finns där hela tiden och varje dag kommer vi nära en ny människa.

En ledande tanke Kittilä burit med sig är att människan ska vara närvarande i alla luckor.

– Vi tillsammans lever i staden och julens budskap är till för alla. Min förhoppning är att människor ska kunna känna igen sig själva i bilderna och i julen.

Julen i det enkla och vardagliga

Jan-Erik Andelin, journalist på Hufvudstadsbladet, står bakom de svenskspråkiga texterna i årets julkalender. Ett ledord för honom under processen med texterna har varit julen i det lilla och vardagliga.

– Julen kan vara liten utan alla tillställningar som jag tror många känner press av.

Han är själv van vid en ganska anspråkslös jul som inte kräver så mycket fixande.

– I min familj brukar vi fira jul ganska stillsamt. Vi äter julgröt tillsammans men ordnar inga stora middagar. Det är som det står i en kalenderlucka: man kan vara ganska trött och det behövs inte så mycket extra. Julen kommer nog ändå.

Precis som för Pauliina Kittilä har det varit viktigt för Jan-Erik Andelin att lyfta fram människan och människomöten.

– I mina texter har jag velat lyfta fram något tankeväckande, gärna i form av en aforism eller ett julrim. Julberättelsen utgör grunden men det är samtidigt fråga om ganska låg tröskel texter. Man kan inte utgå från att folk känner till julreferenser till exempel till olika julpsalmer. Men texterna återspeglar vänskap och medmänsklighet. Jag hoppas de upplevs som lite avstressande.

Ta kontakt

Andelin är imponerad över det team som tillsammans har skapat den här kalendern.

– Det har varit ett välskött och väladministrerat projekt där jag fått arbeta med många oerhört professionella människor. Det har också varit givande att få en insyn i hur kyrkan jobbar flerspråkigt i huvudstadsregionen.

Jan-Erik Andelin välkomnar feedback på sina texter.

– Det skulle speciellt vara roligt att höra ifall någon text har givit någon något. Ta gärna kontakt i så fall.

Också Pauliina Kittilä har en hälsning till dem som får kalendern.

– Både den här kalendern och julen är till för just dig. Jag hoppas att den ska få ge dig frid i vardagen.

Församlingarnas julkalender ges ut för sjätte året i rad och trycks i cirka 29 000 exemplar på svenska i huvudstadsregionen. Förutom finska och svenska ges kalendern även ut i versioner på engelska, mandarin och ryska. Årets tema är jul i förorten.

Pauliina Kittilä beskriver det konstnärliga och kreativa som något nära sitt hjärta.
Jan-Erik Andelin har velat skapa roligt, tankeväckande material till alla hushåll.
Johan Myrskog


Kyrka. När och hur får man sända kyrkliga evenemang på webben? Vilka lagar är det som gäller för sändingar över nätet? Osäkerheten om vad som gäller stoppade den planerade streamingen från Ungdomens kyrkodagar förra månaden. 16.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Dödsannonsen hör till vår kulturs starkaste ritualer. När allt fler andra ritualer skalas bort kvarstår dödsannonsen – även om innehållet förändras. Katriina Hulkkonen har forskat i våra dödsannonser och vad de säger om religionens roll i medierna. 15.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Borgå kyrkliga samfällighet utreder möjligheten att sälja kaplansgården i Borgå, rapporterar Yle. 15.2.2011 kl. 00:00

Kultur. – Man är begränsad som människa, men genom film kan man få känna på hurudana existentiella frågor andra människor tänker på, säger Liisa Mendelin. Den existentiella filmfestivalen Exist ordnades i Åbo i helgen. 14.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. De rumänska romer som kommer till Finland får inte betraktas som ett ordningsproblem utan som diskriminerade och hjälpbehövande medmänniskor. I stället för att försöka hindra romer som tigger att komma till Finland bör våra myndigheter verka för att trygga romernas mänskliga rättighet. Det krävde årsmötet för Emmaus Finland i Helsingfors i lördags. 14.2.2011 kl. 00:00

Världen. Kvinnor i Svenska kyrkan har fått en ny, webbaserad medlemstidning. 12.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Erfarenheter från barndomen har stir betydelse för hur aktivt man besöker gudstjänster som vuxen. Det visar en internationell undersökning med över 1000 deltagare från Finland. 11.2.2011 kl. 00:00

Kultur. I mars eller april, bara några månader efter att han gett ut skivan Linin’ Track kommer nästa skiva av Christian-Charles de Plicque, Dying to Live. 11.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Att få prata bort en stund, ta en promenad eller hjälpa till i hemmet är gott och trevligt. Att verkligen få bli någons vän är ett riktigt hedersuppdrag. 10.2.2011 kl. 00:00

Ledare. På femtonhundratalet körde Västeuropa förbi Kina i världsekonomin. Invånarna i resterna av romarriket hade, åtminstone statistiskt sett, högre köpkraft mätt i BNP per capita än den kultur som dittills hade behärskat världshandeln. Skillnaden mellan Väst och Öst ökade ännu mer i samband med den industriella revolutionen. 10.2.2011 kl. 00:00

Människa. Grå och fjärmad från verkligheten? Kyrkostyrelsen bekänner färg och tentar politikerna. 10.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet som samlades i Helsingfors den 8-9 februari utarbetade pastorala anvisningar för en fritt utformad bön med och för par som registrerat sitt partnerskap. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att de som arbetar i församlingens kök har ett hygienkompetensintyg. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Kari Mäkinen lyfte i sitt tal vid öppningen av biskopsmötet fram den diskussion som förs i samhället om våra värderingar. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Insamlade ylletröjor och -sockor får nya ägare bland utländska sjöfarare i Sjömanskyrkan i Nordsjö hamn. 9.2.2011 kl. 00:00

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23