Roua Badran, hennes man Raed Sharaf och sönerna Rami, Rebal och Rafi trivs i sin hemstad Borgå. – Vi har underbara vänner, säger Roua.

Barnen var drivkraften

BORGÅ.

En stark längtan efter att ge sina barn ett gott liv förde Roua och Raed från Syrien till Borgå i Finland.

14.10.2021 kl. 10:10

Roua Badran och hennes man Raed Sharaf i Borgå har avslutat sin arbetsdag när vi rings och pratar. Deras väg till ett eget hem i Borgå har varit längre än för många andra.

De kommer från en liten stad söder om Damaskus i Syrien, men bodde ett antal år i Kuwait. De drömde om att kunna återvända helt till sitt hemland. År 2015 återvände de därför till Syrien och hann vara där i en månad innan kriget bröt ut.

– Vi beslöt snabbt att vi måste hitta ett lugnt och bra liv för våra barn, så de får gå i skola och växa upp i en lugn miljö.

På nätet hittade Roua information om skolan i Finland, som är internationellt erkänd, och hon och hennes man ville därför uttryckligen till Finland.

– Mina vänner undrade hur vi kunde tänka oss Finland. Och det är klart att det var ett svårt beslut, men vi tog det tillsammans.

Raed var tvungen att stanna i Kuwait på grund av sitt jobb. I november 2015 anlände därför Roua ensam med sina tre pojkar till Finland, Rami, som då var nio år, Rafi tre år och Rebal två år.

– Det var tufft med ett nytt språk och ett nytt liv, men det gick. När jag kände mig ledsen tröstade det att gå ut tillsammans med barnen.

– Det var lite lustigt för i början studerade jag och min äldsta son Rami finska tillsammans. Jag tog med mig mina två yngre söner för de hade ingenstans att vara på dagarna.

Roua studerade finska i tio månader och lärde sig snabbt.

– Och pojkarna talar finska som infödda numera, deras lärare berömmer dem.

Innan pojkarna lärt sig språket var det svårt för dem i skolan och på dagis.

– Men de var väldigt vänliga i skolan och använde bilder för att Rami skulle förstå. Han kunde också engelska, vilket hjälpte.

Nya möjligheter

Raed kunde efter några år komma till sin familj i Finland och de har alla uppehållstillstånd. Raed har lärt sig finska och har en egen firma inom ventilation. Roua blir i dagarna klar med sina närvårdarstudier som hon skött parallellt med tillfälliga arbetsuppgifter inom hemvården.

Hon ställde också upp i senaste kommunalval.

– Det var en bra erfarenhet och jag lärde mig mer om det finländska samhället. Barn och äldres välmående är viktiga frågor för mig.

Familjen trivs väldigt bra i Borgå. De har engagerat sig i församlingslivet och Raed är frivillig inom Röda Korset. De planerar att studera svenska, som skulle vara bra att kunna i jobbet.

– Vi har underbara vänner, till exempel Hanna Eisentraut-Söderström (i Borgå svenska församling). Borgå är en liten stad med vänliga människor, och allt är på gångavstånd.

De saknar förstås sina föräldrar och andra släktingar som är kvar i Syrien väldigt mycket.

– Livet där är svårt efter kriget. Vi ringer våra föräldrar varje dag.

Varifrån kommer din styrka?

– Den komer från min längtan efter att ge mina barn ett gott och tryggt liv, säger Roua.

Ulrika Hansson


profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

Äktenskap. När den nya äktenskapslagen träder i kraft nästa år kan samkönade par få en juridiskt giltig vigsel i kyrkan. 18.10.2016 kl. 15:47

biskop. Biskop Guy Erwin är osageindian, homosexuell och kristen. – Det är lätt att gå sin väg, det svåra är att stanna och jobba för kyrkans framtid, sa han under sitt Finlandsbesök. 18.10.2016 kl. 12:00

Bok. Att ta sin konst på allvar, att försöka välja sitt liv och ibland inse att det inte går. Ylva Pereras debutroman Dödsdalsdansösen handlar om att leva i en värld som kunde vara magisk men ofta blir tragisk. – Jag tror vi alla längtar efter att misslyckas men ändå märka att det bär. 17.10.2016 kl. 13:09

Bok. Naondel är Maria Turtschaninoffs mest imponerande verk hittills, tycker Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds. 17.10.2016 kl. 13:22

Klockringning. Berghälls kyrka var först med klockringning varje dag för offren i Aleppo. Nu hakar fler församlingar på. 13.10.2016 kl. 11:02

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00