– Jesus kommer inte att fråga om vi skrev in våra uppgifter i kyrkans bokföringssystem Kipa i tid eller om vi skrev in statistiken rätt. Han kommer att fråga vad vi gjorde för våra minsta, säger Linda Wahrman.

”Många ungdomar behöver många vuxna omkring sig nu”

ungdomar.

Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden.

12.10.2021 kl. 08:40

Linda Wahrman har jobbat med ungdomar i församling under många år. I år var hon på två konfirmandläger efter en paus på fyra år, då hon var föräldraledig.

– Jag måste säga att jag kände mig korkad på det första konfirmandlägret. Jag hade hört om att ungdomar mått illa under coronatiden, men jag hade helt enkelt inte förstått allvaret förrän jag kom på läger. Det kom som ett slag i ansiktet.

Många vittnar om samma sak.

– De unga som har mått dåligt mår ännu sämre efter coronatiden. Mängden av panikångest och social ångest bland de unga har helt klart ökat, säger Wahrman.

”Mängden av panikångest och social ångest bland de unga har helt klart ökat”

Hon är medveten om att illamåendet berör bara en viss del av ungdomarna.

– Det är klart att inte 90 procent går omkring och mår jättedåligt. Det finns en del som kan leva ett normalt liv och inte påverkas nämnvärt.

Hon tänker tillbaka på konfirmandlägren.

– Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. Flera föräldrar ringde och var oroliga över sina barn som bara vill sitta på sitt rum. Många hade jättesvårt att umgås i stor grupp. Många unga har blivit lärda att det är farligt att umgås med många i samma utrymmen. Jag tror att vi kommer att se många efterföljder.

Linda Wahrman känner oro för många unga efter sommarens konfirmandläger. FOTO: Nicole Lönegren-Lindroos




Flexibelt team

De anställda på lägren måste tänka om helt.

– Det var jätteskönt att ha ett flexibelt team som kunde switcha om i programmet. Vi pratade mycket om välmående istället för att låtsas som att illamåendet inte fanns. Vi kunde inte prata endast om Jesu liknelser – de unga kan inte ta emot budskapet om de mår väldigt illa. Vi sa: ”Ni mår dåligt. Vad kan vi göra åt det?”

Efter sommarens läger tog Linda Wahrman kontakt med Rebecka Stråhlman, som jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkostyrelsen. De skrev ett öppet brev till beslutsfattare och samarbetspartners till som fick namnet ”För barns och ungas väl”. Många ungdomsledare skrev under texten.

– Vi vill helt enkelt göra någonting. Ibland känner man sig handfallen när man umgåtts intensivt med ungdomar en vecka, gått in på djupet och sedan tappat kontakten till dem.

Linda Wahrman känner oro för många unga efter lägret.

– En del har kontakter till exempel till en terapeut. Men inte alls alla. Hur ska det gå för dem som inte har ett nätverk?

”En del har kontakter till exempel till en terapeut. Men inte alls alla. Hur ska det gå för dem som inte har ett nätverk?”

– Tanken med det öppna brevet var att säga att många ungdomar behöver många vuxna omkring sig nu just nu, vuxna som kan plocka upp dem som mår dåligt – vuxna i skolan, inom fritidsintressen. Ungdomarna behöver bli sedda.


Söker sig någon till församlingen? Borde församlingarna bli bättre på att öppna upp sina lokaler för barn och unga på eftermiddagarna?

– Några har blivit aktiva i församlingen, men inte så många som vi hade hoppats. De har sina orsaker till varför de inte kommer – de är stressade och att söka sig till församlingen är lite stigmatiserat.

– Vi har funderat mycket på öppna dörrar och jag upplever att många nog erbjuder det. Men ibland är det pinsamt att säga att man går till församlingens utrymmen.

– Jag upplever att vi ska försöka hyvla ner tröskeln så mycket som möjligt, men ändå är steget stort. Och unga idag har inte tid. Jag brukar säga till våra ungdomar att jag skulle få burn-out direkt om jag levde det liv som de lever nu.


Upplever du att ni ungdomsledare tvingas bära en för stor del av det som samhället borde ta hand om?

– Både ja och nej. De signaler vi har fått är att ungdomarna inte vill vara till besvär. Många har föräldrar som är stressade, och ungarna vill inte belasta sina föräldrar med saker de bär på. Ibland får vi höra mycket sådant som ungdomarna enbart berättar för oss.

Kommunens hjälp för unga är många gånger överbelastad.

– Jag också hört om sådana som säger att "om jag går dit måste de ringa till mina föräldrar – och det vill jag inte".


Har kyrkan resurser för att ta hand om ungdomars problem?

– Kyrkans resurser räcker ingenstans, känns det som. Jag skulle kunna ägna mig åt hur mycket enskilda samtal som helst, men min tid räcker inte till. Kyrkans byråkrati slukar mycket tid, men det är inte bara kyrkans problem – hela samhället kämpar med "byråkratimonstret".

Linda Wahrman vill dela en bild som hon har burit med sig i många år.

– Jag har tänkt på vad Jesus skulle säga om vår kyrka. Jag undrar om det är tid för oss att fundera på vad det är vi som kyrka egentligen ska göra. Jesus kommer inte att fråga om vi skrev in våra uppgifter i kyrkans bokföringssystem Kipa i tid eller om vi skrev in statistiken rätt. Han kommer att fråga vad vi gjorde för våra minsta.

Text: Christa Mickelsson


Kyrka. Ingen övervakningskommission utan ett organ till hjälp och stöd. Så karaktäriserar Kimmo Kääriäinen den arbetsgrupp som under hans ledning skall följa med hur kyrkans strategi förverkligas. 4.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet som tidigare haft utjämningskampanjer två gånger i året koncentrerar sig nu på en längre kampanj. 4.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkostyrelsen vill utveckla civiltjänstgöringen så, att kopplingen till det terriotoriella försvaret minskas. Går man in för en sådan utveckling försvinner också behovet att befria Jehovas vittnen från värnplikt och civiltjänst. 4.3.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Teologi. Den nya antologin ”Luther som utmaning. Om frihet och ansvar” har utkommit.  3.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen förordar att undervisningsministeriet fastställer Dragsfjärds och Hitis kyrkliga samfällighets beslut om att renovera Dragsfjärds kyrka. 2.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans strategi fram till 2015 – Vår kyrka – gemenskap och delaktighet – godkändes av Kyrkostyrelsen. 1.3.2008 kl. 00:00

Människa. – Många i fängelserna vill höra uppmuntrande ord. Likaså på sjukhus och på gatan. Ibland frågar jag: Har du sagt att du älskar din familj? ”Nej, men nog vet de det, blir svaret.” Säg det! Inte ens den finaste Ferrari fungerar utan bensin. 1.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen stöder församlingen i Tusby med 300 000 euro för eftervård av krisen i Jokela. 29.2.2008 kl. 00:00

Människa. Sju cancerdiagnoser är den osannolika statistiken för Harriet Klar. Lika många gånger har hon orkat se framåt. Under den tyngsta tiden var det diakonissan som hjälpte henne att orka. 29.2.2008 kl. 00:00

Världen. Världens största bibelförlag, Thomas Nelson Inc. har meddelat att det börjar producera miljövänliga biblar. 29.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I dag har det gått ett år sedan Kyrkpressens förnyade webbsidor öppnade. Inom några veckor förnyas sidorna ytterligare. 28.2.2008 kl. 00:00

Människa. Chansen att Gud finns är 70–30, och då är det värt att pröva på. Så resonerade ungdomsprästen Torgny Wirén när han tog sina första steg tillbaka till den tro han förlorat som 19-åring. 28.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Om en vecka, den 6 mars, har det gått tjugo år sedan de första kvinnorna vigdes till präster. 28.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Förslaget om ett åländskt kyrkoland, som antyds kunna fungera som påtryckning för att man skall få igenom sin vilja i andra frågor, är ogenomtänkt, säger biskop Gustav Björkstrand. Biskopen vägrar förstå, säger Ålands landshövding Peter Lindbäck. Meningsutbytet sker inför öppen ridå i de åländska tidningarna. 27.2.2008 kl. 00:00

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38