Nadine Mabinda jobbar som ungdomsarbetsledare i Petrus församling.

Viktigt att erbjuda unga en plats där de får höra till och bara vara

ungdomsarbete.

Nadine Mabinda vill ge ungdomarna det hon själv fick uppleva i Petrus församling: tillhörighet och trygga vuxna att samtala med. Ungdomarnas diskussioner om rasism ger henne hopp inför framtiden.

15.9.2021 kl. 06:00

Nadine Mabinda har studerat fotografi i Jakobstad de senaste åren, men nu återvänt till Helsingfors för att vikariera som ungdomsarbetsledare i Petrus församling, där hon själv vuxit upp.
– Jag har varit med i ungdomsarbetet jättelänge och varit med på många läger som vuxenledare.

Som ungdomsarbetsledare vill hon hjälpa ungdomarna att komma vidare både på sin resa mot tron men också i utforskandet av den egna identiteten.
– Jag tror det finns en stor längtan att hitta sig själv, men också att hitta Gud. Många undrar hur man kan vara troende i en värld som är så här brusten.

I båda processerna är det viktigt att de unga får göra det i en trygg omgivning.
– Det är viktigt att det finns en plats som de får komma till där de kan känna att de hör till och bara får vara.
När hon ser tillbaka på sin egen ungdomstid är det som känns mest betydelsefullt just tillhörigheten – och att det fanns trygga vuxna som hon kunde ställa frågor till.

Mabinda har deltagit i Typ livet-podden och diskuterat rasism, men egentligen önskar hon att människor inte bara skulle fråga den som ser ut att ha annan etnisk bakgrund om hur man motverkar rasism.
– Förra året talades det jättemycket om de här sakerna, och då pratade jag med många icke-vita som var ganska trötta på att prata om rasism.

Det är bättre att läsa på och fundera över vad man själv kan göra än att fråga den som blivit utsatt vad man borde göra.
– Om man inte kan se att man själv gjort fel är det svårt att förändra sitt beteende. Men om man faktiskt vill utvecklas till mer öppenhet måste man själv fundera över de här sakerna och inte bara fråga första bästa bruna människa man stöter på.

Även om man kanske inte helt kan sätta sig in i den utsattas situation kan man ändå känna empati.
– Personligen upplever jag att människor hör men inte lyssnar.

Skuldkänslor kan vara bra
Ungdomarna hon jobbar med möter också rasism – ibland är de själva utsatta, ibland upplever de att en kompis blir utsatt.
– När vi tagit upp ämnet till diskussion på olika läger märks det att de har jättebra tankar. Det känns verkligen som om de har lyssnat när utsatta personer berättat. Men precis som vi andra vet de inte exakt vad man ska göra för att stoppa rasismen.

Hon önskar att fler människor skulle vara beredda att arbeta mot diskriminering och utsatthet.
– Det här kan låta så självklart, men man borde föreställa sig själv i samma situation och fundera över vad man skulle förvänta sig av sina medmänniskor om man själv var utsatt.

Det kan handla om att säga ifrån när någon berättar ett rasistiskt skämt eller att sätta sig bredvid den som får höra glåpord i kollektivtrafiken.
– Jag tror att många känner skuld efter att ha varit med om en situation där man inte ingripit eller där man efteråt funderar över om man gjort eller sagt fel saker.

Att känna skuld över att man gjort fel kan vara en bra sak även om det känns jobbigt.
– Gud har skapat oss med ett sådant system, det gör att jag kan göra något åt saker när jag känner att jag gjort något dåligt. Skam är mindre berättigat, för det handlar mera om vem du är och inte om vad du gjort.

Församlingarna kan erbjuda en trygg miljö med plats för helande.
– Det är viktigt att skapa platser med nolltolerans för alla typer av diskriminering och vara tydliga med att det här är en plats för kärlek, sanning och gemenskap.

Finns det något som får dig att känna att utvecklingen går åt rätt håll?
– Något som gör mig glad är att höra hur mina ungdomar pratar om de här sakerna. De vill göra revolution, och jag hoppas att de inte ska börja känna uppgivenhet.

Erika Rönngård


Världen. Donal Murray, biskopen av Limerick på Irland, har lämnat in sin avskedsansökan till den katolska kyrkan. 9.12.2009 kl. 00:00

Världen. Den katolska biskopen D Murray lämnade in sin avskedsansökan. 9.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Både kyrkostyrelsen och If Skadeförsäkringsbolag rekommenderar kamerövervakningssystem för att skydda kyrkobyggnader. 8.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans kulturpris 2009 har tilldelats bildkonstnärerna Kuutti Lavonen och Osmo Rauhala. 8.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finskspråkiga kristna mediehus förenar sina krafter på webben. Den kristna nyhetsportalen Seurakuntalainen.fi öppnas i början av februari. 7.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Antalet ansökningar till Kyrkans diakonifond ökar. Under 2009 kommer ansökningarnas antal att bli över 500. Ifjol behandlades 400 ansökningar. 6.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Allt fler församlingar avlägsnar hinder som gör det svårare för rörelsehindrade, åldringar och dem som rör sig med barnvagn att delta i församlingsverksamhet. 5.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst hålls i Helsingfors domkyrka söndagen den 6 december kl. 12. 4.12.2009 kl. 00:00

Människa. Biskopen i Sankt Michels stift Seppo Häkkinen har i dag gett sitt godkännande till kandidatur i ärkebiskopsvalet. 3.12.2009 kl. 00:00

Kultur. Författaren Lars Collmar är en hundmänniska i en annorlunda betydelse. Sagohunden Helga är hans alterego. 3.12.2009 kl. 00:00

Människa. Kyrkoherden i Mariehamns församling, Jan-Erik Karlström, avskedas men får behålla behörigheten som präst. 3.12.2009 kl. 00:00

Människa. Undersökningar visar att föräldrar behandlar barn olika beroende på om de är äldst eller yngst. 3.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Fyrtio präster och lekmän i Borgå stift söker gemensamt livsutrymme i kyrkan. Inom gruppen ser man med oro på att utrymmet för dem som vill stå för en klassiskt kristen tro minskar. 3.12.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Jag kan inte sjunga särskilt bra. Redan barnkörsdirigenten tvekade när jag sökte in i en av Brages körer. 3.12.2009 kl. 00:00

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

film. Predikanten Maria Åkerbloms person och öde fortsätter att fascinera finländarna, och nu återberättas bitar av hennes liv i filmen Marias paradis. 4.10.2019 kl. 16:16

poet. Hon ville rymma med en cirkus, bli präst, vara ökeneremit, bo i kloster. Men poeten Eva-Stina Byggmästars kall är att vara en outsider, att vara patient och inte psykolog. 3.10.2019 kl. 13:45

konfirmation. Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen. 3.10.2019 kl. 10:39

Studentskrivningar. "Ett L i franska eller ett A i matematik beskriver en enstaka prestation, men missar nästan allt det som är viktigt på riktigt." 3.10.2019 kl. 10:01

sparkrav. Ungdomarna i Matteus församling är djupt besvikna över församlingsrådets beslut att skära i ungdomsverksamheten. 3.10.2019 kl. 09:00