Matutdelningen i Pargas är en viktig diakonal insats. Den besöks varje vecka av omkring 50 personer.

Varm blick,
 villiga händer

pargas.

Diakonin är en av kyrkans mest centrala uppdrag. – Vår uppgift är att se på alla med en barmhärtig blick, säger diakon Henrica Lindholm.

5.8.2021 kl. 13:57

Det står i kyrkolagen att det är kyrkans och församlingens uppgift att förverkliga kärleken till vår nästa – särskilt till dem som ingen annan hjälp får.

– Det hör till församlingens väsen. Det är en grundläggande del av församlingens uppdrag, säger Henrica Lindholm, som är diakon i Väståbolands svenska församling.

Diakonins uppgift är att tjäna, men också att bära vidare det goda budskapet: vi är älskade oberoende av vad vi presterar, oberoende av vem vi är.

– Det gör vi genom handling och praktisk kärlek. Det behövs mycket professionellt kunnande för det här, men också söndagens gudstjänst är en plats för diakoni.

I gudstjänsten är alla välkomna att komma inför Gud med sin nöd och med livssituationer som är krävande.

– De som kommer till gudstjänsten kommer också för att hämta ny kraft och för att orka gå ut och tjäna vidare. Genom att tjäna människan tjänar vi Gud.

Hon tänker att diakonin är en del av kyrkans väsen. Utan diakoni är inte kyrkan hel.

– Jag har läst att församlingar som växer i världen jobbar diakonalt. Diakonin är en grund för församlingstillväxt. Det syntes i de första århundradena efter Kristus, då människor sa om de kristna: Se hur de älskar varandra.

Församlingen i Väståboland samarbetar mycket med tredje sektorn, andra församlingar och staden för att komma i kontakt med fler människor och visa att kyrkan vill vara en del av deras liv. Henrica Lindholm vill försäkra att det alltid finns hopp.

– Vem som helst kan hamna i en svår situation, och det kan bli bättre. Många lever med kroniskt dålig ekonomi, och diakonin hjälper där den kan. Men vi vill också erbjuda gemenskap.

Framför allt önskar hon att församlingen ska stå för en människosyn som inte är dömande. Det jobbet görs av alla församlingens anställda, förtroendevalda och medlemmar.

– Vi kan alla bli sjuka. Har man inte skött sig väl under någon period i livet är det viktigt att se framåt med en barmhärtig blick på sig själv. Jag tänker att alla i församlingen kan bjuda på den blicken i möte med varandra och acceptera varandra som vi är.

I stället för att fråga oss varför någon inte klarar av att leva som vi tycker hen borde, kunde vi kanske tänka på hur mycket hen ändå klarat av trots olika livsutmaningar.

– Jesus hade en kärleksfull och barmhärtig blick, och det var också därför människor sökte sig till honom.

En viktig diakonal mötesplats i Pargas är Missionsboden, som varje år samlar in mycket pengar till Kyrkans utlandshjälp och missionen.

– Men det är också ett socialt sammanhang.

En annan viktig diakonal insats är mat-
svinnsutdelningen, som sker en gång i veckan.

– Före coronapandemin kom 20–30 personer varje vecka, nu är de uppe i 50. Vi delar ut matsvinn men också donationer. Folk vill verkligen hjälpa! I sommar har R-kiosken haft en kampanj där kunderna får betala en halv kasse och så står R-kiosken för resten. I sommar kommer vi att kunna dela ut 50 kassar med en massa trevligt innehåll.

Sofia Torvalds


fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00