Johanneskyrkans norra torn och dess gargoyler väntar fortfarande på restaurering.

Ett nygotiskt praktexemplar i Helsingfors återfår sin forna glans

johanneskyrkan.

Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen.

23.6.2021 kl. 06:00

På byggställningarnas adertonde våning blåser det friskt och utsikten är svindlande. Raimo Laeslehto, som ansvarar för planering och övervakning av målning och dekoration, kan peka ut andra byggnader som han varit med om att restaurera.
– Jag har planerat och övervakat renoveringar bland annat på Sveaborg, Nationalmuseet och domkyrkan. Den synligaste av dem är Uspenskijkatedralen med sina förgyllda kupoler.

Han visar också upp den av Johanneskyrkans gargoyler som är i sämst skick och har fått sina skador ifyllda av gips. När den här gargoylen fått rätt utseende igen ska man skapa en form i silikon och gjuta en ersättande gargoyl i betong.

Den här gargoylen har nyss fått sina skador ifyllda med gips. Foto: Erika Rönngård

Gargoyler är en form av vattenkastare som leder bort vattnet från taket så att det inte rinner ner längs ytterväggen. På medeltiden blev det populärt att bygga de här vattenkastarna i form av groteska figurer och odjur.

Gargoylerna så här högt uppe runt Johanneskyrkans torn har en ränna längs ryggen som leder bort regnvattnet, men längre ner finns också gargolyer som enbart har en dekorativ funktion och inte leder bort vatten. Redan för många år sedan har rännan förstärkts med blyplåt för att skydda betongen under – men ett ännu större hot mot gargoylens hållbarhet kan finnas inuti den.
– Det största problemet med betong är att man gjuter in stål som armering i den. Stålet rostar och det spränger småningom betongen, säger Laeslehto.

Tornens tak hör till de delar av kyrkan som redan hunnit repareras.
– Vi reparerade dem i början från en skylift eftersom det inte lönade sig att bygga ställningar så högt upp.
Sedan byggdes byggställningarna upp runt halva kyrkan. Genom klockluckorna i kyrkans torn går det stålbalkar som håller upp byggställningarna.

Vind, regn och sol sliter på Johanneskyrkans fasad. Speciellt de nutida vintrarna när temperaturerna pendlar mellan plus och minus sliter hårt på kyrkans fasad i rödtegel och betong. Ju högre upp man ser, desto mer har fasaden slitits. Bland annat behöver man se över kyrkans tio kilometer tegelfogar.
– Visst är det här ett stort projekt, men det är ju trots allt ett hus, om än med stora proportioner. Men en gång i tiden har ju den här kyrkan byggts av människor också, säger Laeslehto.

Trä som liknar kalksten
Johanneskyrkan byggdes mellan åren 1888 och 1891 och representerar den nygotiska stil som var populär i slutet av 1800-talet. Arkitekturen i Johanneskyrkan försöker efterlikna de kända gotiska katedralerna på annat håll i Europa, till exempel Notre Dame i Paris.

Det ser man bland annat på det stora rosettfönstret som hämtat inspiration från de mellaneuropeiska katedralerna. Där byggdes de i kalksten, och därför har fönsterbågarna i Johannekyrkans rosettfönster målats i en nyans som efterliknar kalkstenens färg.
– Det är ett särdrag i 1800-talets arkitektur att materialen imiterar andra material, säger Jaakko Penttilä, som tillsammans med Vilhelm Helander är arkitekt för renoveringen.

"Det är ett särdrag i 1800-talets arkitektur att materialen imiterar andra material."

Det tjugo kvadratmeter stora rosettfönstret har fått en del nya glas och nya trästycken i fönsterkarmarna.
– Glasmålningarna på insidan av fönstret restaurerades grundligt vid den senaste renoveringen 1991. Då rev de upp alla blyfogar på insidan och de står sig än, säger Kai Heinävaara, projektledare för fasadrenoveringen.

Rosettfönstren hör till de detaljer som byggts om i ett tidigt skede av kyrkans historia.
– Från början hade fönstret enbart gjutjärnsramar. Fönsterramarna i trä lades till i ett tidigt skede. Antagligen insåg man redan efter första vintern att det blev kondensproblem när den nerkylda metallen mötte kyrkans fuktiga luft när det var mycket folk i kyrkan, säger Heinävaara.

En del av Helsingfors historia
Lite längre ner monteras fialerna, små dekorativa minitorn längs takkanten, ner tegelsten för tegelsten.
– Teglen numreras när de tas bort. Efter att de rengjorts kan de sedan sättas tillbaka på samma plats, säger Laeslehto.

En del av tegelstenarna har spruckit och behöver ersättas med nya. Ersättande gamla tegelstenar har man hittat bland annat i Riihimäki.
Fialerna har betongpelare i varje hörn och tegel mellan dem.
– Betongen har bara en dekorativ funktion här, det är teglet som bär upp fialerna. Så bygger man inte längre, säger Penttilä.

Till vänster: Fialer som väntar på renovering. Mitten: Gargoylen med sin ränna för regnvatten upptill. Till höger: Numrerade tegelstenar som ska putsas och sedan byggas upp till en nygammal fial igen. Foto: Erika Rönngård

Han förklarar att Johanneskyrkan arkitektoniskt är något av en paradox – den är byggd i gotisk stil men av de material som var moderna under byggnadstiden.
– Kyrkan innehåller den tidens ideal och byggnadsteknik. 1800-talet var en brytningstid på flera sätt, och Johanneskyrkan är ett exempel på många av dem.

Johanneskyrkan har 2 600 sittplatser, flest av Finlands alla stenkyrkor. Det att man i slutet av 1800-talet behövde bygga en så stor kyrka hörde ihop med att Helsingfors invånarantal växte kraftigt vid den här tiden, och på så sätt speglar Johanneskyrkan också stadens historia.
– När man byggde kyrkan ville man hänvisa till kristendomens historia. Den gotiska stilen som var vanlig på medeltiden ses som kristendomens arkitektoniska höjdpunkt, säger Penttilä.

Även om man använde sig av hantverksmässiga metoder när kyrkans fialer, gargoyler och rosettfönster byggdes går det ändå inte att jämföra dem med de metoder som användes när till exempel Notre Dame byggdes.
– I de medeltida katedralerna skulpterades varje dekoration för hand. Skulle man ha gjort likadant här skulle varje fial ha en unik blomma i toppen.

Fialerna på Johanneskyrkan är seriegjutna och följer alltså samma mönster. Nere på marknivå står en fial som restaureras och kommer att fungera som modellexemplar för de andra.

Ett par av dem som jobbar med renoveringen just nu var också med för 30 år sedan när den senaste fasadrenoveringen gjordes.
– Det har vi otroligt stor hjälp av. Det finns kunnande som inte går att flytta över på en minnessticka, säger Laeslehto.

Erika Rönngård


Världen. Depressionen i Finland antas bli märkbar i Finska missionssällskapets ekonomi senast nästa år. I samarbetskyrkornas ekonomi märks världsekonomins tillstånd redan nu. 14.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den som vill vara säker på att arbetarna fått bra betalt och att inga bekämpningsmedel använts vid odlingen gör klokt i att stoppa Rättvis choklad i barnens påskägg. 9.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Glad påsk! 9.4.2009 kl. 00:00

Människa. Vändpunkten kom senaste höst på en Alphakurs i Jakobstad. – Jag ställde dörren på glänt för att se vad som var på gång. 12.4.2009 kl. 00:00

Människa. Ett av metropolit Johannes starkaste påskminnen hänför sig till ett besök i dåvarande Sovjetunionen och Leningrad. 12.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand ger ett uttalande om församlingspastor Peter Silfverbergs predikan om homosexuella efter påsken. 13.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Den kristna kyrkan har från början förkunnat att Gud utgav sin ende Son som försoningsoffer. Varför gjorde Gud något så radikalt? Kunde inte den allsmäktige Guden helt enkelt förlåta människornas synd utan försoning? 11.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Jesus korsfästes enligt evangeliet vid tredje timmen. När var det? 10.4.2009 kl. 00:00

Människa. Pastor Laura Mäntylä berättade igår om sin homosexuella läggning i programmet Inhimillinen tekijä. Biskop Huovinen uppmanar till respekt, stöd och förbön. 9.4.2009 kl. 00:00

Världen. Den finlandsbördiga domprosten Tuulikki Koivunen Bylund har valts till biskop i Härnösands stift i Sverige. 9.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Se bilder! 8.4.2009 kl. 00:00

Teologi. Påskens händelseförlopp i radioandakterna Gudtjänster sänds i radion från Jakobstad kyrkan på Långfredag kl. 12.00 i FST5  och kl. 13.03 i Radio Vega. Påskdagens gudstjänst sänds kl. 12.00 i FST5 och kl. 13.03 i Radio Vega. På påskdagen predikar Catharina Englund. Med sång medverkar sånggruppen INRIs samt Jakobstad svenska församlings kyrkokör. Under vardagarna i Stilla veckan (6-9.4.) håller Gita Lindgren från Dalsbruk Andrum i Radio Vega klockan 6.54 och 8.54. Både vardagsproblem och evighetsfrågor tangeras i de bibeltexter som är aktuella under veckan. I aftonandakterna är det aktläsningar, dvs. evangelitexter som handlar om Jesu lidande och död. Det är texter som även läses i kyrkorna under Stilla veckan. Andakterna kan höras även i efterskott på Yle Arenan Påsken på webben Påskens blodstematik och uppståndelsen är teman som tas upp i intervjuer på http://pod.fi/svenska under påsken. På kyrkans webbplats http://loisteputki.blogspot.com/ kan man följa med en enkel påskvandring från palmsöndagen till påskdagen. Påskpyssel på http://www.ungafakta.se/pyssel/pask/. Papper lim och sax är ett enkelt sätt att själv skapa lite påskkänsla i hemmet. Från YLE arkiven får vi lyssna på gammaldags påskunderhållning från år 1971. Åbo svenska teater presenterar musik och föredrag under temat påsk på http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=62&t=422&a=3523  Som fortsättning på påsktemat erbjuder YLE arkiven en programserie där både gammla och nya traditioner presenteras. Programet tar också en titt på hur olika religioners påskfirande skiljer sig från varandra. Programet hittar du på http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=62&t=422 Påskskiva Philippe Herreweghes och Collegium Vocale Gents nya Bachskiva Jesu, deine Passion, klassisk stillande musik skrivet för den högaktade kyrkodagen.    Biskopens påskhälsning hittar du här Mera om Stilla veckan 12.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i kyrkoårets påsktid. Bottiden som började på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst. 9.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Cirka 17 procent deltog i församlingsval i Salo och Nystad. Det var första gången som 16-åringar fick delta i församlingsval. 8.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den brittiska kristna mediegruppen Premier har startat en webbkampanj där man kan deklarera sig kristna tro. 7.4.2009 kl. 00:00

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00

teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

församlingsvalet. De första siffrorna från församlingsvalet visar att valdeltagandet i förhandsröstningen i många större församlingar stannar på en lägre nivå än för fyra år sedan. Ett undantag är de svenska församlingarna i Helsingfors. 12.11.2018 kl. 10:05