Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Den abortfilm som kaplan Halvar Sandell visade för en grupp skriftskolelever borde enligt Statens filmgranskningsnämnd inte visas för minderåriga. 2.9.2008 kl. 00:00

Samhälle. Inte heller denna regering håller biståndslöftena. 2.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Nagu församling har startat en namninsamling. Medlemmarna vill inte att Nagu församling blir en kapellförsamling i Väståboland. 2.9.2008 kl. 00:00

Samhälle. Läraren, politikern, poeten och hedersdoktorn Elly Sigfrids fick i dag motta Fredrikastipendiet för samhällsmoderlig insats. 2.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors samfällighets reklamkampanj ”Tro, hopp, kärlek” inleder snart sitt andra år. 2.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Camilla Ekholm har valts till kaplan i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 1.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans utlandshjälp (KUH) har fått en ny grafisk image och en ny slogan. 1.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. I dag öppnar stiftsdagarnas webbsida www.kyrkans.nu. Där kan man läsa mer om program, talare och praktiska arrangemang och anmäla sig till vårt stifts första stiftsdagar. 1.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans skatteintäkter ökade med 5,8 procent år 2007 jämfört med året innan. Alla församlingar fick ändå inte del av ökningen. 1.9.2008 kl. 00:00

Världen. De fattigaste länderna är underrepresenterade i FN:s miljöförhandlingar. 31.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. Knappt två procent av alla svenska grundskolelever deltar i undervisning i livsåskådning i stället för någon form av religionsundervisning. 30.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkan på Grönland får för första gången en psalmbok auktoriserad av det danska kungahuset. 29.8.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkomötets öppnande den 23 september inleder också 50-årsjubileet för kvinnliga präster i Svenska kyrkan. 29.8.2008 kl. 00:00

Människa. – 70 nya namn på vår mejlinglista inom ett år tyder klart på att det finns ett behov av singelverksamhet i huvudstadsregionen, säger Bo Ekman. 28.8.2008 kl. 00:00

Människa. Moritz Metzner är inte någon typisk finlandssvensk. Han växte upp i en tysk-engelsk familj i Würtzburg, Tyskland, och kom till Finland för drygt två år sedan. 28.8.2008 kl. 00:00

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16