Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Väståbolands församlings råd och fullmäktige i samfälligheten i Väståboland består av representanter från Pargas enbart. 7.1.2009 kl. 00:00

Världen. Många folkgrupper, som den etiopiska Mekane Yesuskyrkan når, är föraktade och utstötta av majoritetsbefolkningen. 6.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ruokakesko ("Matkesko"), Keskos bolag för dagligvaruhandel, har belönats för sina insatser för rättvis handel. 7.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen undrar vem Du vill att ställer upp i biskopsvalet. 5.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kanal Hoppet, mest känt för sin julradio, lanserade kring årsskiftet tre nya radiokanaler på nätet. 5.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Finlands Kristliga Fredsrörelse har gett sitt fredspris för år 2009 till biståndsarbetaren Mahdi Abdile vid Kyrkans Utlandshjälp. 5.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Prästerna har absolut tystnadsplikt när det gäller bikt och själavård, säger Kasten Österholm, lagfaren assessor vid domkapitlet. 4.1.2009 kl. 00:00

Världen. Frälsningsamén verkar nu officiellt i 117 länder. Arbetet har nyss inletts i Kuwait och Mongoliet. 4.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Samma utmaningar, något mer rutinerade elektorer. Så ser situationen ut inför biskopsvalet 2009. 3.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Efter endast en månad väljer församlingarnas förtroendevalda de lekmannaelektorer som tillsammans med stiftets präster och lektorer sedan väljer Borgå stifts nästa biskop. 2.1.2009 kl. 00:00

Övriga. Vår, sommar, höst och vinter rusade i väg och man behövde bara höra raketernas smällar och känna doften av krut för att förstå att nu var det dags igen. Ett nytt år. Nya möjligheter. Stora förväntningar. Överraskningar, mål och erfarenheter. Eller? 2.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Första advent i år är Borgå domkyrka reserverad för biskopsinstallation. Namndiskussionen startar nu. 2.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Efter cirka nio månader, i slutet av september i år, har Borgå stift en ny biskop. 2.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Den nya centrumförsamlingen Johannes i Helsingfors inleder sin verksamhet med sex kyrkomusiker men bara en ungdomsarbetsledare. 1.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Från och med i dag, den 1 januari 2009 uppstår följande nya församlingar i Borgå stift. 1.1.2009 kl. 00:00

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12