Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Människa. I fyrtio år har han skrivit och argumenterat. Vem är mannen med de många åsikterna?   27.5.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. 27.5.2010 kl. 00:00

Ledare. I boken Den intellektuelles ansvar skriver professor Edward Said bland annat: ”… att tala och skriva i den offentliga sfären betyder att det blir en oavbruten ansträngning som till sin natur är ofullbordad och av nödvändighet ofullkomlig.” Detta citat av Said ingick i Kyrkpressen nr 1 år 2001. Det var min första ledare som chefredaktör för tidningen. 27.5.2010 kl. 00:00

Teologi. Ifall tystnadsplikten i samband med själavård och bikt begränsas kan konsekvenserna bli betydligt mer omfattande än vad man skulle tro, skriver Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 27.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år håller 284 kyrkor öppet på olika håll i Finland. Det är 14 fler än i fjol och samtidigt rekord. 26.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Skriftskolan behåller sin popularitet. Nästan nio av tio finländska ungdomar går i skriftskola. År 2009 ökade antalet med ungefär 300. 26.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vattenskadorna i Borgå domkyrkas vapenhus ändrar inte på verksamheten i kyrkan. 25.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Avannata Ulloriaa heter det senaste tillskottet bland kyrkobyggnaderna i vårt land. Kyrkan invid det arktiska museet Nanoq i Fäbodaskogen i Jakobstad invigdes på fredagen av biskop Björn Vikström. 25.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lördagens vigsel i Borgå domkyrka tog en överraskande vändning då blixten slog ner strax intill kyrkan. 24.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den som vill ta med sitt husdjur till kyrkan får gå på en gudstjänst som riktar sig speciellt till sådana. På begravningsplatsen, däremot, är vovven välkommen. 23.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Organisationen Healing Rooms upprätthåller bönekliniker på tjugotre platser runt om i Finland. Nu ser det ut som om den första bönekliniken på svenska kommer att uppstå i Jakobstad. 22.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. I söndagsskolan fick Emilia Still lära sig bibelberättelserna och grunderna i kristendomen. Det vill hon också ge vidare som söndagsskollärare. 21.5.2010 kl. 00:00

Världen. Situationen i Bangkok har förvärrats avsevärt de senaste dagarna. Finska Missionssällskapet förflyttar därför tillfälligt sina arbetstagare med familjer till ett lugnare område i Thailand. 20.5.2010 kl. 00:00

Världen. Situationen i Bangkok har förvärrats avsevärt de senaste dagarna. Finska Missionssällskapet förflyttar därför tillfälligt sina arbetstagare med familjer till ett lugnare område i Thailand. 20.5.2010 kl. 00:00

Människa. Patrik Hagman talar för en kristendom som fokuserar på handling i stället för att sortera in folk i fientliga läger. 20.5.2010 kl. 00:00

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01