Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Sofia Torvalds. Vad är det som har hänt med världen när allt ska vara så vackert hela tiden? tänker jag när jag bläddrar igenom senaste numret av Sveriges största inredningsmagasin. 20.5.2010 kl. 00:00

Ledare. Suomen Kuvalehti behandlade för en tid sedan (23.4) Finlands evangelisk-lutherska kyrkas situation här och nu. Detta dels i en ledare, dels på nästan tio sidor inne i tidningen. Rubriken för ledaren var Kirkon kriisi (Kyrkans kris) och huvudrubriken för artikeln inne i tidningen Kuka pelastaisi kirkon? (Vem kunde rädda kyrkan?). 20.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nykarleby församling får inget understöd från Kyrkostyrelsen för utvidgning och dränering av begravningsplatsen. 19.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den förra kyrkoherden i Övermark Peter Lassus har överklagat till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) att Helsingfors förvaltningsdomstol förkastat hans besvär mot att ha blivit uppsagd på bestämd tid. 19.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. En enig kommunstyrelse i Pedersöre beslöt i går att lägga ner utredningen om gemensam byggnad för församlingshemmet och skolan i Esse. 18.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. En eventuell ändring i barnskyddslagen kan få som konsekvens att den absoluta tystnadsplikten i bikten bryts. 18.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndagen höll ärkebiskop Jukka Paarma sin avskedspredikan i Åbo domkyrka. 18.5.2010 kl. 00:00

Kultur. Filosofie magister Pian Wistbacka tillträder som utgivningschef hos Fontana Media den 1 juni 2010. Utgivningschefen leder Fontana Medias förlagsredaktion, som ger ut  ett 20-tal titlar årligen. 17.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Maj månad. Blåsipporna blommar, skolorna går mot sitt slut och skriftskolan närmar sig för många. 15.5.2010 kl. 00:00

Människa. Numera är det nästan lika ofta mannen som ringer till familjerådgivningen om det uppstår problem i ett parförhållande. Tidigare sågs det som kvinnans ansvar. 14.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Närapå 200 församlingsanställda har gått kurser i hur de ska bemöta församlingsmedlemmar på nätet. 14.5.2010 kl. 00:00

Människa. No more cancer. Ingen mer cancer. Det vittnesbördet möter besökaren på Anders Finskas profilsida på Facebook. Det har gått ett år sedan han fick höra de befriande orden: Cancern är borta och kommer inte tillbaka. 13.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Risto Leppänen, kyrkoherde i Lundo, utreder i sin doktorsavhandling evangelisk-lutherska prästers förhållande till Bibeln. 13.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop emeritus Erik Vikström har bett domkapitlet i Borgå sätta i gång en förundersökning angående beskyllningarna att han mörkat ett pedofilifall i stiftet. Begäran inkom för en vecka sedan. 12.5.2010 kl. 00:00

Ledare. Det började i Boston på den amerikanska östkusten någon gång på 80-talet. Sedan dess har rapporterna om katolska prästers sexuella övergrepp mot korgossar och andra ungdomar vuxit lavinartat och spritt sig världen över. Också hos oss letar pressen efter mörkande biskopar. 12.5.2010 kl. 00:00

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

val. Ett mänskligt misstag hade lett till ett systematiskt fel i uträkningen av resultatet i valet av lekmän till stiftsfullmäktige. Det här uppdagades på måndagen när valnämnden i Borgå stift skulle faställa valresultatet. Tre av de invalda byttes ut. 17.2.2020 kl. 19:10

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46