Sara George och Astrid Packalén leder kursen för närståendevårdare som startar i augusti.

Vill erbjuda ett andningshål för närståendevårdare

sibbo.

– Man blir ofta isolerad i sin roll som närståendevårdare. Det är ett tungt arbete som behöver få stöd och uppmärksamhet, säger Astrid Packalén.

26.5.2021 kl. 13:13

Tillsammans med Föreningen Folkhälsan i Sibbo r.f. ordnar Sibbo svenska församlingen en kurs för närståendevårdare i augusti.

– När man fokuserar på vården av en annan blir det lätt att man glömmer bort sig själv, säger Sara George, diakon i församlingen.

Kursens andra ledare är Astrid Packalén, som har erfarenhet av att vara närståendevårdare. När hon själv gick Öppna dörrar-kursen var det en aha-upplevelse.

– Jag är en person som som gärna tar hand om andra och ser till att alla andra har det bra. Hennes föräldrar var båda över 80 år när de flyttade från Österbotten till serviceboende i Söderkulla i Sibbo för att vara nära familjen.

– I deras förhållande hade det alltid varit pappa som skött och fixat allt. Det var en stor förändring när han insjuknade i cancer och hastigt blev mycket sämre. Då var det jag som hoppade in, handlade åt dem, körde dem till läkaren, tog hand om städningen och andra praktiska göromål.

– Jag märkte inte själv i början att det blev lite för mycket. Jag var ännu i arbetslivet, hade barn och två barnbarn som jag gärna ville ta hand om och hjälpa.

Astrids pappa dog efter några månaders sjukdom och hennes mamma blev tvungen att flytta från deras gemensamma lägenhet. Nu hade hon vårdpersonal omkring sig som tog hand om henne, men hon var ändå mycket ensam och det hade Astrid svårt att se på. Hon kände det var hennes ansvar att se till att mamman hade det bra. Men det tog på krafterna.

Det var då hon såg en tidningsannons för kursen Öppna dörrar. Först tänkte hon inte på sig själv som närståendevårdare – inte som de som gjorde det på heltid.

– Men jag kände ändå så starkt att jag måste få något stöd och hjälp som livet erbjudit mig.

Hon ringde till en av kursledarna som sa: absolut är det här något för dig.

Kursen handlar om att möta andra i samma situation, få stöd och råd för att själv orka och få veta vart man kan vända sig för att få hjälp. Hon blev påmind om att det finns bland annat olika former av väntjänster och församlingens diakoni – hon behövde inte vara den enda som hälsade på mamma.

– Det var många bördor som föll från mina axlar. Bara det att ha någon att tala med.

De flesta på kursen hade någon hemma som de vårdade dygnet runt.

– Att komma på en sån här kurs var ett andningshål för oss alla, vi fick träffa andra som var i liknande situationer och fick vädra våra tankar.

Astrid Packalén bestämde att när hon fått krafterna tillbaka vill hon ge andra chansen att gå en sådan kurs. På kursledarutbildningen som Folkhälsan ordnade träffade hon och Sara George varandra och bestämde att det här var något de ville satsa på.

Sara George tänkte att närståendevårdarkursen skulle vara något värdefullt att erbjuda församlingsborna – och alla närståendevårdare i kommunen. Hon säger att nästan allt kommunen erbjuder för den här målgruppen är på finska.

Kursen riktar sig till alla som har någon i sin omgivning de sköter om – det kan vara en äldre person lika väl som ett sjukt barn. Gruppen erbjuder en slags kamratstöd.

– Fast det är en kort kurs kommer man varandra ganska nära, säger Astrid Packalén. Man berättar saker man kanske inte annars berättar för någon.

Öppna dörrar-kursen består av fyra träffar och bygger på ett material som Folkhälsan utarbetat. Kursen ska vara ett tryggt ställe. Tystnadsplikt gäller, det man talar om under kursen berättas inte vidare. Det är fritt fram att gråta och skratta tillsammans.


ÖPPNA DÖRRAR

Hålls 20.8, 27.8, 31.8 och 10.9 kl 10-14.30 i Sibbo församlingshem.

Arrangörer är Sibbo svenska församling och Folkhälsan i Sibbo rf.

Mera info och anmälningar till Sara George, 0505663691, sara.george@evl.fi

Sista anmälningsdag: 6 augusti.

Emelie Wikblad


Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29