Hur ska vi göra med religionsundervisningen?

Kolumn.

Religionsundervisningen i vårt land är dyr. Det är bäst att lyfta katten på bordet genast och inte låtsas om något annat, skriver Malin Eriksson.

11.5.2021 kl. 16:11

Religionsundervisningen ska ges enligt majoriteten av elevernas religion. Den elev som inte hör till samma religion som majoriteten kan delta i skolans allmänna religionsundervisning, men ifall tre eller fler elever i samma kommun hör till en annan religion ska kommunen ordna undervisning enligt den religionen om föräldrarna så önskar. En elev som inte tillhör något religiöst samfund har rätt till undervisning i livsåskådning. Det här är beskrivet med stora penseldrag, det finns några moment till i 13 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998).

Men varför har vi då ett så komplicerat och dyrt system?

Ja, det beror förstås på religionsfrihetslagen. Religionsfriheten brukar man hänvisa till då man inte vill bli påtvingad religionsutövning – men religionsfrihetslagen är i första hand en lag som ger dig rätt TILL din religion.

På Åland har man utarbetat en ny läroplan. Den förväntas tas i bruk vid nästa läsårsstart och där har man infört det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap. Det innebär att samtliga elever kommer att få undervisning i ett gemensamt åskådningsämne. På fastlandet förs i nuläget ingen aktiv diskussion om att ändra religionsundervisningen, men kanske kommer den åländska reformen att väcka diskussionen också på andra sidan Skiftet.

Jag vet inte själv var jag står i frågan. Å ena sidan upplever jag det problematiskt att skolan har sådan verksamhet som delar upp klassen enligt religionstillhörighet. Jag har också erfarenheten av att ha en muslimsk elev i klassen som under sin håltimme bad att få sitta med i religionsundervisningen. Aldrig har kyrkohistoria varit så intressant – både för eleverna och läraren – då det fanns så många ”varför?” som behövde få ett svar.

Å andra sidan har jag lätt att tänka mig in i en situation där jag som nyinflyttad med familjen plötsligt skulle tillhöra en minoritet. Hade barnen då erbjudits undervisning i den egna, välbekanta religionen och i de för oss viktiga traditionerna hade det känts tryggt och välkomnande.

Jag tänker att diskussionen om religionsundervisningen främst tillhör dem som representerar de religiösa minoriteterna. Det är de som gynnas av det undervisningssystem vi har nu. Som finlandssvensk är det lätt att sätta sig in i minoritetsproblematik. Det som förstärker den egna identiteten vill man värna om. Det finns både fördelar och nackdelar med det system vi har nu och om det blir aktuellt med en reform också på fastlandet hoppas jag man hör dem som berörs allra mest av reformen. I nuläget får vi undervisas parallellt, lära oss respektera varandras olikheter och lära oss ännu mer om varandras likheter. För faktum är att de religiösa är de som har lättast att förstå varandras behov av religion.

Malin Eriksson är teologie magister och överinspektör för bildningsväsendet.

Sofia Torvalds


KYRKANS FASTIGHETER. Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen. 30.8.2022 kl. 10:00

sammanslagning. Kyrkostyrelsens plenum beslöt idag att slå ihop Malax, Petalax och Bergö församlingar till en församling från den första januari 2023. Det nya församlingen ska heta Malax församling. 24.8.2022 kl. 15:27

BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13