Kristian Willis utanför Dickursby nya kyrka i Vanda.

Vandas nyvalda kyrkoherde: ”Församlingsmedlemmarna är värda att kämpa för”

profilen.

– Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling.

27.4.2021 kl. 15:05

Kristian Willis har de senaste ett och ett halvt åren jobbat som pastor i St Matthews International Lutheran Church i Helsingfors. I juli blir han kyrkoherde i Vanda.

– Storyn börjar egentligen här i Dickursby år 1980, då min mamma kom hit till Finland. Hon är från Danmark men har rötter här.

Här träffade hon hans pappa, som är från England. Kristian Willis växte upp i Helsingfors och Björneborg.

Hur har din väg till att bli präst sett ut?

– Jag har alltid upplevt en viss kallelse. Det var naturligt att börja studera kyrkohistoria, en kombination av de två ämnen jag alltid tyckt mest om. Det var inte helt klart att jag skulle bli präst, men det var en tanke som växte fram.

Först var han lite tveksam: går det att jobba på svenska? Språkprovet för att komma in till Åbo Akademi klarade han med tre poäng till godo. Idag talar han flytande svenska.

– Jag är enormt tacksam för att Borgå stift gett mig chansen att pröva mina vingar som präst. Före jag började jobba i stiftet kände jag inte alls till den svenska kyrkliga kulturen. Men jag har alltid tagits emot med öppna armar.

– Strax innan jag prästvigdes stod vi utanför Borgå domkyrka. Uppenbarligen såg jag lite nervös ut för Yvonne Terlinden, som nu är präst i Karis, frågade om något var på tok. När jag sa att jag var lite nervös och osäker tittade hon skarpt på mig och sa: Han har valt dig. De orden har följt mig sedan dess.

Vad har format din tro?

– Hemma fick jag en väldig trygg grund för min tro. Men att ta steget ut i livet och själv börja ta ställning till saker har varit en lång process. Jag har fått intryck från min egen ungdomsgrupp, från människor som jag sett upp till under min tid som väldigt aktiv församlingsungdom.

Som teologiska förebilder nämner han John och Björn Vikström, samt Kari Kuula.

– Det han har lärt mig att förstå är att man kan vara en tänkande människa och en djupt troende kristen på samma gång.

Vad är de viktigaste lärdomarna du tar med dig från ditt nuvarande arbete?

– För att kunna möta framtiden behöver vi göra två saker som vi redan gör i St Matthews. Den första är att verkligen börja ge meningsfulla uppgifter åt församlingsmedlemmar som vill vara med och tjäna. Nu talar jag om stora saker. Vi har begåvade människor som bara längtar efter att få träda fram och blomstra.

– Den andra är att Finland och särskilt de större städerna blir allt mer internationella. Redan nu har vi flera rysk- och estnisktalande människor i Vanda än svensktalande. Om vi vill vara någon slags folkkyrka i framtiden tycker jag att vi måste bli folkens kyrka, finnas till också för alla dem som ännu håller på att integreras i vårt samhälle.

Varför vill du jobba som kyrkoherde?

– Under mina tre år i Karis fick jag jobba mycket på gräsrotsnivån med förrättningar och gudstjänster. När jag kom till St Matthews var det helt annorlunda: jag var alldeles ensam, jag hade inget arbetslag. Då var jag tvungen att börja växa som ledare. I praktiken har jag varit kyrkoherde redan, bara utan titel.

– Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val. Som kyrka håller vi på att gå mot det globala normala, den särställning som lutherska kyrkan haft håller på att försvinna. Men det kan vara en bra sak: Då måste vi bli kreativa. Då måste vi verkligen börja kämpa för de människor vi har, och för dem vi inte längre har. Jag tycker att församlingsmedlemmarna är värda att kämpa för.

BOR:

I Söderkulla, Sibbo.

FAMILJ:

Fru, två små barn. Drömmer om en tax.

INTRESSEN:

Snickra, fågelskådning, spela innebandy och fotboll. Läser mycket. Nyast hobbyn är att lägga pussel tillsammans med frun.

SPRÅK:

Talade engelska och danska som liten, lärde sig finska i skolan och svenska på universitet.

Emelie Wikblad


Världen. Ledare för de ultraortodoxa judarna i Jerusalem har tagit avstånd från trakasserier som riktat sig mot kristna präster och nunnor i Jerusalem. 10.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälps Annorlunda Gåva var för fjärde julen i rad den mest populära etiska gåvan. 9.1.2010 kl. 00:00

För att kunna registrera dig på Kyrkpressen.fi måste du först godkänna våra användarvillkor. Vi är ärade av ditt förtroende och av att du investerar av din tid och energi på sidan. Trots att Kyrkpressen äger sidan är den till stor del användarnas, och det är såna som du som gör sidan till vad den är. Genom att ha några uttalade spelregler blir samarbetet tydligare och alla vet vad som förväntas av dem. 1. Innehåll. Du äger dina egna texter och bilder och tillåter att de finns på Kyrkpressen.fi. Om du inte längre vill ha dem på Kyrkpressen.fi måste du själv ta bort dem. Det gör du genom att radera blogginläggen. 2. Medlemskap. Du är registrerad medlem så länge du vill. Om du inte i systemet själv kan radera ditt användarkonto (av tekniska skäl) kan du kontakta redaktionen och be dem göra det. Då ditt konto stryks, syns din profil och dina blogginlägg inte längre. Kyrkpressen kan dock inte garantera att kommentarer du skrivit på andras inlägg stryks då din profil raderas. Det skulle bryta diskussionen på andras blogginlägg. Kyrkpressen har rätt att stryka ditt användarkonto om det kan anses att du brutit mot villkoren, och kan göra det utan att kontakta dig. Redaktionen strävar till att först vara i kontakt med dig i dylika fall. 3. Ansvar. Du ansvarar själv för det du lagt in på Kyrkpressen.fi (antingen genom att skriva in det eller länka in via RSS) både när det gäller laglighet (har du t.ex. rätt att publicera bilden ifråga), och att innehållet är i enlighet med god ton och sed. Kyrkpressens redaktion har rätt att ta bort innehåll som anses olämpligt och kan göra det utan att kontakta dig. Kyrkpressens redaktion kan omöjligen moderera allt innehåll på kyrkpressen.fi, utan tar ställning till enskilda övertramp då de upptäcks. Redaktionen står till förfogande om du har invändningar och är öppen för kritik. Vi strävar till att andan på Kyrkpressen.fi ska vara god och att så många som möjligt ska trivas. Var vänlig och respektera andra medläsare! Varmt välkommen till Kyrkpressen.fi! KP-teamet 8.1.2010 kl. 00:00

Världen. Egypten har skakats av mordet på sex kristna då en kyrka i södra Egypten attackerades under det koptiska julfirandet. Nu har tre misstänkta anhållits. 8.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta läsarna är fortsättningsvis nöjda med Kyrkpressen, visar en färsk läsarundersökning. 7.1.2010 kl. 00:00

Anita Höglund. 7.1.2010 kl. 00:00

Ledare. Fredagen 9.1.1970 utkom det första numret av Kyrkpressen. Alltså för 40 år sedan. 7.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vid prästvigningen på trettondagen i Borgå domkyrka har stiftet fått fem nya präster. 7.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. I samband med Kyrkpressens fyrtioårsjubileum förnyades också webbportalen kyrkpressen.fi. 7.1.2010 kl. 00:00

Världen. År 2010 väntas en verklig pilgrimsrusning till staden Santiago de Compostela i Spanien. Aposteln Jakob firas i år med ett heligt år inom den katolska kyrkan. 6.1.2010 kl. 00:00

Världen. En kraftig majoritet av kyrkoherdarna i Sverige är missnöjda med Svenska kyrkans valsystem och anser att det ska bytas ut. Det visar en färsk undersökning av tidningen Dagen. 5.1.2010 kl. 00:00

Världen. Anders Ahlberg blir ny chefredaktör för Kyrkans Tidning i Sverige. Han tar över som publisher i Berling press AB i mars. 5.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. De finska församlingen i Alberga i Esbo har arrangerat ett minnesbord för offren för nyårsaftonens våldsdåd i köpcentret Sello. 4.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. År 2009 anslöt sig fler medlemmar till kyrkan än någonsin tidigare. Antalet inskrivna var 12 588. 4.1.2010 kl. 00:00

Samhälle.  En anonym finländare har lovat betala femton euro för varje kilogram finländarna bantar upp till tio miljoner euro till u-länderna.  31.12.2009 kl. 00:00

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34